Karin Swanström | |
![]() Karin Swanström, 1897 | |
Född | Karin Sofia Svanström 13 juni 1873 Norrköpings Sankt Olai församling, Östergötland |
---|---|
Död | 5 juli 1942 (69 år) Sankt Görans församling, Stockholm |
Aktiva år | 1921–1942 |
Make | Stellan Claësson (1915–1942; hennes död) |
Betydande roller | |
Gustafva Sinclaire i Gösta Berlings saga Laura i Vi som går köksvägen Marta Boman i Swedenhielms | |
IMDb SFDb |
Karin Sofia Claësson, känd under flicknamnet Karin Swanström, född 13 juni 1873[1] i Norrköpings Sankt Olai församling i Östergötlands län[2], död 5 juli 1942 i Sankt Görans församling i Stockholm,[1] var en svensk skådespelare, regissör, producent och teaterdirektör. Swanström var mellan 1933 och 1941 konstnärlig ledare och produktionschef vid Svensk Filmindustri (SF).
Karin Swanström var dotter till veterinärläkaren Johan Viktor Ferdinand Svanström och Emelie Johanna Katarina Pilgren.[2]
Swanström studerade vid Dramatens elevskola 1890–1892. Efter studierna spelade hon med i olika turnerande teatersällskap. Perioden 1906–1920 drev hon ett eget teatersällskap som uppförde både klassiska dramer och rena farser.
Hon filmdebuterade 1921 i Mauritz Stillers De landsflyktige, denna roll följdes av nästan ytterligare 50 filmroller. Vid mitten av 20-talet regisserade hon fyra stumfilmer hos Bonnierfilm, där hon även var verksam som produktionsledare. 1933 anställdes hon vid Svensk Filmindustri som konstnärlig ledare och chef för filmproduktionen i SF:s studio Filmstaden. Hon hade en framgångsrik karriär inom detta område fram till sin död 1942. Hon var därmed tongivande chef för SF:s filmproduktion under dessa år – det decennium då SF stod på höjden av sin filmproduktion – och anses därför vara en av de mest betydelsefulla kvinnorna i svensk filmhistoria.
Som skådespelare på film gör Swanström några av sina främsta filmroller som Gustafva Sinclaire i Gösta Berlings saga (1924), kokerskan Laura i Vi som går köksvägen (1932), som Marta Boman i Swedenhielms (1935) och som farmor Lilli Ekman i Familjens hemlighet (1936).
Från 1915[3] till sin död var hon gift med producenten Stellan Claësson (1886–1970).[1]
År | Produktion | Upphovsmän | Teater |
---|---|---|---|
1924 | Odygdens belöning |
Félix Gandéra och Claude Gevel | Blancheteatern[48] |
1933 | Fruns båda män Les Deux Monsieur de Madame |
Félix Gandéra och André Monetzi-Eon | Turné |
|