HD 142250 | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Skorpionen |
Rektascension | 15t 54m 30,11s[1] |
Deklination | -27° 20′ 19,09″[1] |
Skenbar magnitud () | +6,10 (V)[1] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | B6 Vp[2] |
U–B | -0,44[3] |
B–V | -0,07[3] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | -1,3 ± 2,30[1] km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: -13,27[1] mas/år Dek.: -25,08[1] mas/år |
Parallax () | 6,48 ± 0,61[1] |
Avstånd | 500 ± 50 lå (150 ± 10 pc) |
Absolut magnitud () | -0,1[4] |
Detaljer | |
Massa | 3,74 ± 0,10[4] M☉ |
Radie | 2,58[5] R☉ |
Luminositet | 220+38-33[2] L☉ |
Temperatur | 13 646 ± 94[2] K |
Vinkelhastighet | 34,0 ± 1,3[6] km/s |
Ålder | 11 ± 2[7] miljoner år |
Andra beteckningar | |
CD-26 11096, CEL 4402, CPD-26 5537, GSC 06787-02378, HIC 77900, HIP 77900, HR 5910, 2MASS J15543010-2720190, PPM 264837, SAO 183907, TD1 18646, TYC 6787-2378-1, uvby98 100142250, WISEA J155430.09-272019.3, Gaia DR2 6233740654686482560 [8][1] |
HD 142250 är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Skorpionen. Den har en skenbar magnitud av ca 6,10[1] och är mycket svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 6,5[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 500 ljusår (ca 150 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca –1,3 km/s.[1] Det beräknade avståndet, tillsammans med stjärnans egenrörelse, tyder på att stjärnan ingår i undergruppen Övre Scorpius av föreningen Scorpius – Centaurus, den närmaste OB till solen.[9] Denna undergrupp är den yngsta av de tre i föreningen, med en beräknad ålder på 11 miljoner år.[7]
HD 142250 är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass B6 Vp,[2] som är en heliumsvag kemiskt ovanlig stjärna och har ett magnetfält och en långsam rotation med en projicerad rotationshastighet på 34 km/s.[6][3] Den har en massa som är ca 3,7[2] solmassor, en radie som är ca 2,6[5] solradier och har ca 220 gånger solens utstrålning av energi[2] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 13 600 K.[2]