Gustaf Svanberg (astronom)

Gustaf Svanberg
Född22 januari 1802[1][2]
Botilsäters församling[1][2], Sverige
Död21 november 1882[1][3] (80 år)
Uppsala församling[1][3], Sverige
BegravdUppsala gamla kyrkogård[4][5]
kartor
Medborgare iSverige
Utbildad vidgrundskola
Uppsala universitet, filosofie kandidat,
SysselsättningAstronom[1][6]
ArbetsgivareUppsala universitet[1]
BarnGustaf Svanberg (f. 1839)[6]
Redigera Wikidata
Gravstenen på Uppsala gamla kyrkogård med Observatorieparken i bakgrunden.
Uppsalaobservatoriet cirka 1880.

Gustaf Svanberg, född 22 januari 1802 på Anneberg, Botilsäters socken, Värmlands län, död 21 november 1882 i Uppsala, var en svensk astronom och professor vid Uppsala universitet.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Svanbergs föräldrar var bruksdisponenten och godsägaren Pehr Svanberg och hans hustru Helena Odéen på Anneberg. Han blev student vid Uppsala universitet 1819, filosofie kandidat 1824 och promoverades samma år till filosofie magister. År 1825 blev han astronomie docent vid universitetet och samma år vikarierande observator och prefekt för observatoriet samt ordinarie observator 1829. Som observator arbetade Svanberg med att försöka modernisera det gamla Celsiusobservatoriet i Uppsala. År 1838 företog han för vetenskapligt ändamål en resa i Norge och Danmark samt deltog i basmätningen på Amager.

Svanberg var professor i astronomi under åren 1842–1875 (han kvarstod som prefekt för observatoriet till 1878) och genomdrev då byggandet av det Nya observatoriet i Observatorieparken, invigt år 1853. Då riksdagen 1838-40 beviljat anslag till detta, fick han själv i uppdrag att leda dess uppförande, vilket också utfördes efter hans planer, uppgjorda i samråd med tidens främsta auktoriteter, framför allt Bessel och Schumacher. Han var 1846–1847 i Italien och Frankrike för att inleda samarbete med observatorierna i södra Europa.

Han var också den drivande kraften när det gällde förhindrandet av en flyttning av hela Uppsala universitet till Stockholm vid mitten av 1800-talet, vilket förordades av inflytelserika liberala opinionsbildare i huvudstaden. Han blev ledamot nummer 453 av Vetenskapsakademien 1836 och av Vetenskapssocieteten i Uppsala 1843 samt var ledamot av flera utländska lärda sällskap. Svanbergs skrifter omfattar akademiska avhandlingar, redogörelser för gjorda observationer samt broschyrer, främst rörande universitetets intressen.

Ur hans i Uppsala universitetsbibliotek förvarade dagboksanteckningar har Schück meddelat ett och annat i Från det forna Uppsala (1917). Svanbergs omfattande självbiografi, Redovisning för en lång lefnad (skriven omkring 1880), trycktes och gavs ut av Nils Nordenmark 1949.[7]

Gustaf Svanberg var gift med Fredrika Biberg, som var dotter till Nils Fredrik Biberg, och far till juristen Gustaf Svanberg. Han ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Asteroiden 8871 Svanberg är uppkallad efter honom.[8]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e f] Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 34763, läst: 16 november 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Botilsäters kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VA/13049/C I/3 (1788-1819), bildid: C0036661_00034, sida 49, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 7 juli 2019, ”Jan..,22,24, Gustaf”.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Uppsala domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/ULA/11632/F/8 (1880-1889), bildid: 80002757_00133, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 7 juli 2019, ”332,nov,21,1,,Svanberg Gustaf f.d. Astron Prof”.[källa från Wikidata]
  4. ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 21 november 2023.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gustaf Svanberg d.ä.1802-1882, Svenska kyrkan, läs online, läst: 21 november 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Uppsala domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, SE/ULA/11632/C a/6 (1813-1854), bildid: C0004340_00230, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, ”9,Pehr Fredrik Gustaf Cornelius”.[källa från Wikidata]
  7. ^ Redovisning för en lång lefnad, Uppsala universitets årsskrift 1949:1
  8. ^ ”Minor Planet Center 8871 Svanberg” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=8871. Läst 26 januari 2021. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Företrädare:
Erik Gustaf Geijer 		Inspektor för Värmlands nation
1846–1852 		Efterträdare:
Sigurd Ribbing
Företrädare:
Vilhelm Fredrik Palmblad 		Inspektor för Östgöta nation
1852–1875 		Efterträdare:
Carl Alfred Cornelius
Auktoritetsdata