Perochirus ateles
| Perochirus ateles Status i världen: Sårbar[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Kräldjur Reptilia |
| Ordning | Fjällbärande kräldjur Squamata |
| Familj | Geckoödlor Gekkonidae |
| Släkte | Perochirus |
| Art | Perochirus ateles |
| Vetenskapligt namn | |
| § Perochirus ateles | |
| Auktor | Duméril 1856 |
| Synonymer | |
|
Perochirus klugei Wermuth 1965[2] Perochirus depressus Boulenger 1885[3] Perochirus articulatus Boulenger 1885[3] Hemidactylus ateles Müller 1885 Hemidactylus ateles Fischer 1882[4] Hemidactylus ateles Fischer 1882[4] Hemidactylus ateles Duméril 1856[5] | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Perochirus ateles[5] är en ödleart som beskrevs av Duméril 1856. Perochirus ateles ingår i släktet Perochirus och familjen geckoödlor.[6][7] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[6]
Denna ödla förekommer på små öar i södra Japan samt i Mikronesien. Arten lever i låglandet och i kulliga regioner upp till 500 meter över havet. Habitatet utgörs av skogar, buskskogar och palmodlingar. Exemplaren klättrar i träd. Honor lägger ägg.[1]
Den introducerade geckoödlan Hemidactylus frenatus utgör på flera öar en stark konkurrent. Flera exemplar dödas av den införda ormen Boiga irregularis, av katter eller av andra rovlevande djur. Låga atoller där arten lever kan försvinna när havsnivån stiger. IUCN listar arten som sårbar (VU).[1]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Allison, A., Hamilton, A., Tallowin, O., Kidera, N. & Ota, H. 2016 Perochirus ateles . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 20 oktober 2024.
- ^ Wermuth, H. (1965) Liste der rezenten Amphibien und Reptilien. Gekkonidae, Pygopodidae, Xantusiidae., Das Tierreich (80):1—246
- ^ [a b] Boulenger, G.A. (1885) Catalogue of the Lizards in the British Museum (Nat. Hist.) I. Geckonidae, Eublepharidae, Uroplatidae, Pygopodidae, Agamidae., London: 450 pp.
- ^ [a b] Fischer, J. G. (1882) Herpetologische Bemerkungen. I. Bemerkungen über einzelne Stücke der Schlangensammlung des kön. Zoologischen Museums in Dresden. . II. Neue Eidechen aus Australien und Polynesien., Archiv für Naturgeschichte 48: 281-302
- ^ [a b] Duméril, A. H. A. (1856) Description des reptiles nouveaux ou imparfaitement connus de la collection du Muséum d’Histoire Naturelle et remarques sur la classification et les charactères des reptiles., Archives du Muséum Hist. Nat. Paris, 8: 438—588.
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (23 oktober 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/perochirus+ateles/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ Perochirus ateles i TIGR Reptile Database. Uetz P., 2016. Läst 4 mars 2018.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Perochirus ateles.
Wikispecies har information om Perochirus ateles.
|