Land | Sverige |
---|---|
Sport | Utförsåkning (storslalom, slalom, störtlopp) |
Klubb | Tärna IK Fjällvinden |
Född | 30 april 1941 Dikanäs, Vilhelmina, Västerbottens län[1] |
Död | 21 november 2019 (78 år) Lidingö, Stockholms län |
Längd | 165 cm[2] |
Senast uppdaterad: 27 november 2014 |
Bengt-Erik Grahn, född 30 april 1941 i Kittelfjäll,[2] död 21 november 2019 på Lidingö,[3] var en svensk alpin skidåkare. Han tävlade för Tärna IK Fjällvinden[2] och vann sex individuella SM-guld i utförsåkning. Han var Sveriges bästa slalomåkare under 1960-talet, och tog 1967 en andraplats vid en världscupdeltävling i slalom.
Grahn var same och född i Dikanäs i Vilhelmina kommun, i Lappland. Han växte upp i närbelägna Kittelfjäll och gick de första sex åren på nomadskolan i Tärnaby. Under 1970-talet utbildade han sig till idrottslärare och var sedan länge bosatt på Lidingö.
Grahn var Sveriges bäste slalomåkare under 1960-talet. Han vann sex individuella SM-guld i utförsåkning, varav tre i storslalom, två i slalom och ett i störtlopp. 1963 vann han alla SM-guld som fanns, både individuellt och i lag i slalom, storslalom och störtlopp.
Grahns främsta placering i den alpina världscupen är andraplatsen efter Jean-Claude Killy i Kitzbühels slalomtävling 1967. Han vann också flera FIS-tävlingar (föregångaren till alpina världscupen), och hans första internationella framgång var tredjeplatsen 1960 i Wengens slalomtävling[4].
I VM i Portillo 1966[5] ledde han slalomtävlingen efter första åket med närmare två sekunder. I slutet av andra åket körde han dock ur.[1][6]
Grahns bästa resultat i olympiska spel är 31:a plats i störtloppet i 1964 års tävlingar i Innsbruck. Vid samma OS körde han ur i första åket i slalom. I storslalom diskvalificerades han (efter grensling?); hans sluttid noterades dock till 2.01,22.[2]
1968 nådde Grahn 54:e plats i storslalom, efter en 27-plats i första åket. I slalomtävlingen låg han trea efter första åket, men i andra åket körde han ur.[2]
Även 1960 deltog Grahn i Sveriges landslag till OS (som ende alpine representant). Han skadade sig dock på träningen där och kunde inte ställa upp i själva tävlingen.[7]
Grahn arbetade efter karriären som idrottslärare[8] på Lidingö,[9] där han fram till sin död var bosatt.[10] 2014 deltog han i arbetet på att få de samiska sommarmästerskapen till Bosön, och även 1998 deltog han i det årets arrangemang av same-SM.[11]
Även Grahn-bröderna Alf, Tore, Sune, Göte och Axel[12] har vunnit individuella och/eller lag-SM i utförsåkning. Alla tävlade för Tärnabyklubben Tärna IK Fjällvinden. Den ende i brödraskaran som inte tävlade i skidåkning var Gösta[12]. Dessutom fanns (de icke-tävlande) systrarna Svea, Karin, Lis-Marie och Ann-Katrin.[12] Bengt-Erik Grahn är begravd på Dikanäs kyrkogård.[13]
Bengt-Erik Grahn var IK Fjällvindens första stora internationella stjärna, och han sägs ha varit Ingemar Stenmarks främsta förebild.[8] I Kittelfjälls skidanläggning finns "Bengt-Eriks löpa" ("B-E:s löpa"[8]) till minne av hans karriär.[9] Backen var Grahns tidigare träningsbacke.[8]
Galenskaparna och After Shave har gjort en hyllningssång om Bengt-Erik Grahn.[1] Det är "YMCA" fast med en annan text (på svenska).
” | Man blir så glad att se Bengt-Erik Grahn, Bengan min vän, överallt är du känd. Bengan min vän, du har blivit legend. | „ |
– Knut Agnred/Galenskaparna & After Shave, 1989[1] |