Egor Babaev | |
Född | 8 juli 1973 (50 år) Sankt Petersburg |
---|---|
Medborgare i | Sverige |
Utbildad vid | Uppsala universitet, filosofie doktor, |
Sysselsättning | Teoretisk fysiker, fysiker[1], universitetslärare[1] |
Befattning | |
Docent (2015–2016) Professor (2016–) | |
Arbetsgivare | Uppsala universitet (2001–2003)[2] Cornell University (2003–2006)[3] Kungliga Tekniska högskolan (2006–) University of Massachusetts Amherst (2007–2013)[4] Kungliga Tekniska högskolan (2015–)[5] |
Utmärkelser | |
Göran Gustafssonpriset i fysik (2015) Fulbright-programmet | |
Webbplats | theophys.kth.se/~egor/ |
Redigera Wikidata |
Egor Babaev, född 8 juli 1973 i Sankt Petersburg, är en professor i teoretisk fysik vid KTH.
Babaev disputerade 2001 vid Uppsala universitet på en avhandling om supraledare och kvantkromodynamik.[6] Efter att ha fortsatt som postdoktor vid Uppsala universitet var han mellan 2003 och 2006 vid Cornell University. Från 2006 var han verksam vid KTH, samtidigt som han mellan 2007 och 2013 också hade en tjänst som gästforskare vid University of Massachusetts Amherst.[7] Mellan 2014 och 2015 var han docent vid KTH, och november 2015 utnämndes han till professor i teoretisk fysik.
Hans forskning har bland annat lett till upptäckten av en ny kategori supraledande material. De två former som var kända benämndes typ 1 och typ 2, varför Babaevs nyupptäckta kategori kom att kallas typ 1,5.[8]
|