52 Persei | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Perseus |
Rektascension | 04t 14m 53,32924s[1] |
Deklination | +40° 29′ 01,1973″[2] |
Skenbar magnitud () | +4,68 (V)[3] +4,691 ± 0,009 (V)[2] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | G5 II + A2 V[4] |
B–V | 1,007 ± 0,007[5] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | -4,50 ± 0,74[6] km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: 1,249 ± 0,406[1] mas/år Dek.: 30,506 ± 0,271[1] mas/år |
Parallax () | 5,4208 ± 0,2593[1] |
Avstånd | 600± 30 lå (184 ± 9 pc) |
Absolut magnitud () | -2,65[7] |
Detaljer | |
Massa | 4,0[3] M☉ |
Radie | 32,40+1,74-0,83[1] R☉ |
Luminositet | 531,1 ± 28,7[1] L☉ |
Temperatur | 4 868+64-107[1] K |
Andra beteckningar | |
f Persei, HD 26673, PLX 931, TYC 2882-2046-1, HD 26674, PLX 931.00, UBV 4096, AG+40 485, HIC 19811, PPM 46911, UBV M 10005, BD+40 912, HIP 19811, ROT 619, uvby98 100026673, FK5 2306, HR 1306, SAO 39409, WEB 3785, GC 5103, IRAS 04114+4021, SBC7 164, YPAC 102, GCRV 2416, IRC +40079, SBC9 224, YPAC 60, GEN# +1.00026673, JP11 861, SKY# 6496, Gaia DR2 227814278088126848, GSC 02882-02046, 2MASS J04145332+4029011, TD1 2920[2][8] |
52 Persei, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en misstänkt trippelstjärna[3] belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Perseus, som också har Bayer-beteckningen f Persei.[8] Den har en skenbar magnitud på ca 4,68[3] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 5,4[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 600 ljusår (ca 184 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca –4,5 km/s.[6]
Primärstjärnan 52 Persei A är en orange till gul ljusstark jättestjärna av spektralklass G5 II,[4] som har utvecklats bort från huvudserien. Den har en massa som är ca 4[3] solmassor, en radie som är ca 32[1] solradier och utsänder ca 531[1] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 4 900 K.[1]
52 Persei är en enkelsidig spektroskopisk dubbelstjärna med en omloppsperiod på 4,3 år och en excentricitet på 0,4.[9] Stjärnorna i paret har en skillnad i visuell magnitud av 2,7 enheter och har inte kunnat upplösas med speckleinterferometri.[3] Följeslagaren är en misstänkt dubbelstjärna från okänd period, med komponenter med uppskattade massor lika med 2,4 och 1,0 gånger solens massa.[3] Parets mer massiva medlem har en uppskattad spektralklass av A2 V,[4] som matchar en stjärna i huvudserien av spektraltyp A.