Fanny Garde | |
Design av Fanny Garde | |
Född | 20 februari 1855 Nørre Løgum |
---|---|
Död | 29 april 1928 Köpenhamn |
Begravningsplats | Solbjergs parkbegravningsplats |
Nationalitet | Dansk |
Konstnärskap | |
Utbildning | Tegneskolen for Kvinder |
Redigera Wikidata (för vissa parametrar) |
Fanny Susanne Garde, född 20 februari 1855, död 29 april 1928, var en dansk formgivare och keramiker.[1]
Garde föddes i Nørre Løgum som dotter till prästen Peter Christian Garde och Auguste Charlotte Margrethe Lawaetz.[2][3][4][5] Hon reste år 1876 till Köpenhamn för att börja utbilda sig på Tegneskolen för Kvinder.[2][3][4][6] Fram till 1884 var hon elev på skolan, och år 1880 träffade hon den något yngre Effie Hegermann-Lindencrone, som skulle komma att bli en av hennes bästa vänner. Tillsammans åkte de på flera resor till bland annat Medelhavet och de arbetade tillsammans 1885 på Københavns Lervarefabrik i Valby.[4]
År 1886 blev Garde anställd på Bing & Grøndahls Porcelænsfabrik,[2][3][4][5] där även Hegermann-Lindencrone började arbeta. De delade ateljé och fick i uppdrag att rita designen till Hejrestellet. Denna ställdes senare ut på Den nordiske Industri-, Lantbrugs- og Kunstudstilling i Köpenhamn 1888 och blev stor succé. Den ställdes senare ut på Världsutställningen 1889 i Paris och på Världsutställningen 1900 i samma stad. Den blev Bing & Grøndahls Porcelænsfabriks första storsäljare inom undermålning.[3][4][5] Fanny Garde fortsatte att arbeta på fabriken fram till sin död.[2]
Fanny Garde var en av de första kvinnorna inom porslinsmåleriet och en av de första kvinnorna som fick lov att utforma nya modeller. Gardes mest kända verk är antagligen Måsen-servisen, som hon designade på 1890-talet.[3]
Garde fick en guldmedalj vid Parisutställningen 1925 och undervisade senare delen av sitt liv på Tegneskolen for Kvinder.[2][3][5] Hennes verk finns utställda både på museer i hennes hemland Danmark och i övriga världen.
Fanny Garde avled 1928 i Köpenhamn och är begravd på Solbjerg Parkkirkegård, men hennes gravsten finns ej kvar.[3]
|