Øvre Richter Frich

Øvre Richter Frich, född 24 mars 1872 i Byneset, Trondheim, Norge, död 13 maj 1945 i Östertälje, Sverige, var en norsk journalist och författare av framför allt äventyrsromaner.[1][2]

Efter studentexamen bedrev Frich studier inom såväl juridik som medicin, men tog inte någon examen. Under studietiden var han dock en framgångsrik idrottsman inom boxning, brottning och rodd.

1893 började han som redaktionssekreterare vid Trondhjems Adresseavis. Frich var därefter medarbetare vid Ørebladet och Aftenposten i Kristiania åren 1895–1910, redaktör vid Verdens Gang 1910–1911 och vid Bergens Aftenblad 1913–1914. Han debuterade som författare med romanen De knyttede næver 1911. Han skrev 21 romaner om den norske läkaren och "ariske" hjälten Jonas Fjeld, många med fantastiska intriger. Dessa böcker var mycket lästa under mellankrigstiden, då Frich var Norges mest lästa äventyrsförfattare och även översattes till många andra språk.[2] Senare har böckerna betecknats som politiskt kontroversiella, bland annat genom att antisemitiska stereotyper förekommer, vilket dock var vanligt förekommande i liknande litteratur vid denna tid.[3]

Frich flyttade till Sverige 1928 och verkade där till sin död.

Boken Högfjällets herre publicerades i bokserien De sexton böckerna 1933.

Frich skrev också faktaböcker om alkoholdrycker och tobak.

Jonas Fjeld-böckerna

[redigera | redigera wikitext]

Jonas Fjeld har med sentida referenser beskrivits som en blandning av Indiana Jones, James Bond och Arnold Schwarzenegger med sitt nordiska utseende, isblå ögon och stor muskelstyrka.[2] Till yrket är Fjeld kirurg, men hans kall är att skydda samhället mot mindervärdiga och destruktiva element. Böckerna räknas som välskrivna inom sin genre.

När böckerna först gavs ut hördes ingen kritik mot att böckernas hjälte var blond och högrest, medan skurkarna ofta var svartmuskiga och hade judiska drag, men detta har präglat senare tiders starkt kritiska hållning till Frich, hans hjälte och böckerna. Framför allt under 1960- och 1970-talen framhölls Jonas Fjeld-böckerna som avskräckande exempel, och litteraturforskaren Willy Dahl stämplade Frich som en utpräglad fascist. Flera senare bedömare har sett innehållet i böckerna mera som uttryck för tidsandan och för hur äventyrsromaner såg ut vid denna tid än som en spegling av Frichs egna politiska uppfattningar eftersom han privat var uttalat apolitisk.[2][3]

Bibliografi i urval

[redigera | redigera wikitext]
Den gyldne pest, en av Frichs böcker om Jonas Fjeld, ursprungligen utgiven 1913 (denna 2:a utgåva 1914).

Jonas Fjeld-böcker

[redigera | redigera wikitext]

Listade i den tidsföljd de utspelar sig.[3]

  • De knyttede næver (Kr. 448,365) (1911)
    • Kronor 448,365:- (anonym översättning?, Dahlberg, 1917)
  • Kondoren (1912)
    • Kondoren (anonym översättning?, Dahlberg, 1914)
  • Guldaaren (1912)
    • Den gyllene jungfrun (översättning L. D., Dahlberg, 1915)
  • De sorte gribbe (1912)
    • De svarta gamarna (översättning S.D., 1916)
  • Den gyldne pest (1913)
    • Guldpesten (Dahlberg, 1916)
  • I sølvlandets nat (1914)
    • Den heliga källan (översättning Max Miller, 1917)
  • Den røde taake (1914)
    • De röda glasögonen (B. Wahlström, 1930)
  • Havets øine (1915)
    • Havets ögon (anonym översättning, Dahlberg, 1917)
  • Flyvefisken (1914)
    • Flygfisken: en roman från världskriget 1921 (översättning E. Lindberg, Dahlberg, 1917)
  • Lille Jonas Fjeld (1918)
    • Jonas Fjeld junior (Dahlberg, 1919)
    • Prisflygaren: Jonas Fjeld junior (Lindqvist, 1935)
  • Donna Franceska (1916)
    • Donna Franceska (1918)
  • Jorden som dræper (1921)
    • [Ej översatt till svenska?]
  • Slangeblomsten fra Magdala (1927)
  • Hammarslaget (1917)
    • Hammarslaget (översättning J. T., Dahlberg, 1918)
    • Hammarslaget (översättning Gundla Johansson, B. Wahlström, 1939)
  • Pans Fløite (1922)
    • Pans flöjt (Allas förlag, 1942)
  • Jacques Delmas forbandelse (1926)
    • Jacques Delmas förbannelse (Lindqvist, 1936)
  • Lucifers øie (1920)
    • Lucifers öga (anonym översättning?, Bonnier, 1924)
  • Nordlysets datter (1934)
    • Norrskenets dotter (översättning Gundla Johansson, Åhlén & söner, 1934)
  • Menneskejegerne (1935)
    • [Ej översatt till svenska?]
  • Højfjeldets herre (1932)
    • Högfjällets herre: äventyrsroman från Sydamerika (översättning Gundla Johansson, Åhlén & söner, 1933)
  • De udødelige dværge (1924)
    • [Ej översatt till svenska?]


Andra böcker

[redigera | redigera wikitext]
  • I polarnattens famn (Svenska dagbladet, 1914)
  • Ensam på havet (Dahlberg, 1916)
  • Kanonernas själ (Åhlén & Åkerlund, 1916)
  • I kaparens våld (Dahlberg, 1918)
  • Hyänorna (Dahlberg, 1919). Ny uppl. 1935 med titeln Hyenorna
  • Den heliga källan (översättning H.J., Dahlberg, 1919)
  • Den lilla källan (Dahlberg, 1920)
  • Det yttersta havet (översättning E. A., Dahlberg, 1921)
  • På morgonrodnadens vingar: en modern smugglarroman (Dahlberg, 1921)
  • De hemlösas ö (översättning Gundla Johansson, Bonnier, 1927)
  • Solkungens arv: roman från Stilla havet (anonym översättning?, Bonnier, 1928)
  • Det gula dokumentet (anonym översättning?, Bonnier, 1928)
  • Förbannelse (översättning Elsa Radman, Vårt hem, 1928)
  • Boken om vinet (översättning E. Brusewitz, litografier och teckningar av Kurt Jungstedt, Bonnier, 1929)
  • Ambassadören från U.S.A. (B. Wahlström, 1929)
  • Halsbandsmysteriet (översättning S. Å. (dvs Sten Åsbrink?), Bonnier, 1930)
  • Madonnans leende (Bonnier, 1931)
  • Saxofonkungen (översättning Sten Åsbrink, Bonnier, 1932)
  • Tystnadens hus: en efter-kreugerroman (Bonnier, 1933)
  • Kuppen i Nordbanken (översättning Oscar Nachman, Saxon & Lindström, 1933)
  • Den flygande kofferten: detektivroman (Den flyvende koffert) (översättning Oscar Nachman, B. Wahlström, 1933)
  • Boken om tobak (Boken om tobakk) (ill. Adolf Hallman, översättning Louis Renner, 1934)
  • Silkessnöret: äventyrsroman (Kvelerne) (översättning Annie Jenssen, B. Wahlström, 1934)
  • I skuggan av repet: detektivroman (Kaperens klør) (B. Wahlström, 1934)
  • Havets son: berättelse för pojkar (anonym översättning?, B. Wahlström, 1934)
  • Skottet i natten: äventyrsroman (översättning Josef G. Jonsson, Ardor, 1935)
  • Baron Cervins sista kupp (översättning Josef G. Jonsson, 1935)
  • Banditernas uppmarsch: detektivroman (Ardor, 1935)
  • Olympiasegraren (översättning Eva Wåhlin, Lindqvist, 1936)
  • Furstinnan Elena: äventyrsroman (Fyrstinde Elena) (översättning Gundla Johansson, Åhlén & söner, 1936)
  • Dimbanditerna: kriminalnoveller (översättning J. Y., Romanförlaget, 1936)
  • Vinet - den flytande solstrålen (Bellmansro, 1937)
  • Men Rocambole var inte död: modern kriminalroman (översättning Georg Öberg, Ardor, 1937)
  • Vinets lov (AB Teat (Axel Tegnér), 1938)
  • Vad hände på Ambassadörklubben: äventyrsroman (översättning Gundla Johansson, B. Wahlström, 1938)
  • Furstinnan bland spioner: kriminalroman från 1920-talets Berlin (Lindfors, 1938)
  • Två män på en flotte i Söderhavet (anonym översättning, Allas bokförlag, 1941)
  • Starke Jansson i Kinesiska sjön (anonym översättning, Allas bokförlag, 1941)
  • Styrman Rolf i Klondyke (Allas bokförlag, 1942)
  • Karolinen i Södra ishavet (Allas bokförlag, 1942)
  • I Eiffeltornets skugga: kriminalroman (I Eiffeltårnets skygge) (översättning Gundla Johansson, B. Wahlström, 1942)
  • Jakob Harvis, spelaren: äventyrsroman (Jakob Harvis spilleren) (översättning Bo Wahlström, B. Wahlström, 1943)
  • Enmans-ubåten (Allas bokförlag, 1943)
  • Vampyren (Lindqvist, 1944)
  • Roca och vampyren: (Men Rocambole var inte död ...!): modern kriminalroman (Lindqvist, 1944)
  • Madonnans leende (Lindqvist, 1944)

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Øvre Richter Frich i Store norske leksikon
  2. ^ [a b c d] Øvre Richter Frich i Norsk biografisk leksikon
  3. ^ [a b c] "Övre Richter-Frich – försök till rehabilitering", DAST 2009-08-18