AB Landsverk | |
Landsverks logotyp. | |
Typ | Privat aktiebolag |
---|---|
Huvudkontor | Landskrona, Sverige |
Bransch | Kommersiella fordon Försvarsindustri |
Produkter | Lista över produkter |
Historik | |
Grundat | 1872 |
Upplöst | 1992 |
AB Landsverk var en svensk verkstadsindustri i Landskrona med tillverkning av järnvägsvagnar, grävmaskiner, lyftkranar, entreprenadmaskiner, skogsmaskiner, stridsfordon, verktyg, med mera.[1]
Firman grundades 1872 av fabrikören Johan Petterson och handlanden Alexander Ohlsen under namnet Petterson & Ohlsen. Den senare utträdde ur firman 1877 och den var sedan helt i familjen Petterssons ägo fram till 1921. Från 1875 var firmanamnet Landskrona Nya Gjuteri & Mek. verkstad och därefter åren 1876–1899 Landskrona Nya Mekaniska Verkstad. År 1899 ombildades företaget till aktiebolag under namnet Landskrona Nya Mekaniska Verkstads AB för att 1928 ändras till AB Landsverk.
Ursprungligen tillverkades lantbruksredskap, spisar, ugnar och vanligt handelsgjutgods samt järnvägsvagnar. De första järnvägsvagnarna levereras 1874 till Lund–Trelleborgs Järnväg och det kom att bli tusentals levererade järnvägsvagnar de kommande åren till både SJ och enskilda banor.
År 1910 började man tillverka järnvägsbroar, bland annat svängbron över Torneälv, svängbron över Mälaren vid Kvicksund, Lidingöbron, Årstabroarna samt Skanstullsbron och klaffen till Götaälvbron i Göteborg. Omkring 1918 utökades verksamheten med tillverkning av hamnkranar och anordningar för socker- och cellulosaindustrin. Bolaget uppförde även cisterner för lagring av petroleumprodukter och gasklockor till flera städer.[2]
År 1920 var bolagets ekonomi emellertid mycket dålig, och de gamla ägarna tvingades därför sälja hälften av aktierna till de det tyska industriföretaget GHH (Gutehoffnungshütte, Aktienverein für Bergbau und Hüttenbetrieb). År 1929 började man även att tillverka pansarbilar och stridsvagnar. Ytterst få militärfordon blev dock exporterade, de flesta tillverkades för Armén.
I Versaillesfreden efter första världskriget förbjöds Tyskland att inneha bepansrade stridsfordon. Landsverk blev därför en viktig forsknings- och utvecklingsanläggning för den tyska vapenindustrin under mellankrigstiden. Chefskonstruktören på Landsverk kom genom att GHH övertagit aktiemajoriteten att bli Otto Merker. Joseph Vollmer, som ritat LK II tog redan på 1920-talet tagit fram ett hjulgående fordon, en "jordbrukstraktor", L-5. I Sverige kom den att vidareutvecklas vid Landsverk under benämningen L-30. Samtidigt började man även arbeta på en rent bandgående stridsvagn, L-10. Det första uppdraget att framställa pansarfordon blev dock chassit till Pansarbil fm/29 som färdigställdes i början av 1931. Efter många förseningar kom dock såväl L-10 som L-30 att rulla av fabriksbandet L-10 som Stridsvagn m/31 och L-30 som Stridsvagn fm/31.[3]
Heinz Guderian, som var det tyska pansarvapnets arkitekt, besökte Sverige år 1929.
Efter andra världskriget hade internationella överenskommelser slutits för att avveckla tyska intressen i utlandet. År 1945 bildades en myndighet för detta ändamål i Sverige; Flyktkapitalbyrån. AB Landsverk hörde till den grupp av bolag som övertogs av denna myndighet. Efter en tvist om ägarförhållanden med GHH:s holländska dotterbolag, såldes Landsverk 1947 till Kockums Mekaniska Verkstads AB för ett pris av 6,542 Mkr. År 1953 upphörde tillverkningen av järnvägsvagnar, totalt hade över 6 000 tillverkats sedan 1874. Tio år senare lades också smidesverksamheten ner. I stället började man specialisera sig på tillverkning av bland annat grävmaskiner, och som ett led i omorienteringen köptes den australiska grävmaskinstillverkaren Harman upp. Etableringen misslyckades emellertid och tillverkningen i Australien upphörde efter några år.
Fortsatta ekonomiska problem gjorde att både gjuteriverksamheten och krantillverkningen lades ned 1967. År 1968 ändrades bolagsnamnet till Kockum-Landsverk AB. Samma år började man tillverka tipptruckar, vilket skulle ersätta stridsvagnstillverkningen som man planerade lägga ner. År 1972 avvecklades grävmaskinstillverkningen, och Åkermans i Eslöv övertog lagret av hydraulgrävmaskin KL-121 och reservdelar till alla maskiner.[4]
I samband med varvskrisen övertogs Kockum-Landsverk av Statsföretag 1979, och företaget blev ett dotterbolag till Kalmar Verkstad AB. Antalet anställda inom företaget minskades vid denna period från 3 100 till 1 400. Volvo BM övertog verksamheten 1982 trots att den då gick med förlust. Efter en rad omorganisationer inordnades fabriken i Landskrona i produktbolaget VME Industries Sweden AB. År 1991 beslutades att all tillverkning (vilken bestod av tipptruckar) i Landskrona skulle avvecklas och flyttas till Polen. Sista året 1992 bestod personalstyrkan av 117 kollektivanställda och 52 tjänstemän.
Namn | Varianter | År | Typ | Status | Kaliber (mm) | Huvudbeväpning eller noter |
---|---|---|---|---|---|---|
Strv m/21-29 | 1929 | Strv | Tjänst | 6,5 | Ksp m/14-29 × 1 | |
L-5 | 1929 | Strv | Prototyp | 37 | Kanon × 1 | |
L-10 | 1929 | Strv | Tjänst | 37 | Bofors pvkan × 1 | |
L-30 | 1931 | Strv | Prototyp | 37 | Bofors pvlan × 1 | |
L-60 | L-60 | 1934 | Strv | Export | 20 | Madsen akan × 1 |
L-60Ö | ||||||
Toldi I | Solothurn pansarvärnsgevär × 1 | |||||
Toldi I | Papper | 25 | Bofors akan × 1 | |||
L-60S I | ||||||
L-60 | Papper | 37 | Madsen pvkan × 1 | |||
L-60S I | Tjänst | Bofors strvkan m/38 × 1 | ||||
L-60S II | ||||||
L-60S III | ||||||
L-60S V | ||||||
L-60S I | Papper | Bofors akan × 1 | ||||
L-62 | Koncept | 1936 | Lvkv | Papper | 40 | Akan m/22 (QF 2-pund "Pom-Pom") × 1 |
Anti I | Export | Bofors L/60 lvakan m/36 × 1 | ||||
Anti II | Export | Bofors L/60 lvakan m/36 × 1 | ||||
L-63 | 1933 | Lvkv | Papper | 25 | LvAkan m/32 × 1 | |
L-64 | 1933 | Lvkv | Papper | 20 | Oerlikon lvakan × 1 | |
L-65 | 1933 | Lvkv | Papper | 47 | LvAkan × 1 | |
L-80 | 1933 | Strv | Papper | 20 | Madsen akan × 1 | |
L-100 | Prototyp | 1934 | Lätt strv | Prototyp | 6,5 | Ksp m/14-29 × 1 |
Förslag | Papper | 20 | Madsen akan × 1 | |||
L-101 | 1934 | Pvkv | Papper | 20 | Madsen akan × 1 | |
L-110 | 1933 | Strv | Prototyp | Okänt | Okänt | |
L-120 | Norsk vagn | 1937 | Lätt strv | Export/Prototyp | 7,92 | Colt M/29 ksp × 1 |
Svensk vagn | Prototyp | 8 | Ksp m/36 × 2 | |||
Export | Papper | 20 | Madsen akan × 1 | |||
L-131 | 1934 | Arttrak | Export | - | Till Siam | |
L-132 | 1934 | Arttrak | Export | - | Till Siam | |
L-135 | L-135 | 1936 | Arttrak | Export | - | Till Siam |
L-135S | Prototyp | - | Svensk prototyp | |||
L-140 | 1936 | Arttrak/Lvkv | Prototyp | 37 | Flak 36[5] × 1: lvkv konvertering | |
40 | LvAkan m/36[6] × 1: lvkv konvertering | |||||
L-170 (pbil fm/29) | 1930 | Pbil | Prototyp | 37 | Marinkanon 98B × 1 | |
L-180 | L-180 | 1935 | Pbil | Export | 20 | Madsen akan × 1 |
PV M36 | ||||||
Pbil m/41 | Tjänst | Bofors akan m/40 × 1 | ||||
L-180 | Export | 37 | Bofors pvkan × 1 | |||
L-181 | 1933 | Pbil | Export | 20 | Oerlikon akan × 1 | |
37 | Bofors pvkan × 1 | |||||
L-182 | L-182 | 1935 | Pbil | Export | 13,2 | L-35/36 ksp × 1 |
L-182A | 20 | L-39 Lahti pansarvärnsgevär × 1 | ||||
L-185 | PV M34 | 1933 | Pbil | Export | 20 | Madsen akan × 1 |
L-190 | 1932 | Pansarmc | Prototyp | 6,5 | Ksp m/14 × 1 | |
L-210 | 1938 | Pansarmc | Prototyp | 8 | Madsen ksp × 1 | |
Transportvagn | 1934 | Trpv | Export | - | En transportvagn för Siam | |
Strålkastarvagn | SIA Stockholm | 1934 | - | Tjänst | - | En strålkastarvagn kallad SIA |
SIA | ||||||
Lynx | PV M/39 | 1938 | Pbil | Export | 20 | Madsen akan × 1 |
Pbil m/39 | Tjänst | Bofors akan m/40 × 1 | ||||
Pbil m/40 | ||||||
Lago | För Ungern | 1936 | Medeltung strv | Prototyp | 40 | MAWAG kanon × 1 |
För Export | Papper | 47 | Skoda kanon × 1 | |||
För Sverige | Papper | 57 | Bofors pvkan × 1 | |||
Strv m/42 | Lago II | 1941 | Medeltung strv | Tjänst | 75 | Bofors strvkan m/41 L31 × 1 |
Lago III | ||||||
Lago IV | ||||||
Terro | L-60 IV | 1941 | Strv | Papper | 37 | |
Terrängbil KP | 1942 | 1942 | Psf | Tjänst | - | - |
1956 | 8 | Ksp m/39 × 2 | ||||
1980 | 7,62 | Ksp 58 × 2 | ||||
Bandtraktor | 1942 | Arttrak | Tjänst | - | Bandtraktor typ Allis-Chalmers M: licens | |
Skogsbrandvagn | 1943 | Brandvagn | Prototyp | - | Skumkanon × 1 | |
Pvkv m/43 | 1946 | 1943 | Pvkv | Tjänst | 75 | PvKan m/43 × 1 |
1954 | ||||||
1963 | ||||||
Lvkv fm/43 | Lvkv fm/43-47 | 1943 | Lvkv | Tjänst | 40 | Bofors L/60 lvakan m/36/43 × 2 |
Lvkv m/43-57 | ||||||
Sländan | 1944 | - | Prototyp | - | En pansarmotorsläde kallad sländan | |
Pricken | Pricken m/44 | 1944 | Medeltung strv | Papper | 75 | Pvkan L54 m/43 strv × 1 |
Pricken m/48 | ||||||
Pricken m/48 | 105 | Pvkan m/48 × 1 | ||||
Strv m/42 DT | 1945 | Medeltung strv | Prototyp | 75 | Pvkan L/54 m/43 strv × 1 | |
Strv m/46 | LS 46 | 1946 | Medeltung strv | Papper | 105 | Lvkan m/42 × 1 |
TLS 47 | ||||||
Pvkv m/46 | LP 46 | 1946 | Pvkv | Papper | 105 | Lvkan m/42 × 1 |
TLP 47 | ||||||
Leo | 1948 | Medeltung strv | Papper | 75 | Pvkan L/54 m/43 strv × 1 | |
105 | Kanon m/34 × 1 | |||||
Lansen | m/48 | 1948 | Lätt strv | Papper | 75 | Pvkan L/54 m/43 strv × 1 |
m/50 | 84 | Pvkan L/57 × 1 | ||||
Pvkan L/65 × 1 | ||||||
m/51 | ||||||
90 | Pvkan L/60 × 1 | |||||
m/51S | ||||||
105 | Strvkan fm/49 × 1 | |||||
Strvkan L/40 fm/50 × 1 | ||||||
Pilen | 1948 | Lätt strv | Papper | 75 | StrvKan m/41 L31 × 1 | |
Lvkv 42 (fm/49) | 1948 | Lvkv | Prototyp | 40 | Bofors L/70 lvakan m/47 × 1 | |
Pvkv II | Pvkv III | 1949 | Pvkv | Prototyp | 57 | PvKan m/43 × 1 |
Pvkv II | 75 | LvKan m/36 × 1 | ||||
Pvkv IV Värjan | 1949 | Pvkv | Prototyp | 57 | PvKan m/43 × 1 | |
Pbv T fm/49 | 1949 | Pbv | Prototyp | 8 | Ksp m/39 B strv × 3 | |
Ikv 72 | Ikv 72 | 1953 | Ikv | Tjänst | 75 | StrvKan m/41 L31 × 1 |
Ikv 102 | 105 | Ikvkan m/55 ikv L/22 × 1 | ||||
Ikv 73 | 1955 | Ikv | Tjänst | 75 | StrvKan m/41 L31 × 1 | |
Ikv 103 | 1956 | Ikv | Tjänst | 105 | Ikvkan m/55 ikv L/22 × 1 | |
Kranvagn | EMIL 1951 | 1955 | Tung strv | Papper | 120 | L/40 slätborrad akan × 1 |
EMIL 1 | 150 | L/40 slätborrad akan × 1 | ||||
EMIL 2 | ||||||
EMIL 3 | Prototyp | |||||
Unimog | Irländsk variant | 1957 | Pbil | Export | 7,62 | Bren, alt Colt ksp × 1 |
Etiopisk variant | Madsen-Saetter × 2 | |||||
75 | M20 granatgevär × 1 | |||||
Strv 74 | H | 1957 | Strv | Tjänst | 75 | Kanon strv 74 × 1 |
V | ||||||
Pbv 301 | Pbv 301 | 1957 | Pbv | Tjänst | 20 | Akan m/45 B × 1 |
Pbv 3011 | Stripbv | |||||
Pbv 3012 | Epbv | |||||
Strv A | Alt 1 | 1958 | Strv | Papper | 105 | TK 105-9 × 1 |
Alt 2 | Pvkan L/55 × 1 | |||||
Alt 3 | 120 | Pvkan × 1 | ||||
Atrv T | 1958 | Strv | Papper | 105 | Royal Ordnance L7 × 1 | |
Strv K | 1958 | Strv | Papper | 105 | Royal Ordnance L7 × 1 | |
Akv 151 | 1960 | Bkan | Prototyp | 155 | Akan m/60 × 1 | |
Bkan 1 | A | 1964 | Bkan | Tjänst | 155 | Akan m/60 × 1 |
B | Prototyp | |||||
C | Tjänst | |||||
Strv 103 | A | 1961 | Strv | Tjänst | 105 | Bofors L/62 × 1 |
B | ||||||
C | ||||||
D | Prototyp | |||||
Lvkv VEAK 40 | 1964 | Lvkv | Prototyp | 40 | Bofors L/70 lvakan m/47 ×2 | |
Pbv 302 | A | 1965 | Pbv | Tjänst | 20 | Akan m/47D × 1 |
B | ||||||
C | ||||||
Ikv 91 | 1969, 1975 | 1969 | Ikv | Tjänst | 90 | Bofors L/54 räfflad pvkan × 1 |