Göran Liljestrand
| Göran Liljestrand | |
 Göran Liljestrand 1948. | |
| Född | 16 april 1886[1][2] Masthuggs församling[1] |
|---|---|
| Död | 16 januari 1968[1][2] (81 år) Västerleds församling[1], Sverige |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[3] kartor |
| Medborgare i | Sverige[4] |
| Utbildad vid | Stockholms universitet Karolinska Institutet Norra Real  |
| Sysselsättning | Läkare, universitetslärare, farmakolog[4], fysiolog |
| Befattning | |
| Docent, Karolinska Institutet (1917–1927)[1] Professor, Karolinska Institutet (1927–1951)[1] | |
| Arbetsgivare | Karolinska Institutet[1] |
| Utmärkelser | |
| Alvarengas pris (1918) Björkénska priset (1930) Hedersdoktor vid Sorbonne (1958)[5] Schmiedeberg-plaketten (1962) | |
| Redigera Wikidata | |
Göran Liljestrand, född 16 april 1886 i Masthuggs församling, Göteborg, död 16 januari 1968 i Västerleds församling i Stockholm,[6] var en svensk läkare och farmakolog.
Liljestrand var 1927–1951 professor i farmakodynamik och farmakognosi vid Karolinska Institutet.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Liljestrand blev medicine licentiat 1915 och medicine doktor 1917 vid Karolinska institutet, där han förordnades till docent 1917 i fysiologi och 1923 i fysiologi och farmakologi. Inom fysiologin utbildade sig Liljestrand hos Johan Erik Johansson. Han behandlade andningens fysiologi och det respiratoriska gasutbytet (bland annat i dissertationen Untersuchungen über die Atmungsarbeit, 1917[7]), sportens och blodomloppets fysiologi (hjärtats minutvolym under olika förhållanden) o.s.v.
Liljestrand arbetade även med farmakologiska frågeställningar, bland annat lungans genomtränglighet för ammoniak efter införande av sådan i blodet, och det är inom det farmakologiska området han är mer känd. Han samarbetade med Ulf von Euler och tillsammans upptäckte de Euler-Liljestrand-mekanismen.
Har var från 1918 och i över 40 år sekreterare för Karolinska Institutets Nobelkommitté (ledamot där från 1938). Han blev 1938 även ledamot av Vetenskapsakademien.
Liljestrand blev sekreterare Fysiologföreningen i Stockholm (1919) och ledamot av Svenska läkaresällskapets nämnd (1922). Vid den internationella fysiologkongressen i Stockholm 1926 tjänstgjorde Liljestrand som sekreterare. Åren 1918, 1923 och 1925 erhöll han Alvarengapriset av Svenska läkaresällskapet.
Göran Liljestrand var far till läkaren och farmakologen Åke Liljestrand.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Liljestrand, Göran i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1926)
- Liljestrand, Göran i Sveriges statskalender 1964
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g] Göran Liljestrand, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 10268.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Académie royale de Médecine de Belgique, www.armb.be (på franska), ARMB medlems-ID: 3532, läst: 28 juli 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Liljestrand, GÖRAN, Svenskagravar.se, läs online, läst: 15 juni 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Identifiants et Référentiels, Agence bibliographique de l'enseignement supérieur, idRef-ID SUDOC: 133829227, läst: 28 juli 2018.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, Internet Archive .[källa från Wikidata]
- ^ Göran Liljestrand i Svenskt biografiskt lexikon Artikel av Börje Uvnäs
- ^ Liljestrand, Göran (1917) (på tyska). Untersuchungen über die Atmungsarbeit.: Akad. Abh. Karol. Inst. [Stockholm]. Aus dem physiologischen Laboratorium des Karolinischen mediko-chirurgischen Instituts Stockholm. Leipzig. Libris 2776470