Jädraås

Jädraås
småort
Skogsbyn i Jädraås
Skogsbyn i Jädraås
Land Sverige Sverige
Distrikt Ockelbo distrikt
Koordinater 60°50′26″N 16°28′30″Ö / 60.84056°N 16.47500°Ö / 60.84056; 16.47500
Area 55 hektar (2020)[1]
Folkmängd 164 (2020)[1]
Befolkningstäthet 3 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T7144[2]
Småortskod S7078[3]
Beb.områdeskod 2101TB101 (1960–2015)[4]
2101SB101 (2015–)[4]
Geonames 2703419
Ortens läge i Gävleborgs län
Ortens läge i Gävleborgs län
Ortens läge i Gävleborgs län
Wikimedia Commons: Jädraås
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Jädraås är en ort i Ockelbo kommun, Gävleborgs län (Gästrikland). Samhället ligger cirka 30 km nordväst om Sandviken. I orten finns museijärnvägen Jädraås-Tallås Järnväg (JTJ) med välbevarad stationsmiljö. Jädraås har knappt 200 invånare. Runt Jädraås ligger byarna Gammelboning, Ulvtorp och Ivantjärn

Många minnen finns från bruksepoken och nu arbetar flera olika föreningar i Jädraås aktivt med att bevara dessa industriminnen. Dessa föreningar genererar positiva effekter för hela samhället. Den stora hyttan med dubbla masugnar och rostugnar samt Lancashiresmedjan med valsverk, ånghammare och ångmaskin ägs och förvaltas av Föreningen Jädraås Bruk.

Ortnamnet (1880 Jädraås) innehåller ånamnet Jädran, nu Jädraån (1684 Jädran Fluvius), vilket är bildat till jäder 'kant', 'rand', samt ås.

Hyttan i Jädraås på ett äldre fotografi.
Hyttan i Jädraås på 1950-talet.
Smedjan och hyttan omkring 1960.

Jädraås bruk anlades 1857 av ägaren till Ockelboverken, Joh. Alb. Salomon Åberg. Ockelboverken hade grundats på 1670-talet och järnhanteringen bedrevs på flera platser. 1857 lades hyttan vid Åbron ned och en ny uppfördes 1856-57 vid Jädraås, vilket låg närmare gruvorna i Vintjärn samt hade god tillgång till vattenkraft. Transportmöjligheterna mellan gruvor och bruk förbättrades i slutet av 1800-talet genom utbyggnaden av Dala-Ockelbo-Norrsundets järnväg (DONJ). Jädraås kom att bli järnvägens administrativa centrum med reparationsverkstäder, snickeriverkstad, målarverkstad, lokstallar och ett förhållandevis stort stationshus.

Efter Åbergs död år 1885 sålde arvingarna 1887 Ockelboverken, där Jädraås ingick, till Kopparbergs och Hofors Sågverks AB (namnändrat till Kopparfors AB 1937). Jädraås kom med tiden att växa till ett förhållandevis stort järnbruk, på bekostnad av ett antal mindre som istället lades ned. Hyttan från 1857 byggdes om ett flertal gånger innan den fick sitt slutliga utseende genom olika ombyggnader under perioden 1905-1915. 1905 togs en lancashiresmedja med fem lancashirehärdar och en ångsmälthammare (ånghammare) i bruk. 1912 tillkom ett råskensverk från Brattfors bruk, och två år senare utbyggdes smedjan med ytterligare fem lancashirehärdar och en ångsmälthammare. Lancashiresmedjan i Jädraås var därmed en av de största av detta slag i landet.

Brukets storhetstid var dock över redan i början av 1930-talet. Lönsamheten för bolagets järnindustri försämrades, vilket resulterade i att masugnen lades ned den 22 augusti 1930. Driften vid lancashiresmedjan kom att fortsätta ännu i ett par år, men minskade efterhand för att helt upphöra 1942. Därefter tog skogsbruket över som huvudnäring i Jädraås. 1952 uppfördes Skogsbyn, ett grupphusområde med bostäder för skogsarbetarfamiljer. Arkitekt var Ralph Erskine.

I samband med att Kopparfors AB 1967 klargjorde att Dala-Ockelbo-Norrsundets Järnväg (DONJ) skulle läggas ned, väcktes tanken bland flera järnvägsintresserade om en museijärnväg mellan Jädraås och Tallås. Sedan järnvägen lagts ned 1969-1970 sparades sträckan mellan Jädraås och Tallås och museiföreningen Jädraås-Tallås Järnväg (JTJ) bildades. Det är en sträcka på drygt fyra kilometer, som utökades med ytterligare drygt en kilometer i slutet på 1990-talet, då man förlängde banan till Svartbäcken Nedre.

Årets industriminne (2020)

[redigera | redigera wikitext]

Utmärkelsen Årets industriminne[5] från Svenska industriminnesföreningen (SIM) gick 2020 till Jädraås samhälle i Ockelbo kommun. Priset, som delats ut sedan 1985, mot syftar till att uppmärksamma det industriella kulturarvet och viktiga insatser som görs för att vårda och förmedla detta. SIM:s motivering var: "Jädraås samhälle tilldelas utmärkelsen Årets industriminne 2020 för ett stort ideellt engagemang som visar att industriarv kan generera platsutveckling i ett samhällsperspektiv. Utmärkelsen gäller samhället som helhet och det gemensamma arbetet med tyngdpunkter i bruksanläggningarna, museijärnvägen och skogsarbetarbyn."[6][7][8][9]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Bygdens industrialisering tog sin början när Jädraås hytta anlades 1856 och samhället började anläggas. Trakten växte från ingenting till 2 000 invånare. 2015 förlorade Jädraås sin status som tätort på grund av att folkmängden minskat till under 200 personer.[10] Istället avgränsas här en småort.[11]

Befolkningsutvecklingen i Jädraås 1920–2015[12][13][14][15][16][17][18][19][20][21]
År Folkmängd Areal (ha)
1920
  
700 ##
1930
  
606 ##
1935
  
552 ##
1940
  
460 ##
1945
  
468 ##
1950
  
405 ##
1960
  
414 75
1965
  
388 74
1970
  
276 74
1975
  
247 80
1980
  
252 80
1990
  
307 77
1995
  
275 77
2000
  
279 77
2005
  
243 77
2010
  
220 75
2015
  
185 58#
Anm.: Ej tätort 2015.
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.
 # Som småort.

Sevärdheter

[redigera | redigera wikitext]

Jädraås utgör en till stora delar välbevarad bruksmiljö.

  • Hyttan och lancashiresmedjan ligger båda två utefter Jädraån. Efter nedläggningen lämnades byggnaderna att förfalla, men räddades i sista stund. Fortfarande pågår arbetet med att restaurera smedjan. Vidare finns bruksherrgården (uppförd 1856/57) och ett antal arbetarbostäder på olika platser. De flesta av dessa uppfördes i samband med brukets expandering i början av 1900-talet.
  • Skogsarbetarbyn tillkom 1951 och ritades av arkitekten Ralph Erskine. Byn har 18 friliggande villor. Från Skogsarbetarbyn gick det daglig transport till och från skogsavverkningsplatserna. De boende är organiserade i en samfällighet och i en förening.
  • En viktig del av helheten är Jädraås bruksherrgård från 1856 som nu är vandrarhem. Föreningen Jädraås Byråd slutligen arbetar för bevarandet och utvecklingen av Jädraås, med samarrangemang mellan verksamheterna.
  1. ^ [a b] Statistiska småorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, SCB, 31 mars 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 24 februari 2014.[källa från Wikidata]
  3. ^ Småorter 2015, SCB, 19 december 2016, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ ”Årets industriminne - Svenska Industriminnesföreningen”. www.sim.se. http://www.sim.se/arets-industriminne. Läst 15 juni 2020. 
  6. ^ Industrinyheter.se, Årets industriminne 2020 till Jädraås samhälle.
  7. ^ Järnriket, Jädraås bruk, Årets industriminne 2020.
  8. ^ ”Ockelbo kommun, Årets industriminne till Jädraås samhälle.”. Arkiverad från originalet den 15 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200715140305/https://www.ockelbo.se/Invanare/Nyheter/Arets-industriminne-till-Jadraas-samhalle/. Läst 15 juli 2020. 
  9. ^ Tekniska museet, Utmärkelsen Årets industriminne 2020 till Jädraås samhälle.
  10. ^ Förändringar i antalet tätorter 2010-2015. Statistiska Centralbyrån. Läst 18 november 2016.
  11. ^ Förändringar i antalet småorter 2010-2015, Statistiska centralbyrån, 19 december 2016.
  12. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  13. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, II, Befolkningsagglomerationer, trosbekännelse, stamskillnad, utrikes födelseort, främmande statsborgarskap, lyten m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1925. sid. 79. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_2.pdf. Läst 30 januari 2016  Arkiverad 29 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  14. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 133. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  15. ^ (PDF) I. Allmänna folkräkningen den 31 december 1935, Folkmängden kommunvis efter kön, civilstånd och större åldersgrupper. Befolkningsagglomerationer. Obefintliga. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1937. sid. 86. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Sarskilda_folkrakningen_1935_1936_1.pdf. Läst 3 mars 2015  Arkiverad 29 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  16. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 230. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  17. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 221. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  18. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 230. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  19. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 68 
  20. ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 65 
  21. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 53. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]