Karin Ekelund

Karin Ekelund
Karin Ekelund
Karin Ekelund
FöddAnna Karin Elisabet Ekelund
26 maj 1913
Ystad, Sverige
Död21 december 1976 (63 år)
Oscars församling, Stockholm, Sverige
Andra namnKarin Sachs
Utbildad vidPalmgrenska samskolan
Aktiva år1932–1976
MakeRudolf Levin
(1937–1946; skilda)
Ragnar Sachs
(1951–1973; hans död)
Betydande roller
Maud von Degerfelt i Ett brott
Barbro Brandt Med dej i mina armar
Karin Bergengren i Lärarinna på vift
Gunilla i Som du vill ha mej
IMDb SFDb

Anna Karin Elisabet Ekelund, född 26 maj 1913 i Ystad, död 21 december 1976 i Oscars församling i Stockholm, var en svensk skådespelare, regissör, producent och sångare.

Karin Ekelund var dotter till lektor Sam Ekelund och Anna Lindström. Ekelund studerade vid Dramatens elevskola 1930–1933, varefter hon spelade både teater och film. Hon var engagerad vid Vasateatern 1934–1936, Oscarsteatern 1938–1939 och Malmö stadsteater från 1944.

Karin Ekelund på omslaget av Se 1941

Sitt stora filmgenombrott fick hon som komediskådespelare i Hasse Ekmans Med dej i mina armar 1940 och som karaktärsskådespelare i Anders Henriksons Ett brott 1940.

1961 anställdes hon som första kvinnliga producent och regissör vid Radioteatern och förblev där livet ut.

Hon var gift två gånger, första gången från 1937 med tandläkaren Rudolf Levin och andra gången från 1951 med NK-chefen Ragnar Sachs.

Karin Ekelund är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1932 Jennie Ungkarlspappan
Edward Childs Carpenter
Olof Molander Dramaten
Hélène Fröken
Jacques Deval
Olof Molander Dramaten
Fru Korobkin Revisorn
Nikolaj Gogol
Alf Sjöberg Dramaten
Kains flicka Guds gröna ängar
Marc Connelly
Olof Molander Dramaten
1934 Ingrid, Häggstadbondens dotter Per Gynt (Peer Gynt)
Henrik Ibsen
Per Lindberg Kungliga Operan[1]
Laura Hudson Män i vitt
Sidney Kingsley
Per Lindberg Vasateatern[2]
Christina Hennes majestät modern
Sidney Howard
Pauline Brunius Vasateatern[3]
1935 Irene Karriär-karriär
Gábor Drégely
Gösta Ekman Vasateatern[4][5]
Elisaveta Andrejevna Fedja eller Det levande liket
Leo Tolstoj
Per Lindberg Vasateatern[6][7]
Rose Pflaumweich En förtjusande fröken
Ralph Benatzky
Gösta Ekman Vasateatern[8][9]
Kati Schmizer Gatumusikanter
Paul Schurek
Sigurd Magnussøn Blancheteatern[10]
Noéma Noak
André Obey
Per Lindberg Vasateatern[11]
Angela Kamratäktenskap
Michael Egan
Per Lindberg Vasateatern[12]
Portia Köpmannen i Venedig
William Shakespeare
Per Lindberg Vasateatern[13]
1936 Mimi Cassini de Paris
Rudolf Lothar och Hans Adler
Harry Roeck Hansen Vasateatern[14][15]
1937 Syster Ann Doktor Clitterhouse
Barré Lyndon
Gösta Ekman Vasateatern[16]
Hansi I kärlek BC
Ladislaus Bus-Fekete
Martha Lundholm Vasateatern[17]
1938 Helena Trojanska kriget blir inte av
Jean Giraudoux
Ernst Eklund Oscarsteatern[18]
1944 Bella Manningham Gasljus
Patrick Hamilton
Olof Molander Oscarsteatern[19]
1945 Catherine Bowman Det blåser en vind
Lillian Hellman
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[20]
År Roll Produktion Regi
1945 Helena Salmson Blotta misstanken
Karl Ragnar Gierow
Alf Sjöberg[21]
  1. ^ B. B-n (14 april 1934). ”Gösta Ekman-Per Gynt: Ibsen-reprisen på Operan”. Dagens Nyheter: s. 1. https://arkivet.dn.se/tidning/1934-04-14/99/1. Läst 23 mars 2024. 
  2. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1935) s. 125
  3. ^ ”Hennes majestät modern”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14197&pos=371. Läst 14 juli 2015. 
  4. ^ ”Som man är klädd”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14200&pos=373. Läst 14 juli 2015. 
  5. ^ Teateralmanack 1935 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1935 (1936) s. 185
  6. ^ ”Fedja eller Det levande liket”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14203&pos=374. Läst 14 juli 2015. 
  7. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1935) s. 393
  8. ^ ”En förtjusande fröken”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14204&pos=375. Läst 14 juli 2015. 
  9. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1935) s. 395
  10. ^ ”Gatumusikanter”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22199&pos=88. Läst 11 april 2016. 
  11. ^ ”Noak”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14239&pos=386. Läst 28 april 2016. 
  12. ^ ”Kamratäktenskap”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14201&pos=387. Läst 28 april 2016. 
  13. ^ Bo Bergman (29 december 1935). ”Gösta Ekman: Köpmannen i Venedig”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-12-29/354/1. Läst 27 december 2015. 
  14. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1936) sid. 374
  15. ^ Bo Bergman (14 februari 1936). ”'Cassini de Paris' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-02-14/43/10. Läst 27 augusti 2015. 
  16. ^ ”Dr. Clitterhouse”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14178&pos=398. Läst 30 april 2016. 
  17. ^ ”I kärlek....Bc”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14236&pos=403. Läst 30 april 2016. 
  18. ^ Teateråret 1938 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1938 (1939) s. 184
  19. ^ Sten af Geijerstam (24 mars 1944). ”Filmgästspel på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-03-24/82/10. Läst 11 maj 2016. 
  20. ^ ”Det blåser en vind”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22228&pos=134. Läst 24 april 2016. 
  21. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 28. 20 januari 1945. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1945-01-20/18/28. Läst 6 februari 2016. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]