Janne Josefsson

För ett svenskt samhällsprogram, se Janne Josefsson (TV-program).
Janne Josefsson
Janne Josefsson på Bokmässan i Göteborg 2019.
FöddJan Christer Ragnar Josefsson
27 juni 1952 (72 år)
Sverige Göteborg, Sverige
Yrke/uppdragJournalist, programledare

Jan Christer Ragnar Josefsson, känd som Janne Josefsson, född 27 juni 1952 i Lundby församling[1] på Hisingen i Göteborg, är en svensk journalist och programledare. Han har en bakgrund som samhällsreporter och programledare på Radio Göteborg/Sjuhärad. På senare år har han synts i SVT-program som Striptease och Uppdrag granskning. Han har blivit känd som grävande journalist i ofta kontroversiella reportageserier, och han mottog Stora journalistpriset både 1998 och 2002.[2]

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Josefsson växte upp med sina föräldrar samt en äldre halvbror och en äldre syster. När han var sex år flyttade familjen från Slättadamm till Biskopsgården – två områden på Hisingen i norra Göteborg. Orsaken till flytten var att fadern fått arbete på Volvo.[3] Han gick på Handelshögskolan[4] och gick 1975 ut Journalisthögskolan.[5]

Tidig vänsterkritik

[redigera | redigera wikitext]

Josefsson tillhörde i skiftet mellan 1960- och 1970-talen den så kallade 68-vänstern. År 1976 utgav han tillsammans med Mats Zetterberg Behöver vänstern gå i terapi? I denna intervjubok presenterades djupintervjuer med nio personer (sex män och tre kvinnor) aktiva i vänsterrörelsen, i det här sammanhanget en samlingsbenämning för allt vänster om socialdemokraterna. De vänsteraktiva intervjuas om hur de kom in i vänsterrörelsen och vad som motiverar dem.[6]

Bokens sista kapitel är starkt kritiskt mot den dåtida vänsterrörelsen. Där menas att denna haft en torftig människosyn och att en vänsterrevolution "måste vara total och inrymma allt mänskligt: känslor, sex, vardag, privatliv"; detta kontrasteras mot "en halv revolution" som orienterar alla människor i politiska termer, samhälle, partier, ideologier med mera. I boken framförs att de förebilder som kommunismen hämtat i Ryssland och Kina hade en människosyn som utgick från att "en bra kommunist var den som var nyttig för partiet".[7] Här framförs tanken att ett marxistiskt samhällsbygge måste ha ett psykologiskt perspektiv, och man föreslår att marxismen bör kompletteras med en "revolutionär psykologi" framför allt inspirerad av den marxistiska psykoanalytikern Wilhelm Reich. Författarna frågar retoriskt: "Vad tjänar den revolutionära politiken till om de interna relationerna är sådana att medlemmarna inte orkar eller att kampen för socialismen blir ett självändamål?" Författarna delar in psykoterapin i en gren som de kallar "alternativ, progressiv psykoterapi" och en som kallas för "den borgerliga kommersiella".[8]

I det sista kapitlet gör de upp med den dåtida föreställningen att avhoppare från vänsterrörelsen "flytt in i någon borgerlig individualism", "fått borgerliga griller på hjärnan" eller "valt att göra karriär i det kapitalistiska konkurrenssamhället". Istället säger de att vänsterorganisationerna själva tvingat dem till det, genom att ha en ofullständig bild av människan som enbart en politisk varelse.[9]

Tidig journalistkarriär

[redigera | redigera wikitext]

Josefssons karriär som journalist började som reporter på Sveriges Radios samhällsredaktion mellan 1975[10] och 1981.[2] Mellan 1981 och 1987 arbetade han på Radio Göteborg/Sjuhärad, där han bland annat producerade det direktsända programmet Elfte timmen (1981–1984) tillsammans med Lasse Brandeby, Frank Gunnarsson med flera. I Elfte timmen försökte Janne Josefsson 1983, tio år efter militärkuppen i Chile, tillsammans med Lasse Brandeby ringa upp president Pinochet i Monedapalatset. Målet var att få spela en sång av Víctor Jara,[11] vilket möjligen delvis lyckades.[12]

Janne Josefssons genombrott som granskande journalist skedde 1987 när SVT visade hans reportage På rätt sida älven som skildrade klassklyftorna i Göteborg.

Efter 1987 arbetade han under en period som frilansjournalist.

1990-talet och Uppdrag granskning

[redigera | redigera wikitext]

I början av 1990-talet började Josefsson som TV-reporter. Detta inkluderade en mängd uppdrag för program som Striptease (1991[12]–2000) och Fittja Paradiso (1999–2000, med en uppföljare ett par år senare).

År 2001 började han arbeta för Uppdrag granskning. Strax före valet 2002 visades ett reportage om den dolda rasismen i valstugorna. Valstugereportaget fick stor uppmärksamhet i media och anses även ha haft ett visst inflytande på valresultatet, då framför allt Moderaternas opinionssiffror påverkades negativt.[13] För reportaget belönades han tillsammans med Lars-Göran Svensson med Stora journalistpriset år 2002 i kategorin årets avslöjande.[14]

Senare journalistkarriär

[redigera | redigera wikitext]

Han efterträdde 2008 Stina Lundberg Dabrowski som programledare för det direktsända samhällsprogrammet Debatt i SVT. Han ledde programmet fram till den 21 maj 2009, då han efterträddes av Belinda Olsson. 2019 gjorde Josefsson den egna serien Josefsson,[15] och samma år pensionerades han från tjänsten på SVT.[16] Därefter inledde han en frilansverksamhet som krönikör för Dagens Nyheter.[17]

Efter journalisttiden

[redigera | redigera wikitext]
Janne Josefsson berättar om sitt arbets– och privatliv för intresserade SPF Seniorer i Härlanda-Örgryte i september 2023.

Från och med oktober 2021 föreläser Josefsson och håller kurser.[18]

Under hösten 2022 utkom han med sina memoarer Rädd för sanningen på Mondial förlag. Boken är skriven tillsammans med Mats Lerneby.[19]

I en intervju 2023 berättade Josefsson att han i ett uppföljningsreportage, 25 år efter det ursprungliga reportaget, kontaktade den granskade person som då berättade att han på grund av granskningen nästan tog sitt liv. Josefsson sade att journalistikens kritiker många gånger hade rätt i att granskningar kunde vara ensidiga. Josefsson förespråkade vidare att man skulle bygga in en funktion likt djävulens advokat under arbetet, för att granskningen grundligt ska ifrågasättas internt och att den som granskar får sina bästa argument framförda. Han sade att journalisters roll som åklagare, domare och skarprättare innebär ett otroligt ansvar.[20]:23m44s I samma intervju var han kritisk till att ingen journalistkollega, trots att många av dem hade intervjuat Fatemeh Khavari, ifrågasatt hennes påstående att alla afghaner som utvisades kring 2016 skickades till en säker död.[20]:35m5s

Familj

[redigera | redigera wikitext]

Josefsson har varit gift tre gånger och har tre söner.[21][22] Han har sedan mitten på 1990-talet[21] bott på ön Åstol i Bohuslän och har dessutom en bostad i Göteborg.[21] Han utsågs 2003 till gästprofessor i journalistik på Musikhögskolan i Piteå.[23]

Uppmärksamhet

[redigera | redigera wikitext]

Uppmärksammade handlingar

[redigera | redigera wikitext]

Josefsson har genom åren blivit mycket uppmärksammad för ett antal olika samhällsreportage. Detta inkluderar reportagen om Göteborgskravallerna som han gjorde tillsammans med Hannes Råstam, och för granskningen 1998 av omständigheterna kring Osmo Vallos död.

Vidare uppmärksammades Josefsson i december 2007 då han deltog i ett reportage om Icas felaktiga datummärkning av köttråvara på flera stormarknader i Stockholmsområdet.

Uppdrag gransknings reportage TeliaSonera – Uzbekistanaffären, blev vinnare av Kristallen 2013 i kategorin Årets granskning. På bilden programledaren Janne Josefsson, fotoredigerare Ola Christoffersson, reportrarna Sven Bergman, Joachim Dyfvermark och Fredrik Laurin. Längst till höger står Per Fjellström, producent för Årets dokumentärprogram "Stenbeck – den motsägelsefulle kapitalisten".

Josefssons reportage har under åren fått flera utmärkelser. Förutom Stora journalistpriset 1998 och 2002 har han även fem gånger belönats med Föreningen Grävande Journalisters Guldspade. Hans återkomst till Fittja 2002 blev i programmet 100 höjdare utsedd till Sveriges 13:e roligaste ögonblick genom tiderna.[24]

I en opinionsundersökning genomförd 2009 på uppdrag av Kunskapspriset ansåg de svarande att Josefsson är den tredje främste kunskapsspridaren bland kända personer, efter Barack Obama och Fredrik Lindström.[25]

I sitt program i Sommar i P1 2017 sade Josefsson att böcker på bibliotek i Botkyrka kommun som gallrades av ideologiska skäl gick till sophanteringen och brändes.[26] Den efterföljande offentliga debatten kom i första hand att handla om detaljerna kring hur böckerna hanterades efter att de hade gallrats, inte om att böckerna gallrades på grund av sitt innehåll.[27]

Kritik

[redigera | redigera wikitext]

Janne Josefssons arbetsmetoder och reportage har många gånger kritiserats. Under hans ledning blev exempelvis Uppdrag granskning fällt i Granskningsnämnden för att programmet inte följt kravet på saklighet.[28] Han har vid flera tillfällen blivit kritiserad för att utesluta saker som inte passar in och klippa och klistra ihop uttalanden ur de mest skilda sammanhang för att skildra sin bild.[29] Journalisterna Jan Guillou, Åke Ortmark och Lars Adaktusson har riktat kritik mot hans journalistiska arbetsmetoder.[30]

Han har i en TV-intervju förklarat att han som barn fick uppleva hur hans mor "förnedrades" då hon sökte socialhjälp för familjens försörjning. I en opinionsmätning genomförd av GfK för programmet Power of 10 i januari och februari 2008 svarade 63 procent av svenskarna att de inte litar på Janne Josefsson.[31][32] I Medieakademiens förtroendebarometer 2013 gavs möjlighet för de intervjuade att uppge en journalist som de uppskattar. Janne Josefsson var den som var mest uppskattad; 11 procent av dem som valde att uppge en person valde honom.[33]

Josefsson har också kritiserats då han själv ertappats för svartbygge.[34]

TV-medverkan

[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Östberg, Dan (15 september 2007). ”"Helt otroligt att få ett barn till"”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/a2JRl5. Läst 21 februari 2024. 
  2. ^ [a b] ”Janne Josefsson - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/janne-josefsson. Läst 21 februari 2024. 
  3. ^ David Levin (4 juli 2011). ”Biskopsgården: Janne Josefsson: Jag blev inte av med Clark Olofsson”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/livsstil/bostad/biskopsgarden-janne-josefsson-jag-blev-inte-av-med-clark-olofsson.2c9da1c2-efd6-4bfa-936a-28dc17652045. Läst 21 februari 2024. 
  4. ^ Derland, Marcus (8 juli 2020). ”Inte nere för räkning”. Dagens Arbete. https://da.se/2020/07/inte-nere-for-rakning/. Läst 21 februari 2024. 
  5. ^ Pia Svensson (2012) Janne på spåret Arkiverad 11 juni 2012 hämtat från the Wayback Machine., Göteborgs-Posten, 2012-06-12, sid: 4-9
  6. ^ Josefsson, Jan; Mats Zetterberg (1976). ”Vad händer i vänstern?”. Behöver vänstern gå i terapi?. Helsingborg: Forum. sid. 9-20. Libris 7254275. ISBN 91-37-06416-9 
  7. ^ Josefsson, Jan; Mats Zetterberg (1976). ”Ska vi vara socialister mot varandra?”. Behöver vänstern gå i terapi?. Helsingborg: Forum. sid. 187-191. Libris 7254275. ISBN 91-37-06416-9 
  8. ^ Josefsson, Jan; Mats Zetterberg (1976). ”Den revolutionära kampen och ångesten”. Behöver vänstern gå i terapi?. Helsingborg: Forum. sid. 192-202. Libris 7254275. ISBN 91-37-06416-9 
  9. ^ Josefsson, Jan; Mats Zetterberg (1976). Behöver vänstern gå i terapi?. Helsingborg: Forum. sid. 214-21 kapitel = Politiken och privatlivet. Libris 7254275. ISBN 91-37-06416-9 
  10. ^ Linn Elmervik, Patrik Jäverbo, Martin Adlercreutz (20 januari 2018). ”Janne Josefsson slutar på Uppdrag granskning”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/xR4XkV. Läst 21 februari 2024. 
  11. ^ ”I begynnelsen var Borås...”. Sveriges Radio. 21 november 2011. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418102424/http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=2735&grupp=16567&artikel=4813137. Läst 10 juni 2012. 
  12. ^ [a b] Josefsson, Fredrik (2020-10-10). En dekonstruktion av vänstern. Fredrik Josefsson. ISBN 978-91-89219-78-6. https://books.google.se/books?id=c0sCEAAAQBAJ&pg=PA359. Läst 21 februari 2024 
  13. ^ Brandel, Tobias (30 september 2002). ”Han anklagas för m:s fiasko”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/4a29485a-4065-3b32-8f98-53811b951c6c/han-anklagas-for-ms-fiasko. Läst 21 februari 2024. 
  14. ^ Björned, Calle (29 maj 2019). ”Janne Josefsson om Valstugereportaget från 2002: ”Det var förödande””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/janne-josefsson-om-valstugereportaget-fran-2002-det-var-forodande. Läst 21 februari 2024. 
  15. ^ Karin Sörbring (5 maj 2019). ”Janne Josefssons längtan efter kärlek: ”Det är svårt””. www.expressen.se. https://www.expressen.se/noje/premium/janne-josefsson-om-dejtinglivet-ar-svart/. Läst 21 februari 2024. 
  16. ^ Sprangers, Jan (27 februari 2020). ”Janne Josefsson slutar aldrig jobba”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/janne-josefsson-slutar-aldrig-jobba. Läst 21 februari 2024. 
  17. ^ Wallin, Philip (4 juni 2019). ”Janne Josefsson till Dagens Nyheter”. www.dagensmedia.se. https://www.dagensmedia.se/medier/dagspress/janne-josefsson-till-dagens-nyheter/. Läst 21 februari 2024. 
  18. ^ Winberg, Yasmine (21 oktober 2021). ”Janne Josefsson ger sig in i pr-branschen – här är nya karriärsteget för grävande journalisten”. www.resume.se. https://www.resume.se/alla-nyheter/folk-pa-vag/janne-josefsson-ger-sig-in-i-pr-branschen--har-ar-nya-karriarsteget-for-gravande-journalisten/. Läst 21 februari 2024. 
  19. ^ Palmaer, Andreas (26 september 2022). ”Spring, Janne Josefsson, spring!”. https://arbetet.se/2022/09/26/spring-janne-josefsson-spring/. Läst 21 februari 2024. 
  20. ^ [a b] "Bär journalisterna skuld till utvecklingen i Sverige? - Janne Josefsson - Hotspot" (vid 25m55s), Hotspot, Världen idag, 2 december 2023.
  21. ^ [a b c] Robert Börjesson (4 augusti 2017). ”Janne Josefsson berättar om tredje skilsmässan – och terapin”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/noje/josefssons-svara-tid-efter-dodsfallet-/. Läst 21 februari 2024. 
  22. ^ Funemyr, Frida (13 april 2021). ”Janne Josefsson: Jag längtar efter kärleken igen” (på amerikansk engelska). Hemmets Journal. https://www.hemtrevligt.se/hemmetsjournal/artiklar/artiklar/20210413/janne-josefsson-jag-langtar-efter-karleken-igen/. Läst 21 februari 2024. 
  23. ^ ”Janne Josefsson professor i Piteå”. Journalisten. 24 juni 2003. https://www.journalisten.se/nyheter/janne-josefsson-professor-i-pitea/. Läst 21 februari 2024. 
  24. ^ ”100 Höjdare! Säsong 1: 18-13”. https://www.youtube.com/watch?v=_W8xc8smlqs. Läst 21 februari 2024. 
  25. ^ SVT och SR är bästa kunskapsmedierna - Barack Obama, Fredrik Lindström och Janne Josefsson är de bästa kunskapsspridarna Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Webfinanser.com 2009-10-20
  26. ^ "Janne Josefsson" (44m40s/51), Sommar & Vinter i P1, 9 juli 2017. Åtkomst den 22 juli 2017.
  27. ^ Greta Thurfjell "Josefsson: Botkyrkas bibliotek bränner ”Pippi”-böcker av ideologiska skäl", Dagens Nyheter, 11 juli 2017. Åtkomst den 22 juli 2017.
  28. ^ ”Uppdrag granskning fällt av Granskningsnämnden”. Resumé. 16 mars 2009. https://www.resume.se/kommunikation/tv/uppdrag-granskning-fallt-av-granskningsnamnden/. Läst 23 mars 2011. 
  29. ^ ”Så fick Janne Josefsson fram bilden av en repressiv ledning”. www.sjukhuslakaren.se. 31 mars 2011. https://www.sjukhuslakaren.se/sa-fick-janne-josefsson-fram-bilden-av-en-repressiv-ledning/. Läst 21 februari 2024. 
  30. ^ ”Josefsson vs. Adaktusson”. https://www.youtube.com/watch?v=0oSKhomr-4o. Läst 21 februari 2024. 
  31. ^ Power of 10 (Avsnitt 2 Arkiverad 25 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine.)
  32. ^ Så gjordes undersökningen
  33. ^ "Förtroendebarometern 2013" s.27 , Medieakademin, 2013. Läst den 14 mars 2013.
  34. ^ Lennart Arnstad. "Regeringsrätten kan fria svartbygge", Aftonbladet, 5 juni 1997. Läst den 15 juni 2012.
  35. ^ ”Josefsson”. svt.se. https://www.svt.se/josefsson/. Läst 27 maj 2019. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata