Eliel Löfgren |
|
Född | 15 mars 1872[1][2][3] Piteå landsförsamling[1][3], Sverige |
---|
Död | 8 april 1940[1][2][3] (68 år) Kungsholms församling[1][2][3], Sverige |
---|
Begravd | Norra krematoriet[4] kartor |
---|
Medborgare i | Sverige[2] |
---|
Sysselsättning | Politiker[3], diplomat, advokat[3] |
---|
Befattning |
---|
Förstakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1910–1911)[3] Sveriges justitieminister Regeringen Edén (1917–1920) Andrakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1918–1921)[3] Förstakammarledamot, Stockholms läns och Uppsala läns valkrets (1922–1922)[3] Partiledare, Sveriges liberala parti (1923–1930) Partiledare, Liberala riksdagspartiet (1925–1928) Andrakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1925–1928)[3] Sveriges utrikesminister Regeringen Ekman I (1926–1928) Partiledare, Liberala riksdagspartiet (1930–1935) Förstakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1930–1937)[3] Ordförande i Sveriges advokatsamfund (1937–1940) |
Politiskt parti |
---|
Liberala samlingspartiet (–)[3] Liberala samlingspartiet (–)[3] Liberala riksdagspartiet (–)[3] Liberala riksdagspartiet (–)[3] Folkpartiet (–)[3] |
Maka | Mia Leche Löfgren[3] |
---|
Redigera Wikidata |
Jonas Eliel Löfgren, född 15 mars 1872 i Öjebyn i Piteå socken, död 8 april 1940 i Stockholm, var en svensk advokat, politiker (liberal), utrikesminister och justitieminister.
Löfgren var riksdagsledamot i första kammaren för Stockholms stads valkrets 1910–1911 och sedan i andra kammaren för Stockholms stads andra valkrets 1918–1921. Därefter satt han i första kammaren för Stockholms och Uppsala läns valkrets under 1922, i andra kammaren för Stockholms stads valkrets 1925–1928 och slutligen i första kammaren för Stockholms stads valkrets 1930–1937.
Löfgren var justitieminister 1917–1920, utrikesminister 1926–1928, partiledare för Sveriges liberala parti 1923–1930 samt ordförande för liberala riksdagspartiets riksdagsgrupp 1925–1929 samt 1930–1935. Han deltog i Ådalskommissionen som utredde Ådalshändelserna 1931 och har skrivit en dokumentärroman om Östervålamordet 1896 som utreddes när han satt ting i rätten under den första utredningen.[5]
Löfgren var son till kyrkoherde Jonas Löfgren och Johanna Amanda, född Norberg. År 1909 gifte han sig med Maria Leche.[6] Makarna är gravsatta vid Norra krematoriet på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[7]
- 1872 års män, N S Lundström, Hasse W Tullbergs Boktryckeri, Stockholm 1927 s.124
- Tvåkammarriksdagen 1867–1970, (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, s. 142
- ^ [a b c d] J Eliel Löfgren, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 10040, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 11 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 142, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfN4w, läst: 8 januari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ J Eliel Löfgren, Svenskagravar.se, läs online, läst: 17 april 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Eliel Löfgren (1934). Klockorna i Östervåla. Stockholm. Libris 283680. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/L%C3%B6fgrenE/titlar/KlockornaI%C3%96sterv%C3%A5la/sida/3/etext?om-boken
- ^ Sveriges befolkning 1900, (CD-ROM version 1.02) Sveriges Släktforskarförbund 2006
- ^ Löfgren, Eliel Jonas på SvenskaGravar.se