Robert B. Pippin | |
Född | 14 september 1948[1] (76 år) Portsmouth[2] |
---|---|
Medborgare i | USA |
Utbildad vid | Trinity College, filosofie kandidat[3] Pennsylvania State University, masterexamen |
Sysselsättning | Filosof, universitetslärare |
Arbetsgivare | Pennsylvania State University (1970–1974) University of California, San Diego (1975–1992) University of Chicago (1992–) |
Utmärkelser | |
Guggenheimstipendiet (2019)[4] | |
Webbplats | voices.uchicago.edu/rbp1 |
Redigera Wikidata |
Hegelianism |
---|
Föregångare |
Aristoteles ⋅ Böhme ⋅ Spinoza ⋅ Rousseau ⋅ Kant ⋅ Goethe ⋅ Fichte ⋅ Hölderlin ⋅ Schelling |
Företrädare |
Feuerbach ⋅ Marx ⋅ Stirner ⋅ Gentile ⋅ McTaggart ⋅ Lukács ⋅ Kojève ⋅ Hyppolite ⋅ Adorno ⋅ Habermas ⋅ Henrich ⋅ Badiou ⋅ Pippin ⋅ Houlgate ⋅ Honneth ⋅ McDowell ⋅ Brandom ⋅ Taylor ⋅ Buck-Morss ⋅ Rödl ⋅ Žižek |
Skolor |
absolut idealism ⋅ brittisk idealism ⋅ tysk idealism ⋅ nyhegelianism |
Verk (urval) |
Relaterat |
vänsterhegelianer ⋅ centrumhegelianer ⋅ högerhegelianer |
Robert Buford Pippin, född 14 september 1948 i Portsmouth i Virginia, är en amerikansk filosof. Han är professor vid Chicagos universitet. I januari 2014 blev han hedersdoktor vid Uppsala universitet.[5]
Robert Pippin föddes i Portsmouth i Virginia 1948. Han avlade doktorsexamen vid Pennsylvania State University; handledare var Stanley Rosen.
I boken Hegel's Idealism: The Satisfactions of Self-Consciousness från 1989 analyserar Pippin Hegels syn på "det absoluta" och "anden".
|