Joakim Lindengren

Joakim Lindengren
Joakim Lindengren, 2007.
FödelsenamnAnders Joakim Lindengren
Född28 mars 1962 (62 år)
FödelseplatsGöteborg, Göteborgs och Bohus län
Nationalitetsvensk
Alma materKonstfack, Stockholm
Verksamhet
Yrke/uppdragserieskapare, Illustratör
Verksam1982 (Svenska Serier)
Känd för"Krystmarodören", Kapten Stofil
Genrehumor
Stilbizarrerier, lokalpatriotism
Övrigt
PartnerHelena Eriksson

Anders Joakim Lindengren, född 28 mars 1962 i Härlanda församling i Göteborg[1], är en svensk serieskapare och illustratör. Till hans mest kända serier hör äventyren om bakåtsträvaren Kapten Stofil och de tidiga albumen med den burleske figuren Krystmarodören.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Lindengren är son till konstnären och trollkonstnären Sven-Åke Lindengren[1] och växte upp i Upplands-Bro. Han utbildade sig på Västerås konstskola (1978–1979), Nyckelviksskolan (1979–1980) samt Konstfack (1980–1984),[2] och debuterade som serieskapare 1982 med tre sidor i tidningen Svenska Serier. Den professionella debuten dröjde till 1986 i Pox, och snart etablerade han sig i tidningar som Elixir och Galago.

Tidigt gjorde han sig känd för att använda sig av många kiss-, bajs- och sexskämt, något man till exempel kan finna prov på i serierna om Krystmarodören, Fruncks, senare Runcks affär och de elaka kändisporträtten av Cyndee Peters, Siewert Öholm, Claes af Geijerstam med flera. Vanligt förekommande är att Lindengren tecknar historier om sin familj, sina vänner och sig själv i mer eller mindre bisarr tappning. Själv dyker han ofta upp som något av sina alter egon, såsom "Dork", "Grosshandlarn" eller "Kapten Stofil".

Sedan albumdebuten 1986 har han gett ut mer än tjugo seriealbum (inklusive samlingsvolymen Jag Joakim) och har även illustrerat ett antal barnböcker. Förutom detta har han publicerats i serietidningarna Brök!, Pyton, Svenska Mad och Mega-Pyton, där han tillsammans med kollegan David Nessle gjorde detektivparodin om John Holmes & Sherlock Watson. Idag är Lindengren mest aktiv med serierna om sitt superhjälte-alter ego Kapten Stofil, en bakåtsträvande förkämpe för rättvisa, hårpomada och portvinsgelé, något som av allt att döma speglar Lindengrens egen syn på tillvaron.

Tillsammans med David Nessle och Martin Kristenson har Lindengren på senare år grundat förlaget Skadeglatt Leende. Förlaget gav 1999–2011[3] ut serietidningen Kapten Stofil. Lindengren var även en av initiativtagarna till den numera något avsomnade föreningen Svenska Småbil- och Rusdrycksförbundet, vars medlemmar ofta medverkade som figurer i Lindengrens serier.

Joakim Lindengren har sedan 2002 medverkat i tidskriften Faktum med sin serie Ett anstötligt liv.[3] I september 2007 samlades ett urval av serierna i albumet Ett anstötligt liv som gavs ut av Faktum och Joakim Lindengren i samarbete. Senare har ytterligare samlingsvolymer utkommit. 2022 kom sannolikt det sista avsnittet ut i Faktum[4].

Lindengren kom 2017 tillbaka med en seriebok olik allt han gjort tidigare. United States of Banana[5], efter den puertoricanska författaren Giannina Braschis bok med samma titel, är en politisk, poetisk och humoristisk allegori över Latinamerikas och dess emigranters roll i USA, i dag och i framtiden.[6] Dit har Hamlet, Giannina och Zarathustra kommit för att befria Segismundo ur den fängelsehåla han suttit inspärrad i i över hundra år.[7][8]

År 2019 började Joakim Lindengren att ge ut album om privatdetektiven Ugly Mareowl. Ugly är en uggla som lever i en värld (ofta Göteborg) befolkad av enbart djur, mycket mänskliga djur, ofta mycket lika kända verkliga människor. Berättelserna är underordnade de fantasifulla illustrationerna.[9]

Lindengren är sambo med poeten Helena Eriksson.[10]

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

Egna seriealbum

[redigera | redigera wikitext]

Skissböcker

[redigera | redigera wikitext]

Barnböcker

[redigera | redigera wikitext]

Antologier med mera

[redigera | redigera wikitext]
  • 2006 – Lindengren, Joakim, red. Môskaser: skogens bruna guld. Göteborg: Skadeglatt leende. ISBN 91-631-9297-7 
  • 2011 – Kapten Stofil: Jultidning. Optimal Press. ISBN 9789185951314 
  • 2012 – Kapten Stofils årsbok. Optimal Press. ISBN 9789185951499 
  • 2022 – Lindengren, Joakim. Lindengrens piprökarspalter: samlade 1993-2000. Malmö: Vintitj förlag. ISBN 9789198778922 

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Sveriges befolkning 1970
  2. ^ Joakim Lindengren på Konstepidemin
  3. ^ [a b] "Joakim Lindengren". NE.se. Läst 17 mars 2014.
  4. ^ ”Det är både skönt och sorgligt att säga adjö till Skrubbefar”. FAktum. 20 september 2022. 
  5. ^ Pihlblad, Micke (11 maj 2019). ”Serieförnyare på Passagen – Corren”. corren.se. Arkiverad från originalet den 21 september 2020. https://web.archive.org/web/20200921093419/https://corren.se/kultur-noje/seriefornyare-pa-passagen-om6099332.aspx. Läst 29 april 2020. 
  6. ^ Lindengren, Joakim (2018-06-25). ”Image from United States of Banana: A Comic Book, Cobolt, 2017” (på engelska). Chiricú Journal: Latina/o Literatures, Arts, and Cultures 2 (2): sid. 3–4. ISSN 2472-4521. https://muse.jhu.edu/article/697732. Läst 29 april 2020. 
  7. ^ Lindengren, Joakim (2018). ”On the Cover: Image from United States of Banana: A Comic Book, Cobolt, 2017”. Chiricú Journal: Latina/o Literatures, Arts, and Cultures 2 (2): sid. 3–4. doi:10.2979/chiricu.2.2.02. ISSN 0277-7223. http://www.jstor.org/stable/10.2979/chiricu.2.2.02. Läst 29 april 2020. 
  8. ^ ”Poets, Philosophers, Lovers: On the Writings of Giannina Braschi”. University of Pittsburgh Press. https://upittpress.org/books/9780822946182/. Läst 29 april 2020. 
  9. ^ Hegerfors, Sture (9 oktober 2021). ”Uggledetektiv från Göteborg löser Jämtlandsmysterier”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/livsstil/varldens-gang/uggledetektiv-fran-goteborg-loser-jamtlandsmysterier.b4d3e87d-3af4-4dd2-aca5-2ff092194b19. 
  10. ^ ”Helena Eriksson om poesin som frizon”. Arbetarbladet. 27 december 2008. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160811003745/http://www.arbetarbladet.se/kultur/bocker/helena-eriksson-om-poesin-som-frizon. Läst 10 augusti 2016. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata