Per Grundén | |
Per Grundén på skivomslag 1961. | |
Född | Per Gustaf Grundén 23 maj 1922 Eskilstuna, Sverige |
---|---|
Död | 6 februari 2011 (88 år) Trosa, Sverige |
Nationalitet | Svensk |
Yrke/uppdrag | Operasångare, skådespelare |
År som aktiv | 1945–2002 |
Känd för | Wall-Enberg i Jönssonligan-filmerna |
Maka | Susanne Grundén f. Gneiser |
Barn | 3 st |
Per Gustaf Grundén, född 23 maj 1922 i Eskilstuna, död 6 februari 2011 i Trosa,[1][2] var en svensk operasångare (tenor) och skådespelare med internationell karriär. Grundén är främst känd från operettsammanhang. Han var även med i Sven Delblancs TV-serie Hedebyborna och spelade Wall-Enberg i filmerna om Jönssonligan.
På 1940-talet studerade han för sångpedagogen Joseph Hislop och redan 1945 debuterade han i rollen som Sporting Life i Porgy och Bess på Stora Teatern i Göteborg. Han var engagerad vid Storan i Göteborg fram till 1949. Därefter följde roller vid Oscarsteatern i Stockholm och Kungliga Teatern.
Grundén fick sitt genombrott i Tiggarstudenten på Stockholmsoperan. Mellan åren 1953 och 1963 var han framgångsrik tenor på Volksoper i Wien. 1958 erhöll han titeln Kammersänger och i Wien räknas han fortfarande som en av de stora operettenorerna.[3] Han har även ägnat sig åt revy, krogshow och musikal.
Sommaren 1967 spelade han för första gången rollen som den glade vandringsmannen Lustigs-Per i Rune Lindströms bygdespel Skinnarspelet i Malung, en roll som skrevs direkt för honom. Han kom att medverka i Skinnarspelet nästan varje sommar fram till mitten av 1990-talet. De sista åren gestaltade han rollen som Skinnarmäster.
Han har även gjort talroller och haft engagemang vid Dramaten och Riksteatern. Ett par år senare följde en annan populär roll som den schweiziske skurken Volkswagner i Hasse och Tages komedi Äppelkriget.
För många biobesökare och TV-tittare var Per Grundén känd som Wall-Enberg, en roll han spelade i åtta Jönssonligan-filmer från 1981 till 2000.
LP
|