Ytterån

Ytterån
småort, fd tätort
Land	Sverige
Landskap	Jämtland
Län	Jämtlands län
Kommun	Krokoms kommun
Distrikt	Näskotts distrikt
Koordinater	63°19′15″N 14°10′2″Ö / 63.32083°N 14.16722°Ö / 63.32083; 14.16722
Area	62 hektar (2020)[1]
Folkmängd	170 (2020)[1]
Befolkningstäthet	2,7 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Tätortskod	T8016[2]
Småortskod	S8028[3]
Beb.områdeskod	2309TB111 (1990–2015)[4] 2309SB122 (2015–)[4]
Geonames	2662139
Ortens läge i Jämtlands län Ortens läge i Jämtlands län
Wikimedia Commons: Ytterån
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata

Ytterån är en ort vid Storsjön i Krokoms kommun i Jämtland. Orten är belägen vid E14. 2015 justerade SCB definitionen för tätorter något, varvid man fann att avstånden mellan de olika husområdena är för stort för att området skall kunna utgöra en gemensam tätort och delarna har för få boende för att i sig kunna utgöra tätorter.^[5] Vid avgränsningen 2023 hade sedan befolkningen i den västra, Ytterån västra sjunkit till under 50 och den avregistrerades som småort.

Historia

Ytteråns historia har präglats av industrin och av brunnsturismen. På 1700-talet fanns en tullkvarn, sågverk och smedja i Ytterån. År 1863 byggdes Ytterå valskvarn och på 1880-talet anlades den stora ångsågen. Industrinverksamheten ledde till att befolkningen ökade på 1870- och 1880-talen. I samband med en sågverksstrejk 1882 fick arbetarrörelsen sin start i Jämtland. År 1885 började Jämtlands äldsta missionsförsamling, Ytterå-Näldens friförsamling, sin verksamhet.

Kurortstiden

År 1756 upptäckte prosten Tideman de hälsosamma källorna. De var tre till antalet och benämndes Ytterå hälsobrunn. Tideman tog med släkt och vänner dit. Den jämtska sociteten följde snart efter. Vid slutet av 1700-talet fanns här alltså en enklare brunnsanstalt.

Mer allmänt började källorna besökas på 1860-talet, då ett badhus byggdes. När järnvägen kom 1882 tog kurortsturismen verklig fart. Att resa från Stockholm tog då cirka 25 timmar, med nattuppehåll i Bollnäs.

1886 grundades Ytterå Brunns- och Badanstalt. Här hade man tillgång till bad i olika former, sjukgymnastik, massage och elektricitetsbehandling. Läkare från Stockholm fanns också på plats.

Ytterån hade under denna tid fem hotell och på en holme i Storsjön fanns restaurant, kägelbana och dansbana. Bad- och kurortsverksamheten upphörde mot slutet av 1910-talet.

Efter brunnsepoken fortsatte småindustrin att utvecklas i Ytterån. Här anlades till exempel en tjärfabrik och en kaggfabrik. Från och med andra hälften av 1900-talet har orten fått minskad betydelse.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Ytterån 1960–2010[6]
År			Folkmängd	Areal (ha)
1960			325
1965			255
1975			222
1990			250	102
1995			221	103
2000			202	103
2005			203	103
2010			204	103
2015			202	110^#
Anm.: Ej tätort 2015.  ^# Som småort.

Sevärdheter

Ytteråns största sevärdhet idag är Mus-Olles museum.

Se även

• Näskotts socken

Noter

1. ^ [ ] Statistiska småorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, SCB, 31 mars 2022, läs online.^{[källa från Wikidata]}
2. Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 11 mars 2014.^{[källa från Wikidata]}
3. Småorter 2015, SCB, 19 december 2016, läs online.^{[källa från Wikidata]}
4. ^ [ ] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
5. Förändringar i antalet tätorter 2010-2015. Statistiska Centralbyrån. Läst 27 december 2016.
6. ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 

Källor

• Curt Lofterud: Alsen-Näskott, Sevärt i Krokoms kommun 1.

Externa länkar

• Mus-Olles museum