Osvald Almqvist | |
Fotografi av Almqvist från 1936 | |
Personfakta | |
---|---|
Nationalitet | Svensk |
Född | 2 oktober 1884 |
Födelseplats | Trankil, Värmland, Sverige |
Död | 6 april 1950 (65 år) |
Dödsplats | Klara, Stockholm, Sverige |
Alma mater | KTH (arkitektexamen) |
Arbeten | |
Betydande projekt | Fredhällsparken |
Betydande stilar | Funktionalism |
Hitta fler artiklar i Arkitekturportalen | |
fcb8048e-c277-4e63-9fdd-93ed15b1eb76 KulturNav |
Osvald Almqvist, född 2 oktober 1884 i Trankil i Värmland, död 6 april 1950 i Klara i Stockholm,[1] var en svensk arkitekt. Han var stilbildande vid funktionalismens genombrott under slutet av 1920-talet, där han var ansvarig arkitekt för många kraftverksbyggen, men han ligger också bakom de nyskapande idéerna till våra moderna svenska standardiserade kök.[2]
Almqvist tog 1904 studenten i Karlstad och avlade arkitektexamen vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm 1908. Efter studieresor utomlands studerade han vid Konstakademien 1909–1910. Därefter var han verksam som arkitekt i Stockholm 1910–1916, bland annat hos Ivar Tengbom och tillsammans med Gustaf Linden. Tillsammans med Linden drev han under kort tid egen verksamhet. Åren 1911–1913 var anställd vid Stockholms byggnadsnämnd och 1916–1920 var han chef för Stora Kopparbergs Bergslags AB:s arkitektkontor i Borlänge. Under denna anställning ritade han stadsplanen (formellt aldrig fastställd) och byggnaderna i bostadsområdet Bergslagsbyn. Han var även en medarbetare till Kommittén angående bostadssociala minimifordringar 1921. Förslagen fick inte något genomslag, men utredningen visar ett första försök till planering av bostäder i Sverige.
Efter denna utredning fick Almqvist i uppdrag att utarbeta en standard för kökssnickerier.[3] Utgångspunkten var att de mänskliga måtten skulle utgöra grunden och forskarna mätte i en stor studie hur arbetsplatsen i köket borde vara beskaffad för att underlätta arbetet och Almqvist utvecklar standardiserade enheter för skåp, hyllor och bänkar som kan kombineras med varandra på olika sätt. Hans arbete kommer att ligga till grund för den verksamhet som Hemmets forskningsinstitut startar under 40-talet och som 1950,[2] blev den första svenska köksstandarden.[4] År 1925 blev han arkitekt vid Byggnadsstyrelsen.
Mellan 1936 och 1938 var Almqvist stadsträdgårdsmästare i Stockholm. Han fastslog i sin programförklaring att det gäller vid stads- och regionplaneringen se till att sammanhängande parkstråk med gång-, rid- och cykelvägar, allmänna lekfält, övnings- och idrottsplatser och längre ut skogsparker och naturreservat kunde skapas för friluftsliv både sommar och vinter.
Han var den förste som noggrant studerade hur vägarna skulle dras i terrängen och hur människorna skulle ledas fram till parkens olika delar[5] Under hans korta tid som Stockholms stadsträdgårdsmästare utformade han planeringsidéer som under en lång tid skulle bli vägledande för gestaltningen av stadens parker. De första parkerna enligt Almqvists programförklaring blev Fredhällsparken och Rålambshovsparken, båda på Kungsholmen. År 1938 ville Almqvist bli entledigad från sin tjänst och han ersattes av Holger Blom, även han utbildad arkitekt. 1940-48 var Almqvist verksam som stadsplanearkitekt i Södertälje.[6]
|