G 117-B15A

G 117-B15A
Observationsdata Epok: J2000.0
Stjärnbild	Lilla lejonet
Rektascension	09^t 24^m 15,25^s[1]
Deklination	+35° 16′ 51,4 ″[1]
Skenbar magnitud (${\displaystyle V}$)	15,5[2]
Stjärntyp
Spektraltyp	DAV4[3]
U–B	-0,6[2]
B–V	+0,2[2]
Variabeltyp	Pulserande vit dvärg[2]
Astrometri
Radialhastighet (${\displaystyle R_{v}}$)	+2,2[4] km/s
Egenrörelse (µ)	RA: -145,181[1] mas/år Dek.: -0,053[1] mas/år
Parallax (${\displaystyle \pi }$)	17,3947 ± 0,0452[1]
Avstånd	187,5 ± 0,5 lå (57,5 ± 0,1 pc)
Absolut magnitud (${\displaystyle M_{V}}$)	+11,79[3]
Detaljer
Massa	0,69[3] M☉
Temperatur	12 400[5] K
Ålder	400[6] miljoner år
Andra beteckningar
G 117-15A, KUG 0921+354, LSPM J0924+3516W, 2MASS J09241526+3516513, PG 0921+355, SDSS J092415.20+351651.4, SDSS J092415.21+351651.4, SDSS J092415.21+351651.3, UCAC4 627-044436, USNO-B1.0 1252-00171660, uvby98 620020065, RY Leonnis Minoris, WDS J09243+3517A, WD 0921+35, WD 0921+354, Gaia DR3 798566915774818176, Gaia DR2 798566915774818176[4][7]

G117-B15A^[8] är en ensam stjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Lilla lejonet och har även variabelbeteckningen RY Leonis Minoris.^[9] Den har skenbar magnitud av ca 15,5^[2] och kräver ett kraftfullt teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 17,4 mas,^[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 188 ljusår (ca 57,5 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på 2 km/s.^[4]

Egenskaper

G117-B15A är en vit dvärgstjärna av spektralklass DAV4.^[2] Den har en massa som är ca 0,7^[3] solmassa och har en effektiv temperatur av ca 12 400 K.^[5] Stjärnan är en källa till röntgenstrålning.^[10]

Ljuskurva för RY Leonis Minoris, plottad från data publicerade av Chote et al. (2014).^[9]

G117-B15A visades 1974 av Richer och Ulrych vara variabel,^[11] vilket 1976 bekräftades av McGraw och Robinson.^[12] År 1984 visades det att stjärnans variabilitet beror på icke-radiala gravitationsvågpulseringar. Som en konsekvens är dess tidsskala för periodändring direkt proportionell mot dess kylningstidsskala, vilket gör att dess kylningshastighet kan mätas med hjälp av asteroseismologisk teknik.^[8] Dess ålder uppskattas till 400 miljoner år.^[6] Dess ljuskurva har en dominerande period på 215,2 sekunder,^[8] som beräknas öka med ungefär en sekund per 14 miljoner år.^[13] G117-B15A har hävdats vara den mest stabila optiska klockan som någonsin hittats, mycket stabilare än tickarna på en atomklocka.^[14] Den är också den första pulserande vita dvärgen som har identifierat sitt huvudsakliga pulsationslägesindex.^[8]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, G 117-B15A, 3 mars 2023.

Noter

1. ^ [ ] Vallenari, A.; et al. (Gaia Collaboration) (2022). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy & Astrophysics. arXiv:2208.00211. doi:10.1051/0004-6361/202243940. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
2. ^ [ ] McCook, George P.; Sion, Edward M. (March 1999). "A Catalog of Spectroscopically Identified White Dwarfs". Astrophysical Journal Supplement. 121 (1): 1–130. Bibcode:1999ApJS..121....1M. doi:10.1086/313186. S2CID 122286998. CDS ID III/210.
3. ^ [ ] Gianninas, A.; Bergeron, P.; Ruiz, M. T. (2011). "A Spectroscopic Survey and Analysis of Bright, Hydrogen-rich White Dwarfs". The Astrophysical Journal. 743 (2): 138. arXiv:1109.3171. Bibcode:2011ApJ...743..138G. doi:10.1088/0004-637X/743/2/138. S2CID 119210906.
4. ^ [ ] RY LMi (unistra.fr). Hämtad 2023-06-23.
5. ^ [ ] Kepler, S. O.; Winget, D. E.; Vanderbosch, Zachary P.; Castanheira, Barbara Garcia; Hermes, J. J.; Bell, Keaton J.; Mullally, Fergal; Romero, Alejandra D.; Montgomery, M. H.; Degennaro, Steven; Winget, Karen I.; Chandler, Dean; Jeffery, Elizabeth J.; Fritzen, Jamile K.; Williams, Kurtis A.; Chote, Paul; Zola, Staszek (2020). "The Pulsating White Dwarf G117-B15A: Still the Most Stable Optical Clock Known". The Astrophysical Journal. 906 (1): 7. arXiv:2010.16062. Bibcode:2021ApJ...906....7K. doi:10.3847/1538-4357/abc626. S2CID 226222216.
6. ^ [ ] Pivetta, Marcos (January 2006). "The star of the moment". Hämtad 2007-06-06.
7. "V* RY LMi". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2023-01-30.
8. ^ [ ] Kepler, S. O.; et al. (2000-05-10). "Evolutionary Timescale of the Pulsating White Dwarf G117-B15A: The Most Stable Optical Clock Known". The Astrophysical Journal Letters. 534 (2): L185–L188. arXiv:astro-ph/0003478. Bibcode:2000ApJ...534L.185K. doi:10.1086/312664. PMID 10813678. S2CID 14540467.
9. ^ [ ] Chote, P.; Sullivan, D. J.; Brown, R.; Harrold, S. T.; Winget, D. E.; Chandler, D. W. (May 2014). "Puoko-nui: a flexible high-speed photometric system". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 440 (2): 1490–1497. doi:10.1093/mnras/stu348.
10. Kepler SO (December 5, 2005). "Astronomers Find Most Stable Optical Clock In Heavens".
11. High-frequency optical variables. II. Luminosity-variable white dwarfs and maximum entropy spectral analysis, H. B. Richer and T. J. Ulrych, Astrophysical Journal 192 (September 1974), pp. 719–730.
12. High-speed photometry of luminosity-variable DA dwarfs: R808, GD 99, and G 117-B15A, J. T. McGraw and E. L. Robinson, Astrophysical Journal 205 (May 1976), pp. L155–L158.
13. From Ṗ=2,3·10₋₁₅ in Kepler et al.
14. McDonald Observatory. "Astronomers Find Most Stable Optical Clock in Heavens; Aids Understanding of Stars' Lives". McDonald Observatory. Hämtad 2007-06-06.