Emil och griseknoen

Emil och griseknoen
Genrebarnfilm
komedifilm
romanbaserad film
RegissörOlle Hellbom[1]
ProducentOlle Nordemar[1]
ManusförfattareAstrid Lindgren[1]
Baserad påÄn lever Emil i Lönneberga av Astrid Lindgren[1]
SkådespelareJan Ohlsson
Lena Wisborg
Allan Edwall
Emy Storm
Björn Gustafson
Maud Hansson
Carsta Löck
Hannelore Schroth
BerättareAstrid Lindgren[1]
KompositörGeorg Riedel[1]
FotografKalle Bergholm[1]
KlippareJan Persson[1]
Teknisk information
ProduktionsbolagArtfilm[1]
SF Studios[1]
DistributionSF Studios[1]
Premiär
Utgivningsdatum
6 oktober 1973(Sverige)[1]
16 mars 1974(Danmark)[2]
5 maj 1975(Polen)[3]
6 juli 1976(Japan)[4][5]
30 juli 1981(Nederländerna)[3]
9 april 1988(Finland)[6]
18 maj 1995(Tyskland)[7]
Speltid96 minuter[1]
LandSverige[1]
Tyskland
Språksvenska[1]
FöregångareNya hyss av Emil i Lönneberga
Mer information
IMDb SFDb Elonet

Redigera Wikidata

Emil och griseknoen är en svensk långfilm från 1973 i regi av Olle Hellbom.[8][9] I huvudrollerna ses Jan Ohlsson, Lena Wisborg, Allan Edwall, Emy Storm, Björn Gustafson och Maud Hansson. Filmen är en uppföljare till Emil i Lönneberga (1971) och Nya hyss av Emil i Lönneberga (1972) och bygger på Astrid Lindgrens barnbok Än lever Emil i Lönneberga från 1970.

Filmen premiärvisades 6 oktober 1973 på biograf Grand i Vimmerby.

Emil blir utsläppt ur Snickerboa, för att få vara med på auktionen i Backhorva, men innan han kommer dit tjänar han pengar som grindpojk, och gör sedan flera egendomliga affärer som till en början retar gallfeber på sin ytterst sparsamme far. Sedan dricker han sockerdricka, så det står härliga till, och får slut på slagsmål med hjälp av sin nyligen inropade brandspruta. Han hjälper pappa Anton med, att få hem en galen ko som han har ropat in, samt ropar själv in en utmärkt värphöna vid namn Halta Lotta.

När Lina får tandvärk kommer Emil på kluriga sätt att få ut den onda tanden, när han ändå är i farten hjälper han Ida att få tyfus, genom att måla henne blå med bläck och skrämmer på så vis slag på Krösa-Maja. Sedan är det dags för Emil att börja i skolan, självklart så utmärker han sig även där, både med läshuvud och en del upptåg.

Men det märkligaste sker, när Emil räddar livet på en liten nyfödd gris. Emil tar inte bara hand om Griseknoen; han lär den sitta fint, hoppa högt och många andra konster. Ingen i hela Lönneberga kunde väl drömma om att en liten smålandsgris kunde göra något sådant. När mamma Alma sedan brygger körsbärsvin till fru Petrell så får Emil och Griseknoen i sig de jästa bären och efter den berusande upplevelsen avlägger de båda nykterhetslöfte för all framtid.

Den spelades in i Rumskulla, Mariannelund, Skurusjön[10] och Näs i Småland av filmfotografen Kalle Bergholm. Griseknoen tränades av cirkusartisten Ernst Schnack från Danmark.[9]

Filmen utgavs 2009 på DVD.[9]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w] Emil och griseknoen, Svensk Filmdatabas, läs online, läst: 2 januari 2023.[källa från Wikidata]
  2. ^ Emil og grissebassen (på danska), Danska filminstitutet, läs online, läst: 2 januari 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Emil och griseknoen (på engelska), Internet Movie Database, 6 oktober 1973, läs online, läst: 2 januari 2023.[källa från Wikidata]
  4. ^ 映画 いたずら天使ミッシェル (på japanska), allcinema, läs online, läst: 2 januari 2023.[källa från Wikidata]
  5. ^ いたずら天使 ミッシェル (på japanska), filmdatabasen KINENOTE, läs online, läst: 2 januari 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ Emil och griseknoen, Elonet (på engelska), läs online, läst: 2 januari 2023.[källa från Wikidata]
  7. ^ Immer dieser Michel 3. - Michel bringt die Welt in Ordnung (på tyska), Filmdienst, läs online, läst: 2 januari 2023.[källa från Wikidata]
  8. ^ ”Emil och griseknoen : en filmberättelse | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/001395376. Läst 30 juni 2020. 
  9. ^ [a b c] ”Emil och griseknoen (1973) - SFdb”. http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=4918. Läst 30 juni 2020. 
  10. ^ ”Inspelningsplatserna”. Filmbyn.se. https://filmbyn.se/mer-att-upptacka/inspelningsplatserna/. Läst 28 december 2022. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]