Peter Schantz

Peter Schantz
Peter Schantz 2010.
FöddPeter Gösta Schantz
28 april 1954 (70 år)
Stockholm
NationalitetSvensk
Medborgare iSverige
Utbildad vidKarolinska Institutet
SysselsättningProfessor
ArbetsgivareMittuniversitetet
Umeå universitet
Redigera Wikidata
Sträckning och depåer för den 1500 km långa skidfärden längs den svenska fjällkedjan för forskningsexpedition TranTre år 1978.
Lingloppet skapades 1988 vid GIH:s 175-årsjubileum. Sträckningen är från Lings friluftsgrav vid norra Haga-Brunnsviken, genom Hagaparken till Sergels torg (där Kungl. Gymnastiska Centralinstitutet låg åren 1813-1944) och vidare upp till Stadionhöjden där GIH ligger idag.
Skulpturen "Korssittande flicka", av Peter Linde, vid den plats på nuvarande Sergels torg i Stockholm där Kungl. Gymnastiska Centralinstitutet (numera Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH) låg åren 1813-1944.
Nationalstadsparkens monument i Hagaparken i Stor-Stockholm

Peter Gösta Schantz, född den 28 april 1954 i Stockholm, är en svensk professor och forskare inom det rörelsevetenskapliga området.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Schantz avlade examen som gymnastikdirektör vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm 1977. Han disputerade 1986 i medicinsk vetenskap vid Karolinska Institutet på en avhandling[1] Plasticity of human skeletal muscle som studerar anpassningen i muskulaturen med fysisk träning och nedträning. I syfte att belysa om snabba muskelfibertyper kan transformeras till långsamma studerades bland annat effekter av 1 500 km turåkning på skidor längs den svenska fjällkedjan i fjällmarschen TranTre 1978.[2][3]

År 2008 blev Schantz utnämnd till professor med inriktningen fysisk aktivitet och hälsa vid Mittuniversitetet i Östersund. År 2013 blev han professor i humanbiologi, med särskild inriktning mot temaområdet rörelse, hälsa och miljö, vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.[4]

Under 1990-talet började han utveckla en flervetenskaplig forskningsinriktning om ”rörelse, hälsa och miljö”. Dess inriktning har belyst frågeställningar om fysisk aktivitet, folkhälsa och hållbarhet, gröna miljöer och naturmöte, samt aktiva transporter. I linje med der föreslogs att Per Henrik Lings dogm om att “människans rörelser skall baseras på människoorganismens lagar” bör få tillägget: “och utföras under betingelser som harmonierar med ekosystemen och en hållbar utveckling”.[5]

Inom temaområdet rörelse, hälsa och miljö har frågor om värden och samhällsprocesser knutna till landskap för tätortsnära friluftsliv, naturmöte och hälsa belysts. Det speglas i böckerna Nationalstadsparken – ett experiment i hållbar utveckling (2002),[6] The European City and Green Space (2006),[7] Friluftshistoria (2008)[8] och Forests, Trees and Human Health(2011)[9][10], och Why Large Cities Need Large Parks. Large Parks in Large Cities (2021)[11].

2003–2004 ledde Schantz utredningen Forskning och utbildning inom friluftsliv. Utredning och förslag (2004)[12] som fokuserade på Sverige men även speglade läget i Norge och Danmark. Utredningen utmynnade bland annat i förslag om att etablera friluftsvetenskap som ett flervetenskapligt akademiskt ämne.

Schantz har även bedrivit flervetenskapliga studier av arbetspendling genom gång och cykling. De beskrivs i två rapporter utgivna av Trafikverket: Om gång och cykling, hälsa och en hållbar utveckling (2015)[13] samt De upplevda landskapen för cykling. Påverkan på hälsan (2018)[14][15]. Denna forskning har lett till folkhälsorekommendationen 6000 transportsteg fem dagar i veckan under hela året för att nå optimala hälsoeffekter.[16] Med en målsättning att förstå hur miljövariabler påverkar vårt välbefinnande när vid går eller cyklar längs en färdväg har han utvecklat färdvägsmiljöskalan ACRES,[17] och myntat begreppet "miljömässigt ovälbefinnande" som kontrast till "miljömässigt välbefinnande".[18][19] Studierna av den yttre miljöns verkan har bland annat lett till bedömningen att rörelse i utomhusmiljöer kan sänka den skattade ansträngningen vid en given nivå av fysisk aktivitet jämfört med inomhus.[20] I syfte att underlätta fysiologiska studier av gång och cykling har hjärtfrekvensmetoden för beräkning av syreupptagningen utvecklats.[21][22]

Han ingick 2009–2013 i Statens folkhälsoinstituts vetenskapliga råd, och har även verkat som rådgivare åt WHO i dess utveckling av ett hälsoekonomiskt redskap (WHO HEAT for cycling and walking) för att värdera effekter cykling och gång.[23][24]

Han har även publicerat kultur- och vetenskapshistoriska samt populärvetenskapliga texter, debattartiklar och understreckare i Svenska Dagbladet[25] samt essäsamlingen Om människan i rörelse och i vila (2014).[26] Han har tagit flera initiativ inom det kulturella området, däribland till skulpturen "Korssittande flicka" av Peter Linde vid Sergels torg i Stockholm[27] samt "Lingloppet - en bildande löptävling"[28]. Schantz var även en av initiativtagarna till bildandet av Sveriges första nationalstadspark i Stor-Stockholm.[29]

Familj

[redigera | redigera wikitext]

Peter Schantz är son till juristen Gunnar Schantz och förskolläraren Anna-Greta, född Olofsson.

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi (urval)

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Schantz, Peter (1986) (på engelska). Plasticity of human skeletal muscle: with special reference to effects of physical training on enzyme levels of the NADH shuttles and phenotypic expression of slow and fast isoforms of myofibrillar proteins. Acta physiologica Scandinavica. Supplementum, 0302-2994 ; 558. Oxford: Blackwell Scientific Publications. Libris 7672924. ISBN 9179001254. https://www.researchgate.net/publication/20204986_Plasticity_of_human_skeletal_muscle_with_special_reference_to_effects_of_physical_training_in_enzyme_levels_of_the_NADH_shuttles_and_phenotype_expression_of_slow_and_fast_myofibrillar_proteins 
  2. ^ Fjällmarsch TranTre
  3. ^ Die Gebirgsexpedition Trantre
  4. ^ Peter Schantz vid GIH
  5. ^ / Schantz, P. 2002. Environment, Sustainability and the Agenda for Physical Education. International Council of Sport Science and Physical Education (ICSSPE) Bulletin, September, No 36, pp 8-9.
  6. ^ [1]Holm, L. & Schantz, P. (red.) 2002. Nationalstadsparken – ett experiment i hållbar utveckling.: Studier av värdefrågor, lagtillämpning och utvecklingslinjer. Stockholm: Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), 2002.
  7. ^ . The European City and Green Space (2006)
  8. ^ Friluftshistoria 2008
  9. ^ Forests, Trees and Human Health 2011
  10. ^ ”The Research Project on Green Environments”. Arkiverad från originalet den 4 december 2021. https://web.archive.org/web/20211204233026/https://www.gih.se/ge. Läst 4 mars 2019. 
  11. ^ Why Large Cities Need Large Parks. Large Parks in Large Cities.
  12. ^ Forskning och utbildning inom friluftsliv. Utredning och förslag
  13. ^ Om gång och cykling, hälsa och en hållbar utveckling, 2015
  14. ^ De upplevda landskapen för cykling. Påverkan på hälsan, 2018.
  15. ^ ”The Research Project on Physically Active Commuting in Greater Stockholm (PACS)”. Arkiverad från originalet den 3 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160603041152/http://www.gih.se/pacs. Läst 26 april 2016. 
  16. ^ Perspectives on exercise intensity, volume, step characteristics, and health outcomes in walking for transport.
  17. ^ [2]
  18. ^ Schantz, P. 2014. Physical activity behaviours and environmental well-being in a spatial context. In: Geography and Health – A Nordic Outlook. Chief eds. Schærström, A., Jørgensen, S.H. & Sivertun, Å. Swedish National Defence College: Stockholm; Norwegian University of Science and Technology (NTNU): Trondheim; Universität Bonn: Bonn
  19. ^ Andersson, D., Wahlgren, L., Olsson, K.S.E. & Schantz, P. 2023. Pedestrians’ perceptions of motorized traffic variables in relation to appraisals of urban route environments. Int. J. Environ. Res. Public Health 20(4), 3743
  20. ^ Olsson, k.; Ceci, R.; Wahlgren, L.; Rosdahl, H.; Schantz, P. (2024). ”Perceived exertion can be lower when exercising in field versus indoors”. PLoS One 19 (5): sid. 1–23. PMID 38809815. 
  21. ^ Schantz, Peter; Salier Eriksson, Jane; Rosdahl, Hans (2019-12). ”The heart rate method for estimating oxygen uptake: analyses of reproducibility using a range of heart rates from commuter walking” (på engelska). European Journal of Applied Physiology 119 (11-12): sid. 2655–2671. doi:10.1007/s00421-019-04236-0. ISSN 1439-6319. PMID 31628539. PMC: PMC6858472. http://link.springer.com/10.1007/s00421-019-04236-0. Läst 8 januari 2025. 
  22. ^ Salier Eriksson, Jane; Olsson, Karin S. E.; Rosdahl, Hans; Schantz, Peter (2021-07-06). ”Heart Rate Methods Can Be Valid for Estimating Intensity Spectrums of Oxygen Uptake in Field Exercise”. Frontiers in Physiology 12. doi:10.3389/fphys.2021.687566. ISSN 1664-042X. PMID 34295264. PMC: PMC8290204. https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fphys.2021.687566/full. Läst 8 januari 2025. 
  23. ^ Peter Schantz som rådgivare åt WHO Arkiverad 20 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  24. ^ Peter Schantz som rådgivare åt WHO Arkiverad 26 april 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  25. ^ Understreckare i Svenska Dagbladet
  26. ^ Schantz, P. 2014. Om människan i rörelse och i vila. Essäer. Stockholm: Oak Meadow Hill Editions
  27. ^ ”Skulpturerna” (på engelska). ResearchGate / Peter Schantz. november 2018. Arkiverad från originalet den 16 januari 2023. http://web.archive.org/web/20230116192251/https://www.researchgate.net/publication/328967396_Skulpturerna. Läst 8 januari 2025. 
  28. ^ ”Lingloppet - en bildande löptävling” (på engelska). ResearchGate / Peter Schantz. september 2018. Arkiverad från originalet den 16 oktober 2022. http://web.archive.org/web/20221016175823/https://www.researchgate.net/publication/327816223_Lingloppet_-_en_bildande_loptavling. Läst 8 januari 2025. 
  29. ^ Murray, R. 2021. Why Cities Need Large Parks. In: Why Cities Need Large Parks – Large Parks in Large Cities, (ed. R. Murray), London: Routledge/Stockholm: Medströms.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Mottagare av Samfundet S:t Eriks plakett
1960-talet
1970-talet
1980-talet
1990-talet
2000-talet
2010-talet
Portal:Stockholm
Auktoritetsdata