Sundsby

Sundsby säteri
Herrgård
Sundsby säteri
Sundsby säteri
Land Sverige Sverige
Landskap Bohuslän
Kommun Tjörn
Ort Valla socken
Adress Sundsbyvägen, 471 73 Hjälteby
Koordinater 58°04′13″N 11°41′20″Ö / 58.07028°N 11.68889°Ö / 58.07028; 11.68889
Ägare Tjörns kommun
Byggstart 1763
Färdigställande 1787
Konstruktion Stomme timrad
Byggnadsmaterial Trä, tak täckt med tegel
GeoNames 2670832
Webbplats: www.tjorn.se
Sundsby säteri 1864, efter Thiele
Sundsby säteri 1864, efter Thiele

Sundsby är ett säteri på ön Mjörn i Valla socken i norra delen av Tjörns kommun i Bohuslän.[1]

Herrgården och parken ligger bland lövskogar, vikar och berg. Området kring säteriet har bitvis en parkliknande karaktär med rika bestånd av mycket gamla ekar. Ut mot sjösidan är marken uppodlad. I sidobyggnaderna finns ett kafé och en liten butik. Tjörns kommun köpte Sundsby säteri 2003. Marken runt byggnader och parken är privat . I omgivningarna finns flera vandringsleder. Ett par hundra meter från säteriet längs med den vita och blå vandringsleden står "Springareeken" som vid sin ålder på 900 år tros vara en av världens äldsta ekar.[2] Området är ett naturreservat som ingår i EU-nätverket Natura 2000 och förvaltas av Västkuststiftelsen.

Sundsby säteri är byggnadsminne sedan 30 mars 1981.[3]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Sundsby är omnämnt redan 1388[4] i biskop Biskop Eysteins jordebok, eller "Den røde bok". På 1300- och 1400-talen var gården av mindre betydelse, och var taxerad till en låg summa. Under 1500-talets andra hälft kom den i släkten Green av Sundsbys ägo, genom lagmannen i Viken Laurits Olofsson Green som väsentligt utökade godset och vid arvskiftet 1581 fanns 11 gårdar i Valla socken under Sundsby. Sonen Anders Lauritsson Green, som blev norsk rikskansler, såg till att godset växte i omfång. Då han dog barnlös ärvdes egendomen av hans syster Gurres dotterdotter, Margareta Huitfeldt år 1625. Hon utökade godset avsevärt tillsammans med sin man, Thomas Dyre och en koncentration av gårdar kring huvudgården tog vid. Huitfeldt byggde upp ett omfattande godskomplex kring fjordarna i mellersta Bohuslän.[5] Dyre dog 1651 och Margaretha Hvitfeldt drev därefter godset själv. Huitfeldt levde vidare under hårda tider, med freden i Roskilde 1658 och Gyldenlövefejden 1675–1679. Efter Huitfeldts död 1683 testamenterades huvudgårdarna, Åby och Sundsby, med underliggande gårdar till en stipendieinrättning, som skulle användas till stöd för fattiga begåvade ungdomar i Bohuslän. År 1658 hade Sundsby 27 gårdsbruk och 1660 53 stycken.

De gamla byggnaderna brann ner 1720, och nya uppfördes på den gamla grunden, förmodligen kring 1763. Fram till slutet av 1800-talet var huvudbyggnaden uppförd av trä med valmat mansardtak, täckt med tegel. Flygelbyggnaderna hade ett spetsigt valmat och tegeltäckt tak. En omfattande ombyggnad gjordes på 1890-talet. På 1930-talet revs ladugården som var förfallen, och under 1940-talets slut byggdes huvudbyggnadens interiör om, då bland annat stora salongen utökades.

År 1983 sålde "Kungliga och Huitfeldtska stipendieinrättningen" större delen av Sundsby till Jesper Rudbäck. Sedan 2003 äger Tjörns kommun byggnaderna och en del av den omgivande parken.

Gustaf Brusewitz skriver 1864 om Sundsby:
"För att från Tjörn komma in på Oroust, måste man först färdas öfver en liten bergig och backig ö, kallad Miörn, på hvilken man finner det såsom Margaretha Hvitfelds vistelseort välbekanta säteriet, eller numera gymnasiigodset Sundsby, omgifvet af den mest pittoreska natur – ja man kan på vissa ställen der anse sig förflyttad till den yppiga södern, till Appeninnernas af pinjelundar smyckade pass, till Medelhafvets kuster...."[6]

År 1890 taxerades Sundbsby, med underliggande gårdar (totalt tre mantal), till 74 000 kronor.[7]

  • Säteriet och flyglarna.
    Säteriet och flyglarna.
  • Säteriet och västra flygeln.
    Säteriet och västra flygeln.
  • Magasinsbyggnad.
    Magasinsbyggnad.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Karta, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  2. ^ ”Sundsby vandringsleder - Tjörns kommun”. www.tjorn.se. https://www.tjorn.se/kultur-fritid-och-turism/natur-och-friluftsliv/vandra/sundsby-vandringsleder. Läst 22 oktober 2021. 
  3. ^ Lagskydd, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  4. ^ Som súnsby och Sundbø, efter sitt läge vid sundet mellan Mjörn och Tjörn. Källa: Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län VII : Ortnamnen i Tjörns härad, red. Verner Ekenvall, Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg, Göteborg 1992, s. 125
  5. ^ Sundsby – hus med historia, [Småskrifter utgivna av Bohusläns museum Nr 21], Eibert Ernby, Bohusläns museum 1988, s. 5
  6. ^ Elfsyssel (Södra Bohuslän) : historiska minnen, samlade ur såväl äldre som nyare verk och urkunder, med afbildningar af de märkvärdigaste fornlämningar, historiska ställen m.m., Gustaf Henrik Brusewitz, Forum, Stockholm, 1975 [1864], s. 261
  7. ^ Göteborgs och Bohus läns Kalender 1890, [En karta öfver länet åtföljer denna kalender], John Kleberg, A. Lindgren & söner, Göteborg 1889, s. 88

Webbkällor

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Björkman Eva antikvarie, Emanuelsson Lena, Overland Viveka, red (2016). Hus, människor, minnen. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174 ; nr 93. Göteborg: Länsstyrelsen i Västra Götalands län. sid. 42-45. Libris 19352952. ISBN 9789176862742 
  • Kulturhistorisk dokumentation inför byggnadsminnesförklaring : Nr 2 : Sundsby säteri : Valla socken : Tjörns kommun : Göteborgs och Bohus län, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, 1978. [Tryckår 1980.]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Byggnadsminnen 1978-1988: förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Stockholm: Riksantikvarieämbetet (RAÄ. 1989. sid. 265-266. Libris 8371852. ISBN 9171927522 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Byggnadsminnen i Tjörns kommun
Tjörns kommun
Förutom dessa skyddas alla kyrkobyggnader, kapell och kyrkogårdsmark som anlagts före 1940 av Kulturminneslagen.