Torsten Nilsson

För liknande namn, se Torsten Nilsson (olika betydelser).

Torsten Nilsson
Torsten Nilsson runt 1966
Född	1 april 1905[1][2] Nevishögs församling[2], Sverige
Död	14 december 1997 (92 år) Oscars församling
Begravd	Skogskyrkogården
Medborgare i	Sverige[3]
Sysselsättning	Politiker[2], murare
Befattning
Ordförande, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (1934–1940) Partisekreterare, Socialdemokraterna (1940–1945) Andrakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1941–1970)[2] Sveriges kommunikationsminister Regeringen Hansson IV och Regeringen Erlander I (1945–1951) Sveriges försvarsminister Regeringen Erlander II (1951–1957) Sveriges socialminister Regeringen Erlander II och Regeringen Erlander III (1957–1962) Sveriges utrikesminister Regeringen Erlander III och Regeringen Palme I (1962–1971) Ledamot av Sveriges riksdag 1971–1973 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets (1971–1974)[4] Ledamot av Sveriges riksdag 1974–1976 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets (1974–1976)[5]
Politiskt parti
Socialdemokraterna[2]
Redigera Wikidata

Harald Torsten Leonard Nilsson, född 1 april 1905 i Nevishög, Malmöhus län, död 14 december 1997 i Oscars församling, Stockholm,^[6] var en svensk socialdemokratisk politiker. Han innehade flera ministerposter och var riksdagsledamot, partisekreterare och SSU-ordförande.

Biografi

Torsten Nilsson tog realexamen och gick därefter yrkesskola. Han fick folkhögskoleutbildning i Tyskland, varefter han var verksam som murare 1922–1929. År 1927 blev han utnämnd till sekreterare i Skånes socialdemokratiska ungdomsförbund, och var ordförande för SSU 1934–1940, partisekreterare för (s) 1940–1945, kommunikationsminister 1945–1951, försvarsminister 1951–1957, socialminister 1957–1962, utrikesminister 1962–1971, riksdagsledamot 1941–1976.

Med sin politiska talang och realism var han en stor tillgång i Tage Erlanders regering. Han utarbetade regeringens proposition om allmän tilläggspension (ATP) och ledde de därpå följande viktiga valkampanjerna 1957 och 1958. ^[7]

Nilsson var son till muraren Lars Nilsson och Hilda, född Persson. Han gifte sig 1935 med Vera Månsson (1906–2002); tillsammans fick de två barn.

Torsten Nilsson är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.^[8]

Bibliografi

• Människor och händelser i Norden. Stockholm: Tiden. 1977. Libris 7420539. ISBN 91-550-2107-7 (inb.) 
• Lag eller näve. Stockholm: Tiden. 1980. Libris 7420836. ISBN 91-550-2449-1 
• Utanför protokollet. Stockholm: Tiden. 1986. Libris 7421352. ISBN 91-550-3154-4 
• ”Erfarenheter från fyra departement.”. Riksdagen inifrån / redaktör: Nils Stjernquist (Stockholm : Riksbankens jubileumsfond i samarbete med Gidlund, 1991): sid. 71-89 : ill. 1991.  Libris 2858630

Referenser

1. Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000010085, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
2. ^ [ ] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, 1985, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfNYQ, läst: 14 januari 2022.^{[källa från Wikidata]}
3. Libris, Kungliga biblioteket, 26 mars 2018, läs online, läst: 24 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}
4. Riksdagens protokoll 1971:1, läs online, läst: 1 juli 2020.^{[källa från Wikidata]}
5. Riksdagens protokoll 1974:1, läs online, läst: 1 juli 2020.^{[källa från Wikidata]}
6. Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
7. Bra Böckers lexikon, 1978
8. SvenskaGravar

Externa länkar

• Wikiquote har citat av eller om Torsten Nilsson.

  Citat
• Wikimedia Commons har media som rör Torsten Nilsson.
  Bilder & media

Företrädare: Anders Nilsson	Socialdemokraternas partisekreterare 1940–1945	Efterträdare: Sven Andersson
Företrädare: Fritiof Domö	Sveriges kommunikationsminister 1945–1951
Företrädare: Allan Vougt	Sveriges försvarsminister 1951–1957
Företrädare: John Ericsson	Sveriges socialminister 1957–1962	Efterträdare: Sven Aspling
Företrädare: Östen Undén	Sveriges utrikesminister 1962–1971	Efterträdare: Krister Wickman