Politik i Shanghai

Den politiska makten i Shanghai utövas officiellt av stadens folkregering, som leds av den regionala folkkongressen och borgmästaren. Storstadsområdet Shanghai befinner sig administrativt på provinsnivå, vilket betyder att borgmästaren i Shanghai är jämställd med guvernörerna i landets övriga provinser. Dessutom finns det en regional politiskt rådgivande konferens, som motsvarar Kinesiska folkets politiskt rådgivande konferens och främst har ceremoniella funktioner. Stadens borgmästare sedan 2020 är Gong Zheng.

I praktiken utövar dock den regionala avdelningen av Kinas kommunistiska parti den avgörande makten i Shanghai och partisekreteraren i regionen har högre rang i partihierarkin än borgmästaren. Sedan 2022 heter partisekreteraren Chen Jining.

Historia

Gamla stadsfullmäktigekansliet för *International Settlement*.

På grund av att Shanghai öppnades som en fördragshamn 1843 under fördraget i Nanking hade staden länge en splittrad administration. Vid sidan av den kinesiska staden som lydde under Qingimperiet etablerade britterna och amerikanerna Shanghai International Settlement och fransmännen den Franska koncessionen i Shanghai. De två utländska koncessionerna styrdes av utländska bosättare och den kinesiska befolkningen hade begränsat politiskt inflytande. Först under andra världskriget avskaffades de utländska koncessionerna och staden fick en enad förvaltning.

Under Folkrepubliken Kina

Shanghai har länge varit en ledande kraft i den kinesiska inrikespolitiken efter 1949. Under kulturrevolutionen var Shanghai ett viktigt fäste för rebellerna inom partiet och i januari 1967 lyckades en grupp radikaler ledda av Zhang Chunqiao ta makten från den lokala partiledningen. Detta blev mönsterbildande för flera liknande maktövertaganden i hela landet under 1967.^[1]

Staden har bibehålit sin ledande ställning under Deng Xiaopings reformer. När Shanghais partsekreterare Jiang Zemin utsågs till generalsekreterare i Kinas kommunistiska parti efter protesterna på Himmelska fridens torg 1989, befordrade han flera av sina skyddslingar från Shanghai-apparaten till ledande poster i partiet som fortfarande har en viktig maktställning. Den nye generalsekreteraren Hu Jintaos utrensning av Shanghais partisekreterare Chen Liangyu 2006 var ett slag mot Jiangs "Shanghai-klick".

Borgmästare under Republiken Kina (1927-37)

Shanghais särskilda stadsfullmäktige (上海特别市政府) grundades 7 juli 1927. Det andrade namn till Shanghais stadsfullmäktige (上海市政府) den 1 juli 1930.

Borgmästare i Shanghais särskilda stadsfullmäktige

Huang Fu: 7 juli 1927－14 augusti 1927;
Wu Zhenxiu: 15 augusti 1927－16 september 1927(tillförordnad);
Zhang Dingfan: 17 september 1927－31 mars 1929;
Chang Ch'ün: 1 april 1929－26 juni 1930;

Shanghais borgmästare

Chang Ch'ün: 1 juli 1929－6 januari 1932;
Wu Tiecheng: 7 januari 1932－31 mars 1937;
Yu Hung-Chun: 1 april-26 juli 1937 (tillförordnad)－ 27 juli-12 november 1937.

Borgmästare under den japanska ockupationen (1937-45)

Borgmästare för "Shanghais Dadao-regering"

Su Xiwen: 15 december 1937－27 april 1938.

Ledare för "Shanghais ämbetsverk"

Su Xiwen: 28 april 1938－15 oktober 1938.

Borgmästare i Shanghais särskilda stadsfullmäktige

Fu Siao-en: 16 oktober 1938－11 oktober 1940 (mördad);
Su Xiwen: 11 oktober 1940－19 november 1940 (tillförordnad);
Chen Gongbo: 20 november 1940－11 november 1944;
Wu Songgao: 12 november 1944－14 januari 1945 (tillförordnad);
Zhou Fohai: 15 januari 1945－12 september 1945.

Borgmästare under Republiken Kina (1945-49)

Qian Dajun: 12 september 1945－19 maj 1946;
Wu Kuo-cheng: 20 maj 1946－30 april 1949;
Chen Liang: 1-30 april 1949 (tillförordnad), 1-24 maj (ordinarie);
Zhao Zukang, 24 maj 1949－28 maj 1949 (tillförordnad).

Borgmästare under Folkrepubliken Kina (1949- )

Chen Yi, maj 1949 – november 1958
Ke Qingshi, november 1958 – 9 april 1965
Cao Gengqiu, december 1965 –februari 1967
Zhang Chunqiao, 24 februari 1967 – oktober 1976
Su Zhenhua, november 1976 – 7 februari 1979
Peng Chong, februari 1979 – april 1981
Wang Daohan, april 1981 – juli 1985
Jiang Zemin, juli 1985 – april 1988
Zhu Rongji, april 1988 – april 1991
Huang Ju, april 1991 – februari 1995
Xu Kuangdi, februari 1995 – 7 december 2001
Chen Liangyu, 7 december 2001 – 21 februari 2003
Han Zheng, 21 februari 2003 — 26 december 2012
Yang Xiong, 26 december 2012 — 17 januari 2017
Ying Yong, 20 januari 2017 — 12 februari 2020
Gong Zheng, 23 mars 2020 —

Lista över partisekreterare i Shanghai

Rao Shushi 1949—1950
Chen Yi 1950—1954
Ke Qingshi 1954—1965 (avled på posten)
Chen Pixian 1965—1967 (avskedad under Kulturrevolutionen)
Zhang Chunqiao 1971—1976
Su Zhenhua 1976—1979 De facto Peng Chong
Peng Chong 1979—1980
Chen Guodong 1980—1985
Rui Xingwen 1985—1987
Jiang Zemin 1987—1989
Zhu Rongji 1989—1991
Wu Bangguo 1991—1994
Huang Ju 1994—2002
Chen Liangyu, 15 november 2002 — 24 september 2006 (avskedad)
Han Zheng, 24 september 2006 — 24 mars 2007 (tillförordnad)
Xi Jinping, 24 mars 2007 — 27 oktober 2007
Yu Zhengsheng, 27 oktober 2007 — 20 november 2012
Han Zheng, 20 november 2012 – 29 oktober 2017
Li Qiang, 29 oktober 2017 – 28 oktober 2022
Chen Jining, 28 oktober 2022 –

Källor

MacFarquhar, Roderick; Schoenhals Michael (2006) (på engelska). Mao's last revolution. Cambridge, Mass.: Belknap Press of Harvard University Press. Libris 10203986. ISBN 0-674-02332-3
Perry, Elizabeth J.; Li Xun (1996) (på engelska). Proletarian power: Shanghai in the cultural revolution. Transitions: Asia and the Pacific, 99-1863709-9. Boulder, Colo.: Westview Press. Libris 5738194. ISBN 0-8133-2165-4 (hard cover : alk. paper)

Fotnoter

^ Macfarquhar och Schoenhals (2006), "Shanghai's January Storm," ss. 155-169.

[1] Macfarquhar och Schoenhals (2006), "Shanghai's January Storm," ss. 155-169.

[1]