Karin Kavli

Karin Kavli
Karin Kavli vid sitt arbetsbord på Göteborgs stadsteater, cirka 1956.
Född	Karin Kristina Margareta Carlson 21 juni 1906 Bromma
Död	8 mars 1990 (83 år) Maria församling, Stockholm
Andra namn	Karin Carlson Karin Carlson-Kavli
Aktiva år	1927–1988
Make	Knut Kavli (1935–1965; hans död)
IMDb SFDb

Karin Kristina Margareta Carlson-Kavli^[1][2], född Carlson 21 juni 1906 i Bromma, död 8 mars 1990 i Maria Magdalena församling i Stockholm, var en svensk skådespelare och teaterchef.

Biografi

Kavli studerade vid Dramatens elevskola 1926–1929 och var premiärelev där 1928–1929. 1929–1930 bedrev hon teaterstudier i Wien och Berlin. 1931 lämnade hon Dramaten och var 1932–1934 och 1936 knuten i Gösta Ekmans ensemble på Vasateatern.^[3] Hon debuterade på Dramaten som Den grönklädda i Henrik Ibsens Peer Gynt^[4] och fick sitt stora genombrott 1929 som Kassandra i Aischylos Agamemnon på Stockholms konserthus. Hon arbetade därefter vid olika teatrar bland annat Oscarsteatern och Nya teatern, innan hon 1945 återvände till Dramaten^[3] där hon sedan spelade ända fram till 1988, med avbrott under långa perioder.^[5] Under avbrottsperioderna var hon verksam vid Vasateatern och Helsingborgs stadsteater, samt chef för Göteborgs Stadsteater 1953–1962.

Under sommarmånaderna uppträdde Kavli som primadonna i folkparkerna och som ledare för ett eget teatersällskap. Hon turnerade även regelbundet för Folkparksteatern 1938–1952. Ibland hade hon tid att vara uppläserska, som i "Dansk rapsodi" på Nya Teatern våren 1942.^[6] Hennes åsikter kunde efterfrågas i pressen även i allmänfrågor utan koppling till yrket.^[7] Hon var även engagerad vid Radioteatern.^[3]

Kavli är begravd på Bromma kyrkogård i Stockholms län.^[8]

Publikationen Vårt Göteborg skrev den 12 november 2001: "Utanför Stadsteaterns södra entré finns en liten plats, på vårarna en omtyckt solhörna, som saknar namn. Denna plats i solen blir nu "Karin Kavlis Plats". En skylt utmärker densamma.

Privatliv

Karin Kavli gifte sig med direktör Knut Kavli 1935.^[9] Han var son till Olav Kavli, som grundade livsmedelsföretaget Kavli.^[10]

Priser och utmärkelser

• 1942 – Gösta Ekman-stipendiet
• 1978 – Litteris et Artibus
• 1981 – Svenska Akademiens teaterpris

Filmografi

Hela truppen från filmen För att inte tala om alla dessa kvinnor från 1964. Stående fr.v.: Allan Edwall, Georg Funkquist, Ingmar Bergman och Jarl Kulle. Sittande fr.v.: Karin Kavli, Bibi Andersson, Harriet Andersson, Gertrud Fridh, Barbro Hiort af Ornäs, Eva Dahlbeck och längst ut till höger Mona Malm.

Karin Kavlis plats, vid Götaplatsen i Göteborg.

• 1933 – Kanske en diktare
• 1933 – Farmors revolution
• 1935 – Valborgsmässoafton
• 1935 – Under falsk flagg
• 1938 – En kvinnas ansikte
• 1939 – Efterlyst
• 1941 – Bara en kvinna
• 1942 – Gula kliniken
• 1943 – Som du vill ha mej
• 1943 – Ombyte av tåg
• 1944 – ...och alla dessa kvinnor
• 1945 – Lidelse
• 1951 – Dårskapens hus
• 1962 – Generalskan (TV-teater)
• 1964 – För att inte tala om alla dessa kvinnor
• 1965 – Hans nåds testamente (TV-teater)
• 1966 – Skuggan av Mart (TV-teater)
• 1966 – Ön
• 1966 – Hotet (TV-teater)
• 1968 – Beslut i morgondagen (TV-teater)
• 1972–1973 – Ett resande teatersällskap (TV-serie)
• 1978 – Grabbarna i 57:an eller Musikaliska gänget (TV-serie)
• 1983 – Farmor och vår Herre (TV-serie) (TV-serie)
• 1985 – Yerma (TV-teater)

Teater

Roller (ej komplett)

År	Roll	Produktion	Regi	Teater
1928	Lotte Kilman	Hoppla, vi lever! Ernst Toller	Per Lindberg	Dramaten
	Iris	Fåglarna Aristofanes	Olof Molander	Dramaten
1929	Fru de Verdières	Äventyret Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers	Karl Hedberg	Dramaten
	Dona Juana	Don Gil av gröna byxor Tirso de Molina	Rudolf Wendbladh	Helsingborgs stadsteater
	Anna	Periferi František Langer	Rudolf Wendbladh	Helsingborgs stadsteater
1930	Ernestine Muche	Topaze Marcel Pagnol	Gustaf Linden	Dramaten
1931	Dorothy	Fadershjärtat W. Somerset Maugham	Alf Sjöberg	Dramaten
		9 till 6 Aimée Stuart och Philip Stuart	Pauline Brunius	Oscarsteatern[11]
1932	Louka, kammarjungfru	Hjältar George Bernard Shaw	John W. Brunius	Oscarsteatern[12]
	Tessie Kearns	Till Hollywood (Merton of the Movies) George S. Kaufman och Marc Connelly	Gösta Ekman	Vasateatern[13][14]
	Jane Viding	Kanske en diktare Ragnar Josephson	Gösta Ekman	Vasateatern[15][16]
	Laura	Gröna hissen (Fair and Warmer) Avery Hopwood	Gösta Ekman	Vasateatern[17]
	Pearl	Broadway Philip Dunning och George Abbott	Mauritz Stiller	Vasateatern[18]
1933	Fru Kendall Frayne	Mannen och hans omoral (The Second Man) Samuel Nathaniel Behrman	Gösta Ekman	Vasateatern[19][20]
	Änkefurstinnan Olympia	Högre skolan (Olimpia) Ferenc Molnár	Gösta Ekman	Vasateatern[21]
	Dora	Middag kl. 8 (Dinner at Eight) George S. Kaufman och Edna Ferber	Gösta Ekman	Vasateatern[22][19][23]
1934	Procula	Långfredag (Good Friday) John Masefield	Per Lindberg	Vasateatern[24]
	Miss Janus	London City John van Druten	Gunnar Olsson	Vasateatern[25]
	Irma Bonalt	En hederlig man Sigfrid Siwertz	Alf Sjöberg	Dramaten
1935	Glada Kalle	Kvartetten som sprängdes Birger Sjöberg	Rune Carlsten	Dramaten
1936	Geneviève	Cassini de Paris Rudolf Lothar och Hans Adler	Harry Roeck Hansen	Vasateatern[26][27]
	Cybel	Den store guden Brown Eugene O'Neill	Per Lindberg	Vasateatern[28]
	Prinsessan	En dotter av Kina Hsiung Shih-i	Johan Falck	Blancheteatern[29]
1937	Cora	Vår egen tid Leck Fischer	Martha Lundholm	Vasateatern[30]
1938	Gladys	George and Margaret Gerald Savory	Edvin Adolphson	Oscarsteatern[31][32]
	Sylvia Fowler	Kvinnorna Clare Boothe Luce	Rune Carlsten	Dramaten[33]
1939	Antonia	Bridgekungen Paul Armont och Léopold Marchand	Rune Carlsten	Dramaten
	Cynthia Randolph	Guldbröllop Dodie Smith	Carlo Keil-Möller	Dramaten
1940	Eva Grandén	Medelålders herre Sigfrid Siwertz	Rune Carlsten	Dramaten
1941	Christina	Christina August Strindberg	Per-Axel Branner	Nya teatern[34]
1944	Grace Mason	Serenad Staffan Tjerneld och Lajos Lajtai	Leif Amble-Naess	Oscarsteatern[35][36]
1947	Dottern	Ett drömspel August Strindberg	Olof Molander	Göteborgs stadsteater
1948	Lady Macbeth	Macbeth William Shakespeare	Ingmar Bergman	Göteborgs stadsteater[37]
1949		Brott och brott August Strindberg	Knut Ström	Göteborgs stadsteater
	Blanche du Bois	Spårvagn till lustgården Tennessee Williams	Ingmar Bergman	Göteborgs stadsteater[38]
1950	Mari-Gaila	Guds ord på landet Ramón del Valle-Inclán	Ingmar Bergman	Göteborgs stadsteater[39]
1951	Georgie Elgin	Mannen du gav mig Clifford Odets	Ingmar Bergman	Folkparksturné[40]
	Serafina Delle Rose	Den tatuerade rosen Tennessee Williams	Ingmar Bergman	Stadsteatern Norrköping-Linköping[41]
1952	Serafina Delle Rose	Den tatuerade rosen Tennessee Williams	Ingmar Bergman	Folkparksturné[41]
	Kersti	Kronbruden August Strindberg	Ingmar Bergman	Malmö stadsteater[42]
	Martha	Vem är rädd för Virginia Woolf? Edward Albee	Ingmar Bergman	Dramaten[43]
1959		Ljuva ungdomstid Eugene O'Neill	Sam Besekow	Göteborgs stadsteater[44]
1964	Trotjänarinnan	Tre knivar från Wei Harry Martinson	Ingmar Bergman	Dramaten[45]
1966	Medverkande	Sedan vi gått Lars-Levi Laestadius	Lars-Levi Laestadius	Stockholms stadsteater
1968	Bernarda Alba	Bernardas hus Federico Garcia Lorca	Bengt Ekerot	Stockholms stadsteater
1977	Varvara Petrovna Stavrogina	Onda andar Fjodor Dostojevskij	Ernst Günther	Dramaten
1980	Dr Mathilde von Zhand	Fysikerna Friedrich Dürrenmatt	Per Sjöstrand	Dramaten

Regi (ej komplett)

År	Produktion	Upphovsmän	Teater
1950	Lucienne och slaktaren Lucienne et le boucher	Marcel Aymé	Folkparksturné[46]
	Den långa kniven The big knife	Clifford Odets Översättning Eva Tisell	Norrköping-Linköping stadsteater
1951	Jag älskar min son Burning Bright	John Steinbeck Översättning Nils Holmberg	Norrköping-Linköping stadsteater
	Jungfruleken Les Bonnes	Jean Genet Översättning Eva Alexanderson	Norrköping-Linköping stadsteater

Radioteater

Roller

År	Roll	Produktion	Regi
1950	Constantia	Salig överstens döttrar Katherine Mansfield	Gustaf Molander[47]

Referenser

1. Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund.
2. Sveriges Dödbok 1901–2009, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund.
3. ^ [ ] Kavli, Karin i Svenska män och kvinnor (1948)
4. ”Kavli, Karin”. Svensk uppslagsbok. 7 november 1955. Arkiverad från originalet den 17 april 2015. https://web.archive.org/web/20150417143332/http://svenskuppslagsbok.se/45308/kavli-karin/. 
5. ”Karin Kavli”. Dramatens rollbok. Arkiverad från originalet den 13 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110613074810/http://www.dramaten.se/Dramaten/Medverkande/Rollboken/?qType=person&value=3520. Läst 7 augusti 2012. 
6. Tidningen Se nr 18, 1942, sid 12: "Karin Kavli läser H. C. Andersen". Åhlén & Åkerlunds Förlag, Stockholm 1942.
7. "Vad skulle jag välja?" Tidningen Se nr 8, 1947, sid 26. Åhlén & Åkerlunds, Stockholm 1947. Läst 7 augusti 2018.
8. Hitta graven
9. Karin Kavli på Svensk Filmdatabas
10. ”Kavlifonden”. Arkiverad från originalet den 21 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120521042832/http://kavlifondet.no/se/. Läst 13 maj 2012. 
11. ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 9. 5 mars 1932. http://arkivet.dn.se/tidning/1932-03-05/63/9. Läst 5 mars 2017. 
12. Rq (6 mars 1932). ”Tre teaterpremiärer: 'Hjältar' på Oscarsteater”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/tidning/1932-03-06/64/9. Läst 4 mars 2017. 
13. ”Till Hollywood”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14581&pos=350. Läst 11 juli 2015. 
14. Bo Bergman (24 april 1932). ”'Till Hollywood': Premiär på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-04-24/110/1. Läst 27 augusti 2015. 
15. ”Kanske en diktare”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14553&pos=351. Läst 11 juli 2015. 
16. Bo Bergman (25 september 1932). ”'Kanske en diktare': R. Josephson har premiär”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-09-25/261/1. Läst 7 januari 2016. 
17. ”Gröna hissen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14431&pos=357. Läst 11 juli 2015. 
18. ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 8. 24 oktober 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-10-24/290/8. Läst 4 januari 2016. 
19. ^ [ ] Teateralmanack 1933 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1933 (1934) s. 181
20. ”Mannen och hans omoral”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14401&pos=358. Läst 12 juli 2015. 
21. Bo Bergman (26 februari 1933). ”Högre skolan”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-02-26/55/1. Läst 27 augusti 2015. 
22. ”Middag kl. 8”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14402&pos=363. Läst 12 juli 2015. 
23. Bo Bergman (10 september 1933). ”Fru Kolthoff som gäst i Vasans 'Middag kl. 8'”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-09-10/245/1. Läst 27 augusti 2015. 
24. ”Långfredag”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14554&pos=366. Läst 14 juli 2015. 
25. ”London City”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14555&pos=367. Läst 14 juli 2015. 
26. Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 166. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
27. Bo Bergman (14 februari 1936). ”'Cassini de Paris' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-02-14/43/10. Läst 27 augusti 2015. 
28. Svenska Dagbladets årsbok 1936 s. 197
29. ”En dotter av Kina”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22207&pos=97. Läst 19 april 2016. 
30. ”Vår egen tid”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14225&pos=401. Läst 30 april 2016. 
31. ”Teater Musik Film: Oscarspremiären”. Dagens Nyheter: s. 10. 24 februari 1938. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1938-02-24/53/10. Läst 13 januari 2016. 
32. Bo Bergman (26 februari 1938). ”'George and Margaret' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1938-02-26/55/1. Läst 13 januari 2016. 
33. Bo Bergman (2 september 1938). ”'Kvinnorna' Premiär på Dramatiska teatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1938-09-02/237/1. Läst 13 januari 2016. 
34. Oscar Rydqvist (27 december 1941). ”Strindbergs 'Christina' på Nya teatern”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1941-12-27/351/12. Läst 30 januari 2016. 
35. Serenad på Oscarsteatern, programblad, 1944
36. Y.F. (22 september 1944). ”Svensk operett på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-09-22/258/6. Läst 2 februari 2016. 
37. ”Macbeth”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/macbeth-1. Läst 16 oktober 2015. 
38. ”Spårvagn till lustgården”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/spårvagn-till-lustgården. Läst 17 oktober 2015. 
39. ”Guds ord på landet”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/guds-ord-på-landet. Läst 17 oktober 2015. 
40. ”Mannen du gav mig”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/mannen-du-gav-mig. Läst 17 oktober 2015. 
41. ^ [ ] ”Den tatuerade rosen”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/den-tatuerade-rosen. Läst 17 oktober 2015. 
42. ”Kronbruden”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/kronbruden. Läst 17 oktober 2015. 
43. ”Vem är rädd för Virginia Woolf?”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/vem-är-rädd-för-virginia-woolf. Läst 20 oktober 2015. 
44. ”Scenförändringar: Jubileum i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 15. 21 augusti 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-08-21/225/15. Läst 26 september 2020. 
45. ”Tre knivar från Wei”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tre-knivar-från-wei. Läst 21 oktober 2015. 
46. ”Thalias vagabonder klara”. Dagens Nyheter: s. 15. 26 maj 1950. Arkiverad från originalet den 10 april 2022. https://web.archive.org/web/20220410182815/https://cached-images.bonnier.news/swift/kb-archive-dn-web/helbild-dagens-nyheter-fredag-26-maj-1950-sida-15_1950.jpeg. Läst 27 november 2021. 
47. ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 26. 2 december 1950. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1950-12-02/327/24. Läst 31 januari 2016. 

Vidare läsning

• Hundrade och en Göteborgskvinnor / Lisbeth Larsson (red). Arkiv i väst, 0283-4855 ; 22. Göteborg: Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg. 2018. sid. 134-135. Libris 22682935. ISBN 9789198465747 
• Karin Kavli i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Externa länkar

• Karin Kavli på Internet Movie Database (engelska)
• Karin Kavli i Dramatens rollbok

Företrädare: Stig Torsslow

Chef för Göteborgs stadsteater 1953–1962

Efterträdare: Mats Johansson