Ribbgrynna | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Svampar Fungi |
Stam | Basidiesvampar Basidiomycota |
Klass | Agaricomycetes |
Ordning | Polyporales |
Familj | Meruliaceae |
Släkte | Phlebia |
Art | Ribbgrynna P. radiata |
Vetenskapligt namn | |
§ Phlebia radiata | |
Synonymer | |
Phlebia radiata f. contorta (Fr.) Parmasto 1967[1] Phlebia radiata f. merismoides (Fr.) Parmasto 1967[2] Phlebia aurantiaca var. radiata (Fr.) Bourdot & Galzin 1928[3] Phlebia kriegeriana Henn. 1902[4] Xylodon carneus (Fr.) Kuntze 1898[5] Phlebia aurantiaca (Schumach.) J. Schröt. 1888[6] Phlebia radiata var. contorta (Fr.) Quél. 1886[7] Radulum carneum (Fr.) Fuckel 1870[8] Phlebia cinnabarina Schwein. 1832[9] Merulius fulvus Lasch 1829[10] Irpex carneus (Fr.) Fr. 1828[11] Hydnum carneum (Fr.) Fr. 1821[12] Phlebia contorta Fr. 1821[13] Phlebia merismoides (Fr.) Fr. 1821[13] Merulius merismoides Fr. 1818[14] Sistotrema carneum Fr. 1818[15] Auricularia aurantiaca Sowerby 1800[16] |
Ribbgrynna (Phlebia radiata) är en vedlevande svamp som växer på död ved av lövträd. Den är blekt gråviolett till rödgul i färgen och växer tätt tryckt mot underlaget. Fruktkroppen har en rundad eller oval form och är vaxartad i konsistensens. Ofta växer flera fruktkroppar nära varandra och det kan bildas sammanhängande skorpor.
Ribbgrynna har ett vårtigt hymenium. Ett annat kännetecken för arten är att hymeniet har utstrålande veck eller ribbor.
Svampens sporer är svagt böjda och släta. De har en storlek på 4-6 x 1-3 µm.
Svampen är en saprofyt, då den lever på död ved. Svampens fruktkroppar kommer under höst och vinter.
I Sverige är ribbgrynna ganska allmän i de södra och mellersta delarna av landet, i norr är den mer sällsynt.