Jessie Wessel | |
Jessie Wessel omkring 1918. | |
Född | Jessie Nilsina Wessel 13 april 1894 Linköping, Sverige |
---|---|
Död | 23 augusti 1948 (54 år) Stockholm, Sverige |
Andra namn | Jessie Wessel Eriksson |
Make | Fritz H. Eriksson (1928–1948; hennes död) |
IMDb SFDb |
Jessie Nilsina Wessel, född 13 april 1894 i Linköping, död 23 augusti 1948 i Stockholm,[1] var en svensk skådespelare.
Jessie Wessel var dotter till Maria Osberg och Nils Wessel.
Wessel studerade efter studentexamen i Stockholm 1914[2] vid Dramatens elevskola 1914–1916[3] och debuterade redan under studietiden på Dramatens scen som Bertha i Fadren.[4] År 1918 betecknades hon i tidskriften Hela världen som Dramatens nya "ingenue" och som den som med tiden torde "kunna upptaga den mantel, som hängdes åt sidan, när fröken Anna Flygare blev fru Stenhammar".
Jessie Wessel tillhörde Dramatens ensemble 1916–1929. Hon prisades bland annat för sin roll som Titania i Shakespeares En midsommarnattsdröm vid ett gästspel på Theater in der Josefstadt i Wien 1925.[2]
Leif Furhammar har i sin bok Filmen i Sverige beskrivit Wessel som "mörk, svårmodig och med utstrålning av både över- och underjordisk härkomst."
Wessel gifte sig 1928 med direktören och konstsamlaren Fritz H. Eriksson.[3] De är begravda på Bromma kyrkogård i Stockholms län.[5][6]
|