Fredrik Vilhelm von Hessenstein

Fredrik Vilhelm von Hessenstein
Fredrik Vilhelm von Hessenstein
	Furst Fredrik Vilhelm von Hessenstein avporträtterad med Serafimerordens band över axeln och dess kraschan på bröstet. Han håller i en passare och man ser en ritning för en militär anläggning. Målning från 1762 av Georg David Matthieu.
	Titlar
	Furste
Tidsperiod	1785
Utnämnd av	Gustaf III
	Tysk-romersk Riksfurste
Tidsperiod	1772
Utnämnd av	Josef II
	Riksråd
Tidsperiod	1776-1791
Utnämnd av	Gustaf III
	Fältmarskalk
Tidsperiod	1773
Utnämnd av	Gustaf III
	Generalguvernör i Svenska Pommern
Tidsperiod	1776 - 1791
Utnämnd av	Gustaf III
Yrke	Militär
	Militärtjänst
I tjänst för	Sverige; Frankrike
Försvarsgren	Infanteriet
Enhet	Östgöta infanteriregemente
Slag/krig	Pommerska kriget
Utmärkelser	Serafimerorden; En av rikets herrar; Svärdsorden
	Personfakta
Född	17 mars 1735; Stockholm
Död	27 juli 1808 (73 år); Panker, Holstein
	Släkt
Frälse- eller adelsätt	von Hessenstein
Far	Fredrik I
Mor	Hedvig Taube

Fredrik Vilhelm von Hessenstein, född 17 mars 1735 i Stockholm, död 27 juli 1808 på Schloss Panker i Holstein var en svensk furste, riksråd, fältmarskalk, En av rikets herrar, Serafimerriddare och generalguvernör.

Biografi

Tidiga år

von Hessenstein föddes på egendomen Vestberga som son till kung Fredrik I och dennes älskarinna Hedvig Taube.^[1] Förutom sin värdighet såsom svensk furste så var han dessutom även Tysk-romersk riksfurste.

Karriär

Hessenstein blev 1741 romersk riksgreve och 1742 svensk greve. 1747 utnämndes han till överste för Östgöta infanteriregemente – vid elva års ålder^[2] – samt befordrades 1756 till generalmajor, 1759 till generallöjtnant och 1770 till general. Han utnämndes 1772 till romersk riksfurste.

I pommerska kriget (1757-1762) deltog han med utmärkelse. Hessenstein tillhörde mösspartiet, och då han därför vid statskuppen 19 augusti 1772 avslog kung Gustav III:s anbud att bli överbefälhavare, fängslades han, men frigavs genast efter statskuppens genomförande. Samma år blev han romersk riksfurste.

Gustav III behandlade honom med mycken aktning, gav honom titeln "en af rikets herrar" (1773) och utnämnde honom till fältmarskalk (samma år). 1776 blev Hessenstein riksråd och generalguvernör i Pommern. Titeln riksråd fick han liksom riksdrotsen Wachtmeister och riksmarskalken Bonde efter rådets avskaffande (1789) behålla till 1791. Sistnämnda år nedlade han generalguvernörsämbetet och lämnade krigstjänsten.

1785 förklarades han för svensk furste, men blev aldrig introducerad som sådan på riddarhuset. 1799 tilldelade kung Gustav IV Adolf honom titeln "Durchlaucht" (i Tyskland en lägre form av "Eders/Hans Höghet").

Personligt

Ryktesspridning

Det förekom rykten om att prinsessan Sofia Albertina hade fött en dotter vid namn Sofia och en son vid namn Peter Niklas. Fredrik Vilhelm antogs som far till barnen samt Gustav Badin.^{[källa behövs]}