Herbert Maxwell
| Herbert Maxwell | |
 | |
| Född | 8 januari 1845[1][2] |
|---|---|
| Död | 30 oktober 1937[3][1] (92 år) |
| Medborgare i | Storbritannien och Förenade kungariket Storbritannien och Irland |
| Utbildad vid | Christ Church College Eton College  |
| Sysselsättning | Hortikulturist, författare[4], politiker[5], genealog, fiskare[6] |
| Befattning | |
| Ledamot av Kronrådet Ledamot av Förenade kungarikets 22:a parlament Storbritanniens 22:a parlament, Wigtownshire (1880–1885)[7] Ledamot av Förenade kungarikets 23:e parlament Storbritanniens 23:e parlament, Wigtownshire (1885–1886)[7] Ledamot av Förenade kungarikets 24:e parlament Storbritanniens 24:e parlament, Wigtownshire (1886–1892)[7] Ledamot av Förenade kungarikets 25:e parlament Storbritanniens 25:e parlament, Wigtownshire (1892–1895)[7] Ledamot av Förenade kungarikets 26:e parlament Storbritanniens 26:e parlament, Wigtownshire (1895–1900)[7] Ledamot av Förenade kungarikets 27:e parlament Storbritanniens 27:e parlament, Wigtownshire (1900–1906)[7] | |
| Politiskt parti | |
| Konservativa partiet | |
| Maka | Mary Fletcher-Campbell (g. 1869–)[8][9] |
| Barn | William Maxwell (f. 1869)[10] Ann Christian Maxwell (f. 1871)[10] Winifred Edith Maxwell (f. 1873)[10] Beatrice Mary Maxwell (f. 1875)[10] Aymer Edward Maxwell (f. 1877)[11][8] |
| Föräldrar | Sir William Maxwell av Monreith, 6:e Bt.[10] Helenora Shaw-Stewart[10] |
| Utmärkelser | |
| Fellow of the Royal Society Riddarkompanion av Tistelorden Fellow of the Royal Geographical Society | |
| Redigera Wikidata | |
Sir Herbert Eustace Maxwell, född den 8 januari 1845, död den 30 oktober 1937, var en skotsk politiker och skriftställare.
Maxwell var 1880-1906 konservativ parlamentsledamot och 1886-92 en av skattkammarlorderna i Salisburys andra ministär. Han är författare till några romaner och en mängd historiska arbeten, som biografier över W.H. Smith (1893) och hertigen av Wellington (2 band, 1899), A history of Dumfriesshire and Galloway (1896), The house of Douglas (2 band, 1901), A century of empire (3 band, 1909-11) och The making of Scotland (1911). Han utgav även de för 1800-talets politiska historia betydelsefulla Creevey papers 1903.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Maxwell i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p8218.htm#i82180, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Kindred Britain-ID: I22646, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Hansard-ID (1803-2005): sir-herbert-maxwell, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Hansard 1803–2005, Hansard-ID (1803-2005): sir-herbert-maxwell, läst: 22 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0321351, läst: 18 november 2024.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] Hansard 1803–2005.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p8218.htm#i82180, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, kindred.stanford.edu .[källa från Wikidata]
|