Jóhannes úr Kötlum

Jóhannes úr Kötlum (född Jóhannes Jónasson) född 4 november 1899 i Dalabyggð, död 27 april 1972 i Reykjavik, var en isländsk författare. Han var främst verksam som lyriker men skrev även romaner, noveller, barnböcker och pjäser.

Jóhannes tog lärarexamen 1921 och jobbade därefter som lärare. Han debuterade 1926 som fosterländsk och nyromantisk poet i traditionell form med Bí bí og blaka, men under 1930-talets depressionsår blev hans budskap mer radikalt och socialistiskt, och under det sena 1940-talet övergick han till fri vers. Jóhannes kombinerar i sin lyrik en stark fosterländsk ton med sin socialistiska övertygelse, och efter andra världskriget motsatte han sig den amerikanska krigsmaktens närvaro på Island. [1]

Under 1940-talet använde sig Jóhannes av pseudonymen Anonymus. Han var nominerad till Nordiska rådets litteraturpris två gånger, 1966 och 1973.

Utgivet på svenska

[redigera | redigera wikitext]
  • "Rödasandsbornas dans", "Atlantis barn", "Ýskelfir (krigare)", "Lovsång över de saktmodiga", "Midnatt i Kenya", "Nattrodd", "Diktat västerut på Granda", "Höstdagjämning" och "Homo sapiens" (översättning Ariane Wahlgren). I antologin Modern isländsk poesi (FIB:s Lyrikklubb, 1959), s. 37–52.
  • Ny och nedan; dikter i urval och tolkning av Inge Knutsson, Rabén & Sjögren 1980