George William Curtis, född 24 februari 1824 i Providence i Rhode Island, död 31 augusti 1892, var en amerikansk författare.
Curtis uppfostrades i New England och New York. 1846-50 företog han en längre genom Europa och Orienten. Vid sin hemkomst väckte han uppmärksamhet som författare. 1856 blev han genom giftermål allierad med abolitionist kretsar, och deltog därefter i det politiska live som medlem av det republikanska partiet och talare i dess anda. Curtis blev 1857 redaktör av tidskriften "Harper’s weekly" (i New York) och 1863 politisk redaktör för tidskriften.[1] Han blev 1864 en av direktörerna för staten New Yorks universitet. Han författade bland annat The Potiphar papers (1853), en satir över sällskapslivet i New York, samt novellerna Trumps (1861) och Prue and I (1856). Curtis deltog även i den politiska agitationen, som motkämpe mot slaveriet och en ivrig förfäktare av "civil service reform".
Han ogillade Ulysses S. Grants hårda politik mot sydstaterna och deltog i striden mot den rådande korruptionen. 1884 deltog han i de liberala republikanernas revolt mot James Blaine, och understödde då liksom 1880 demokraterna.[1]