Tollie Zellman

Tollie Zellman
Zellman i Kontanter på Vasateatern 1914.
Zellman i Kontanter på Vasateatern 1914.
FöddBerta Alice Victoria Zellman
31 augusti 1887
Adolf Fredriks församling, Stockholm, Sverige
Död9 oktober 1964 (77 år)
Kungsholms församling, Stockholm, Sverige
Aktiva år1906–1958
MakeViggo Berck
(1916–1918; skilda)
Carl Holmquist
(1918–1923; skilda)
BarnLill-Tollie Zellman
Betydande roller
Teater
  • Jennie i 33 333
  • Dulcie Baxter i Mollusken
  • Madame i Madame

Film

Signatur
IMDb SFDb

Porträtt, målat av Nils Dardel 1930.
Tollie Zellman omkring 1940.

Berta Alice Victoria "Tollie"[1] Zellman, född 31 augusti 1887 i Adolf Fredriks församling i Stockholm, död 9 oktober 1964 i Kungsholms församling,[2] var en svensk skådespelare.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Tidiga år och debut

[redigera | redigera wikitext]

Zellman var dotter till Carl Magnus[3] Zellman och Betty Zellman, född Nilsson.[4] Fadern var dekorations- och kyrkomålare, och han satte dottern i Åhlinska skolan, där många välbeställda stockholmares flickor gick. Senare fortsatte hon studierna vid Nyköpings elementarläroverk för flickor.

Tollie Zellman scendebuterade 1906 i rollen som Signe i Solitar i Alfred Lundbergs teatersällskap. Hon blev framför allt känd som komedienn och spelade ofta vampar, primadonnor eller avdankade aktriser på scen och i film. Vid ett tillfälle berättade hon om sina barn- och ungdomsår och beskrev sig som en "klassens clown" i skolan och som en ung flicka med hemliga teaterdrömmar som under en tid arbetade som kontorist på avlöningskontoret på NK.

Lärorika och hektiska år

[redigera | redigera wikitext]

Nästa engagemang blev på Brunnshusteatern i Helsingfors. Sedan turnerande Tollie Zellman i landsorten i olika teatersällskap, bland annat i Strindbergsturnén, och hos Axel Engdahl i Göteborg. 1910 kom hon till Folkteatern i Stockholm (där hon sedan var verksam 1914–1916), här fick hon sitt genombrott som Jenny i Algot Sandbergs 33 333. Hon kom att arbeta på praktiskt taget alla större privatteatrar under sin levnad; hon arbetade bland annat 1912–1914 på Vasateatern, 1916–1917 på Intima teatern och 1917–1918 på Lorensbergsteatern i Göteborg. Under sina tidiga år som skådespelare, innan hon befäste sin ställning i komedifacket, framträdde Tollie Zellman i många blandade roller, bland annat i flera karaktärsroller i Strindberg-pjäser som Kronbruden, Fadren och Svarta handsken. 1919–1924 var hon anställd vid Albert Ranfts teatrar och 1924–1925 hos Ernst Eklund. 1926–1930 var hon anställd vid Pauline Brunius och Gösta Ekman den äldres ensemble vid Oscarsteatern.[5]

Hon studerade även teater i Paris och var verksam som regissör vid Svenska Teatern i Helsingfors (1927–1929). Hon medverkade även i flera operetter på Oscarsteatern under Gustaf Wallys tid 1941–1947.

Tollie Zellmans framgång låg i hennes otroliga charm och oemotståndliga spelhumör; hon hade en unik och säregen spelstil som ofta beskrevs som "aristokratisk" med en inbakad karaktär av primadonna både på och vid sidan av scenen. Samtidigt fanns det ett stort djup där bakom som hon även visade när hon senare i livet fick en del "seriösa" roller, både på scen och på film.

Film och framgångar

[redigera | redigera wikitext]

Hennes största framgång på scen - och även i radio - var som Mrs Baxter i ett stycke av Hubert Henry Davies som hette Mollusken. Även hennes huvudroll i farsen Otrogen på Vasateatern och änkedomprostinnan Julia Hylténius i Hans nåds testamente av Hjalmar Bergman hör till hennes största scenframgångar, liksom Algot Sandbergs 33.333 och pjäsen Nu kommer Madame.

Zellman medverkade också i ett femtiotal filmer där några av hennes allra främsta rolltolkningar på film är som skådespelaren Nanny Högfeldt i Karriär (1938), patienten Lily Smith i Jag dräpte (1943), den alkoholiserade stjärnan Cora Anker i Medan porten var stängd (1946) – som hon belönades med skådespelarpriset Charlie för – och hennes flummiga Tora i Lilla Märta kommer tillbaka (1948).

Personligt uttryck och senare år

[redigera | redigera wikitext]

Tollie Zellman hade ett säreget, släpigt och lite läspande sätt att tala, som inte på något sätt var tillgjort eller spelat. I sin självbiografi beskrev Hjördis Petterson det som att det kom ungefär "en stavelse i minuten". Petterson berättade vidare att Tollie Zellman också var ungefär lika berömd i teaterkretsar för sitt omåttligt stora "karltycke" och att alla kvinnor höll hårt i sina respektive när Zellman var i närheten.

Zellman avled 1964 på Karolinska sjukhuset i Solna efter en tids sjukdom, 77 år gammal.[6] I SVT:s Go'kväll (inslaget "Svenska komedienner") har dock uppgetts att hon dog i en eldsvåda i sin lägenhet. Tollie Zellman är begravd på Norra begravningsplatsen.[7]

Privatliv

[redigera | redigera wikitext]

Tollie Zellman fick 1908 dottern Lill-Tollie Zellman som även hon blev skådespelare. En period var hon förlovad med skådespelaren Carl Engström.[8] Hon gifte sig den 30 september 1916 i Kristiania[9] med konsul Viggo Berck (1875–1940); de skilde sig 1918. Samma år gifte hon om sig med direktör Carl Holmquist (1894–1975), vilket resulterade i skilsmässa den 28 november 1923.[10][11]

Filmografi

[redigera | redigera wikitext]
Tollie Zellman (t.v) tillsammans med Sickan Carlsson i filmen I natt – eller aldrig (1941).

Teater

[redigera | redigera wikitext]

Roller

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1906 Signe Solidar
Selfrid Kinmansson		 Alfred Lundbergs sällskap
1907 Laura Garfvar-Olle
Harald Leipziger		 Alfred Lundbergs sällskap
Kammarrådinnan Humla Friaren från Värmland
Johan Jolin		 Alfred Lundbergs sällskap[12]
Minchen Bergström Är det roligt att vara teaterdirektör? eller Man kan bli galen för mindre
Frans Hodell		 Carl H Engströms teatersällskap
Zizine Den svaga sidan (Le corde sensible)
Clairville och Lambert Thiboust		 Carl H Engströms teatersällskap
Aurelie En bengalisk tiger (Un tigre du Bengale)
Edouard Brisebarre och Marc-Michel		 Carl H Engströms teatersällskap
Camille Din nästas hustru (Des nächsten Hausfrau)
Julius Rosen		 Carl H Engströms teatersällskap
1908 Julia Allt för fosterlandet (Patrie!)
Victorien Sardou		 Alfred Lundbergs sällskap
Suzette Syrsan (Die Grille)
Charlotte Birch-Pfeiffer		 Alfred Lundbergs sällskap
Lyckoflickan (La Mascotte)
Edmond Audran		 Bodén-Engdahls sällskap
Eva Stabstrumpetaren
Frans Hedberg		 Thor Christiernsson Bodén-Engdahls sällskap
1909 Medverkande Pansarbåten Svenska glädjen, eller Phy Physon Phan, revy
Axel Engdahl		 Kristallsalongen
Jordegumman Kronbruden
August Strindberg		 Collianderska sällskapet
Ellen Jul
August Strindberg		 Collianderska sällskapet
Amman Fadren
August Strindberg		 Collianderska sällskapet
1910 Tokiga Amelie, revy
Emil Norlander		 Lorensbergsteatern[13]
Mimi Skeppargatan 40
Algot Sandberg		 Folkteatern
Magda Småstadsfolk
Algot Sandberg		 Folkteatern[14][15]
Friherrinnan Falkenklo Lidingökungen
Harald Leipziger		 Folkteatern[16]
Himlen på jorden (Der Himmel auf Erden)
Julius Horst		 Folkteatern[17]
Maskinskriverskan Hemgiftsjägare (Ein Heirat)
Alexander Engel och Julius Horst		 Folkteatern[18]
Prärieflickan Yon Yonson
Algot Sandberg		 Folkteatern[19]
1911 Miss Violet Handsome Här ska valsas, revy
Oscar Hemberg, Otto Hellkvist		 Folkteatern[20]
Britta Krigarlif, revy
Emil Norlander		 Justus Hagman Kristallsalongen[21]
Redaktör Jönsson Pippi, revy
Otto Hellkvist och Oscar Hemberg		 Kristallsalongen[22][23]
Gammelmors pojkar
K.G. Ossiannilsson		 Folkteatern[24]
Julklappen (En julegave)
Walter Christmas		 Folkteatern[25]
Papageno
Rudolf Kneisel		 Folkteatern[26]
Jenny 33.333
Algot Sandberg		 Folkteatern[27]
1912 Madam Styf Hemsöborna
August Strindberg		 Folkteatern[28]
Medverkande Ostindiska kompaniet eller Vad ni vill?, revy
Oscar Hemberg, Otto Hellkvist		 Folkteatern[29]
Victoria Alm (Vivan) Kommanditbolaget Wall, Berger & C:o
Einar Fröberg		 Knut Nyblom Vasateatern[30]
Stella de Johns 4711
Algot Sandberg		 Knut Nyblom Vasateatern[31][32]
Mrs Hayter Den nakna sanningen (The Naked Truth)
George Paston och W.B. Maxwell		 Knut Nyblom Vasateatern[33]
Lizzie Roberts Hur man vinner en man (The Lottery Man)
Rida Johnson-Young		 Knut Nyblom Vasateatern[34]
1913 Agnes En äkta man
Karl Hedberg		 Vasateatern[35]
Gwendolen Fairfax Mister Ernst (The Importance of Being Ernest)
Oscar Wilde		 Vasateatern[36][37]
Paula Wegenstein Ett modernt äktenskap (Das paar nach der mode)
Raoul Auernheimer		 Knut Nyblom Vasateatern[38]
Lady Ethel Amatörtjuven (Raffles, The Amateur Cracksman)
E. W. Hornung och Eugene Presbrey		 Knut Nyblom Vasateatern[39]
1914 Gloria Affären Costa Negra
Gustaf Janson		 Knut Nyblom Vasateatern[40]
Grace Tyler Kontanter (Ready Money)
James H. Montgomery		 Knut Nyblom Vasateatern[41]
Noëmi Hon – eller ingen (Une affaire scandaleuse)
Paul Gavault och Maurice Ordonneau		 Knut Nyblom Vasateatern
Marie Kompanjonen (Der Compagnon)
Adolph L'Arronge		 Knut Nyblom Vasateatern[42]
Mina Livet på landet (Onkel Bräsig)
Fritz Reuter		 Vasateatern
Denise Tricointe Borgmästarinnan (La presidente)
Maurice Hennequin och Pierre Veber		 Albert Ranft Vasateatern[43]
Lizzie Roberts Hur man vinner en man (The Lottery Man)
Rida Johnson-Young		 Knut Nyblom Vasateatern
Agapetus Herr Dardanell och hans upptåg på landet
August Blanche		 Folkteatern[44]
Sonja Waller från Stockholm Pojkarna på Storholmen
Sigurd Wallén		 Folkteatern[45]
Dagen efter
Axel Breidahl		 Folkteatern[46]
Diamantstölden
Otto Witt		 Folkteatern[47]
En kaféflicka
Björn Hodell		 Folkteatern[48]
1915 Fröken Tralala (Fräulein Tralala)
Jean Gilbert, Georg Okonkowski och Leo Leipziger		 Folkteatern[49]
Jenny 33.333
Algot Sandberg		 Folkteatern[50]
Mrs Jones, hjälphustru Silverasken (The Silver Box)
John Galsworthy		 Folkteatern[51]
Den ryska änkan Kring kvinnan Folkteatern[52]
Missionshusstäderskan Kvarnen vid storgården
Paul Hallström		 Folkteatern[53]
Lärarinnan Lika barn leka bäst
Sigurd Wallén		 Folkteatern[54]
Ingrid Lind Tattar-Ingrid
Algot Sandberg		 Algot Sandberg Folkteatern[55]
Grosshandlardottern I mobiliseringstider
Gustav von Moser		 Folkteatern[56]
Skyldig eller oskyldig
Julius Magnussen		 Folkteatern[57]
1916 Medverkande Här jobbas, revy
Otto Hellkvist		 Folkteatern[58]
Prärieflickan Yon Yonson
Algot Sandberg		 Folkteatern[59]
Eva Blond En gåtfull kvinna (Die rätselhafte Frau)
Robert Reinert		 Einar Fröberg Intima teatern[60][61]
1917 Anna Catharina Beuthaken Stövlett-Kathrine (Støvlet-Kathrine)
Dikken von der Lyhe Zernichow		 Einar Fröberg Intima teatern[62][63]
Irma Lorette Mästertjuven (Le Costaud des épinettes)
Tristan Bernard och Alfred Athis		 Einar Fröberg Djurgårdsteatern[64][65]
Suzanne Tonchard Den gröna fracken (L'Habit vert)
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers		 Gustaf Linden Lorensbergsteatern[66]
Angele Buchwald Angele
Otto Erich Hartleben		 Gustaf Linden Lorensbergsteatern[67]
Annie Anatol
Arthur Schnitzler		 Anders de Wahl Lorensbergsteatern[68]
Karin Månsdotter Erik XIV
August Strindberg		 Lorensbergsteatern[69]
1918 Irene Randolph Min mans hustru (Her Husband's Wife)
Albert Ellsworth Thomas		 Oscar Winges teatersällskap[70]
Mathilde Fata Morgana
Ernest Vajda		 Helge Wahlgren Lorensbergsteatern
Mabel Vere Fröken X, Box 1742 (Wanted, A Husband)
Cyril Harcourt		 Albert Ståhl Djurgårdsteatern[71]
Simone Sådan är hon (Simone est comme ça)
Yves Mirande och Alex Madis		 Tollie Zellman Djurgårdsteatern
Mrs Candour Skandalskolan (The School for Scandal)
Richard Brinsley Sheridan		 Einar Fröberg Intima teatern[72]
1919 Becky Warder Sanningen (The Truth)
Clyde Fitch		 Per Lindberg Lorensbergsteatern[73]
Vi spekulerar alla (Hausse)
Jens Locher		 Nils Johannisson Vasateatern
Gloria Clandon Man kan aldrig veta (You Never Can Tell)
George Bernard Shaw		 Djurgårdsteatern[74]
Fästmanssoffan
Georg Nordensvan		 Albert Ståhl Djurgårdsteatern[75]
Amelie Ta hand om Amelie (Occupe-toi d'Amelie)
Georges Feydeau		 Djurgårdsteatern[76]
Marthe Bourdier Kungen (Le roi)
Emmanuel Arène, Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers		 Gunnar Klintberg Svenska teatern[77]
Skratta Pajazzo (Twin Beds)
Salisbury Field och Margaret Mayo		 Knut Nyblom Vasateatern[78]
Vi spekulera alla (Hausse)
Jens Locher		 Nils Johannisson Vasateatern[79]
Thea Dolbin Hertiginnans halsband
Wolfgang Polaczek och Hugo Schönbrunn		 Knut Nyblom Vasateatern[80]
1920 Rena rama sanningen (Nothing But the Truth)
James H. Montgomery		 Knut Nyblom Vasateatern[81]
Kvinnorövaren (Le satyr)
Georges Berr		 Justus Hagman Vasateatern
Inger Bernhard Ska vi - eller inte? (Skal - skal ikke)
Jens Locher		 Knut Nyblom Vasateatern[82][83]
Hotellråttan (Le souris d'hôtel)
Marcel Gerbidon och Paul Armont		 Vasateatern[84]
Betty Taradine Mrs Taradines inkvartering (Billeted)
F. Tennyson Jesse och Harold Marsh Harwood		 Knut Nyblom Vasateatern[85]
Kärlekens fars (Kjærlighetens farse)
Helge Krog och Olaf Bull		 Vasateatern[86]
1921 Gobette Borgmästarinnan (La presidente)
Maurice Hennequin och Pierre Veber		 Albert Ranft Vasateatern[87]
Grevinnan Rita Sangiorgi Otrogen (Infedele)
Roberto Bracco		 Ernst Eklund Blancheteatern
Ann Mortimer Komprometterad (The Ruined Lady)
Frances Nordstrom		 Nils Johannisson Vasateatern[88]
Aurelie Hon gav dig ögon (Et moi, j'te dis qu'elle t'a fait de l'oeil)
Maurice Hennequin och Pierre Veber		 Knut Nyblom Vasateatern[89]
Dansflugan (Le danseur de madame)
Marcel Gerbidon och Paul Armont		 Knut Nyblom Vasateatern[90]
Adrienne Jag måste ha Adrienne (Pour avoir Adrienne)
Louis Verneuil		 Knut Nyblom Vasateatern[91]
1922 Skilsmässans villervalla (Wo die Liebe hinfällt)
Eugen Burg och Otto Härtling		 Knut Nyblom Vasateatern[92]
Hertiginnan av Capablanca Varulven (Der Werwolf)
Angelo Cana		 Knut Nyblom Vasateatern[93]
Tredje skottet (The Sign On The Door)
Channing Pollock		 Nils Johannisson Vasateatern[94]
Madame Lisa Della Robbia Nu kommer madame (Enter Madame)
Gilda Varesi och Dolly Byrne		 Nils Arehn Blancheteatern[95]
Hasard (Banco)
Alfred Savoir		 Vilhelm Bryde Turné[96]
Betty Taradine Mrs Taradines inkvartering (Billeted)
F. Tennyson Jesse och Harold Marsh Harwood		 Ragnar Hyltén-Cavallius Helsingborgs stadsteater
Eliza Pygmalion
George Bernard Shaw		 Ragnar Hyltén-Cavallius Helsingborgs stadsteater
Mrs Dulcie Baxter Mollusken (The Mollusc)
Hubert Henry Davies		 Knut Nyblom Vasateatern[97]
1923 Mme Germaine Fougerol Det stängda paradiset (Le Paradis fermé)
Maurice Hennequin och Romain Coolus		 Knut Nyblom Vasateatern[98]
Paulette Plantin Andra bröllopsnatten (La seconde nuit de noces)
Maurice Hennequin		 Knut Nyblom Vasateatern[99][100][101]
Gabriella Barren Bläckplumpen (A válóperes hölgy)
Ernest Vajda		 Knut Nyblom Vasateatern[102][103]
Charlotte de Lussac Hasard (Banco)
Alfred Savoir		 Knut Nyblom Vasateatern[104]
Totoche Jag är skyldig dig en hustru (La Femme de mon ami)
Yves Mirande och Henri Géroule		 Knut Nyblom Vasateatern[105][106]
Simone Sådan är hon (Simone est comme ça)
Yves Mirande och Alex Madis		 Tollie Zellman Djurgårdsteatern[107][108]
1924 Gobette Borgmästarinnan (La presidente)
Maurice Hennequin och Pierre Veber		 Albert Ranft Vasateatern[109][110]
Carlotta Trettio dagar (Thirty Days)
Augustus Thomas		 Ragnar Widestedt Vasateatern[111]
Rosalie Reggies bröllop (Wedding Bells)
Edward Salisbury Field		 Ernst Eklund Blancheteatern[112]
Yvonne Det gick en ängel (Limousine)
Jacques Bousquet och Henri Falk		 Tollie Zellman Komediteatern[113][114]
Lucienne Vännen Lorel (Le vieil ami)
Adrien Vély och H. R. Girardet		 Tollie Zellman Komediteatern[115]
Dulcinea Dulcie (Dulcy)
George S. Kaufman och Marc Connelly		 Einar Fröberg Komediteatern[116]
Frelon Dockan
André Picard och Val André Jaeger-Schmidt		 Karin Swanström Blancheteatern[117]
1925 Sonja Vasilovna, kusinen Min polska kusin (Ma cousine de Varsovie)
Louis Verneuil		 Karin Swanström Blancheteatern[118]
Mabel Vere Fröken X, Box 1742 (Wanted, A Husband)
Cyril Harcourt		 Rune Carlsten Djurgårdsteatern[119]
Delphine Laverne Mamma (Maman)
José Germain och Paul Moncousin		 Rune Carlsten Vasateatern[120]
1926 Gobette Borgmästarinnan (La presidente)
Maurice Hennequin och Pierre Veber		 Albert Ranft Vasateatern[121]
Suzanne Verrier De nya herrarna (Les Nouveaux Messieurs)
Robert de Flers och Francis de Croisset		 Gunnar Klintberg Vasateatern[122][123][124]
Mrs Julia Johnstone Dollar
Hjalmar Bergman		 John W. Brunius Oscarsteatern[125][126]
Madame Sinida Han som får örfilarna (Тот, кто получает пощёчины, Tot kto palucaet posceciny)
Leonid Andrejev		 Gösta Ekman Oscarsteatern[127]
Dagmar Holcke, frånskild fru Moloch
Erik Lindorm		 John W. Brunius Oscarsteatern[128][129]
1927 Ane Geografi och kärlek (Geografi og kjærlighet)
Bjørnstjerne Bjørnson		 John W. Brunius Oscarsteatern[130][131]
Millie, balettflicka Bättre folk (The Best People)
Avery Hopwood och David Gray		 Pauline Brunius Oscarsteatern[132][133]
Cecile Pointet Advokaten Bolbec och hennes man (Maître Bolbec et son mari)
Georges Berr och Louis Verneuil		 Pauline Brunius Oscarsteatern[134][135]
Madame Raymonde Den första av herrarna (Au Premier de Ces Messieurs)
Yves Mirande och André Mouézy-Éon		 Gösta Ekman Oscarsteatern[136][137]
Madame Lisa Della Robbia Nu kommer madame (Enter Madame)
Gilda Varesi och Dolly Byrne		 Tollie Zellman Svenska Teatern, Helsingfors
Markisinnan (The Marquise)
Noël Coward		 Tollie Zellman Svenska Teatern, Helsingfors
1928 Laura Gröna hissen (Fair and Warmer)
Avery Hopwood		 Gösta Ekman Oscarsteatern[138][139]
Lady Sneerwell Skandalskolan (The School for Scandal)
Richard Brinsley Sheridan		 Johannes Poulsen Oscarsteatern[140][141][142]
Annie Otto En komedi på slottet (Spiel im Schloss)
Ferenc Molnar		 Gösta Ekman Oscarsteatern[143][144]
Majken "Patrasket"
Hjalmar Bergman		 John W. Brunius Oscarsteatern[145]
Filippa Alexander den Store
Gustav Esmann		 Oscarsteatern
Stollie Wirsch, biljettförsäljerska
Agda Kjerulf		 Hokus-Pokus (Hokuspokus)
Curt Goetz		 Gösta Ekman Oscarsteatern[146]
1929 Markisinnan (The Marquise)
Noël Coward		 Tollie Zellman Åbo Svenska Teater
Majken "Patrasket"
Hjalmar Bergman		 Tollie Zellman Svenska Teatern
Fru Svensson Den svarta skjortan
Herbert Grevenius		 Rune Carlsten Oscarsteatern[147][148]
Dulcinea Dulcie (Dulcy)
George S. Kaufman och Marc Connelly		 Tollie Zellman Oscarsteatern[149][150]
Anna Maurrant Vid 37de gatan (Street Scene)
Elmer Rice		 Svend Gade Oscarsteatern[151][152]
1930 Marie Duquesne Bruden (The Bride)
Stuart Oliver och George M. Middleton		 Rune Carlsten Oscarsteatern[153][154]
Madame Lisa Della Robbia Nu kommer madame (Enter Madame)
Gilda Varesi och Dolly Byrne		 Tollie Zellman Lorensbergsteatern
Mabel Vere Fröken X, Box 1742 (Wanted, A Husband)
Cyril Harcourt		 Tollie Zellman Lorensbergsteatern
1931 Änkedomprostinnan Hyltenius Hans nåds testamente
Hjalmar Bergman		 Per Lindberg Vasateatern[155]
Mollie Merrick Mammas förflutna (The Vinegar Tree)
Paul Osborn		 Tollie Zellman Vasateatern[156][157]
1932 Medverkande Tidens ansikten, en femtonöresopera, revy
Karl Gerhard		 Axel Witzansky
Valdemar Dalquist		 Vasateatern[158][159]
Majken "Patrasket"
Hjalmar Bergman		 Georges Pitoeff
Stina Bergman		 Vasateatern[160][161]
Fru Tranaeus Kanske en diktare
Ragnar Josephson		 Gösta Ekman Vasateatern[162][163]
Länsgrevinnan Mästerkatten i stövlarna (Markis'en af Carabas)
Palle Rosenkrantz		 Gösta Ekman Vasateatern[164][165]
Lil Rice Broadway
Philip Dunning och George Abbott		 Mauritz Stiller Vasateatern[166]
Camilla Adam och Evorna (Don Juan)
Sigurd Hoel och Helge Krog		 Gösta Ekman Gösta Ekmans Folkteater[167]
I de bästa familjer (In the Best of Families)
Anita Hart och Maurice Braddell		 Gösta Ekman Gösta Ekmans Folkteater[168]
1933 Kärringen
Ebert
Hyenan		 Domaredansen
Erik Lindorm		 Per-Axel Branner Gösta Ekmans Folkteater[169]/
Vasateatern[170]
En caprice (Ein Tag)
Sil Vara		 Gösta Ekman Vasateatern[171][172]
Furstinnan Eugénie Högre skolan (Olimpia)
Ferenc Molnár		 Gösta Ekman Vasateatern[173][174]
I de bästa familjer (In the Best of Families)
Anita Hart och Maurice Braddell		 Gösta Ekman Vasateatern[175]
Mrs Dulcie Baxter Mollusken (The Mollusc)
Hubert Henry Davies		 Harry Roeck Hansen Blancheteatern[176]
Laura Gröna hissen (Fair and Warmer)
Avery Hopwood		 Gösta Ekman Lorensbergsteatern
Carlotta Vance Middag kl. 8 (Dinner at Eight)
George S. Kaufman och Edna Ferber		 Gösta Ekman Vasateatern[177][178]
Pullan En kvinna med flax
Brita von Horn		 Per-Axel Branner Folkteatern[179][180]
1935 Fru Arbeziat Tovaritch
Jacques Deval		 Carlo Keil-Möller Göteborgs stadsteater[181]
Mor Geske Den politiska kannstöparen (Den Politiske Kandestøber)
Ludvig Holberg		 Knut Ström Göteborgs stadsteater[182]
Fru Arbeziat Tovaritch
Jacques Deval		 Ernst Eklund Komediteatern[183]
Mrs. Brabazon Vi måste gifta bort mamma (Getting Mother Married)
Neil Grant		 Alice Eklund Komediteatern[184]
1936 Grevinnan Lilliesparre Hm, sa greven, revy
Kar de Mumma		 Harry Roeck Hansen Blancheteatern[185][186]
1937 Sylvie Marine Min son ministern (Fiston)
André Birabeau		 Martha Lundholm Vasateatern[187][188]
Fru Milsom Å, en sån dag! (Call It a Day)
Dodie Smith		 Rune Carlsten Dramaten[189]
1938 Beer George and Margaret
Gerald Savory		 Edvin Adolphson Oscarsteatern[190][191]
1942 Överstinnan Sagan
Hjalmar Bergman		 Per Lindberg Konserthusteatern[192]
Blåjackor (Boys in Blue)
Lajos Lajtai, André Barde och Lauri Wylie		 Leif Amble-Naess Oscarsteatern[193]
Mrs Dulcie Baxter Mollusken (The Mollusc)
Hubert Henry Davies		 Turné[194]
1944 Mrs Beatrice Weller Serenad
Staffan Tjerneld och Lajos Lajtai		 Leif Amble-Naess Oscarsteatern[195][196]
1945 Grevinnan Amalie Wenderott-Peutingen Manina
Nico Dostal		 Nils Johannisson Stora Teatern[197]
1946 Marie Marshall Eskapad
Lajos Lajtai och Staffan Tjerneld		 William Mollison Oscarsteatern[198][199]
1947 Medverkande Kar de Mummas sällskapsresa, revy
Kar de Mumma		 Hjördis Petterson Blancheteatern[200]
Jag ska låta höra av mig
Brita von Horn		 Ellen Isefiær Dramatikerstudion[201]
1949 Medverkande Söder ställer ut, revy
Kar de Mumma, Nils Perne och Sven Paddock		 Sven Paddock
Egon Larsson		 Södra Teatern[202]
1950 Mlle Aldonza Chéri
Colette		 Mimi Pollak Dramaten
1952 Madame Madame
Walentin Chorell		 Brita von Horn Kammarteatern[203]
Friherrinnan von Lieven Fullmåne
Hasse Ekman		 Hasse Ekman Intiman[204]
1953 Madame Madame
Walentin Chorell		 Brita von Horn Kammarteatern[205]
Mrs. Evangeline Harcourt Saken är Oscar (Anything Goes)
P.G. Wodehouse, Guy Bolton och Cole Porter		 Georg Funkquist Oscarsteatern
Anna av Storbritannien Hertiginnan regerar (Le verre d'eau)
Eugène Scribe		 Brita von Horn Dramatikerstudion
1954 Alice Dödsdansen II
August Strindberg		 Per Simon Edström Kammarteatern[206]
Anna av Storbritannien Ett glas vatten (Le verre d'eau)
Eugène Scribe		 Brita von Horn Kammarteatern[207]
Storhertiginnan Charles Prins på vift (The Sleeping Prince)
Terence Rattigan		 Per Gerhard Vasateatern[208]
1956 Blåjackor (Boys in Blue)
Lajos Lajtai		 Albert Gaubier Lorensbergs Cirkus[209]
1957 Baronessan Baronessan
Iwo Wiklander		 Bengt Lagerkvist Dramatikerstudion[210]
1958 Nanny Westerlund Apolloniateatern[211]

Regi urval

[redigera | redigera wikitext]
År Produktion Upphovsmän Teater
1923 Sådan är hon
Simone est comme ça		 Yves Mirande och Alex Madis Djurgårdsteatern[108]
1924 Det gick en ängel
Limousine		 Jacques Bousquet och Henri Falk Komediteatern[114]
Vännen Lorel
Le vieil ami		 Adrien Vély och H. R. Girardet Komediteatern[114]
1929 Markisinnan
The Marquise		 Noël Coward Åbo Svenska Teater
"Patrasket"
Hjalmar Bergman Svenska Teatern
Dulcie
Dulcy		 George S. Kaufman och Marc Connelly Oscarsteatern[149]
1930 Årgång 30
Aargang 1929		 Jens Locher Teatern vid Sveavägen[212][213]
1931 Mammas förflutna
The Vinegar Tree		 Paul Osborn Vasateatern[156][214]

Radioteater

[redigera | redigera wikitext]

Roller

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi
1941 Bippan John Blundqvist
Berco		 Carl-Otto Sandgren[215]
1942 Överstinnan Sagan
Hjalmar Bergman		 Per Lindberg[216]
1943 Dulcie Baxter Mollusken
Hubert Henry Davies 		Gunnar Skoglund[217]
1944 Amiralinnan Aurore Hawerskiöld Amiralinnan
Hilding Östlund		 Gunnar Olsson[218]
1945 Fru Casse Förstklassigt familjepensionat
Alice Svensk[219]
1947 Dulcie Baxter Mollusken
Hubert Henry Davies 		Gunnar Skoglund[220]

Bilder

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Det var hennes farbror som kallade henne så i unga år. Källa: Dagens Nyheter, 1999-09-27, s. 9. Martin Stugart, "Stockholm i går/publikens gunstlingar: En aktris med livsaptit".
  2. ^ Svensk Filmdatabas Arkiverad 12 april 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ Sveriges befolkning 1890 [ett samarbetsprojekt mellan Arkion/SVAR och Sveriges släktforskarförbund]. Stockholm: Riksarkivet. 2003. Libris 9240041 
  4. ^ Vem är det : Svensk biografisk handbok 1963, red. Ingeborg Burling, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1962, s. 1194
  5. ^ Zellman, Tollie i Svenska män och kvinnor (1955)
  6. ^ Panorama 65 - en bokfilm från Bonniers Folkbibliotek, red. Per-Erik Lindorm, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1965, s. 19
  7. ^ Hitta graven
  8. ^ ”Personalnotiser”. Dagens Nyheter: s. 2. 14 juni 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-06-14/12984A/2. Läst 19 juli 2015. 
  9. ^ Dagens Nyheter, 2006-09-24, s. 62
  10. ^ Sveriges dödbok 1901-2009 Swedish death index 1901-2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8 (korr.) 
  11. ^ Rotemannen, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund/Stockholms Stadsarkiv (2012).
  12. ^ K.R. (8 oktober 1907). ”Luleå Teater”. Norrskensflamman: s. 2. Arkiverad från originalet den 22 september 2020. https://web.archive.org/web/20200922234728/https://tidningar.kb.se/4112758/1907-10-08/edition/146538/part/1/page/2/. Läst 15 april 2020. 
  13. ^ ”Teater, konst och litteratur”. Göteborgs Aftonblad: s. 5. 20 juni 1910. https://tidningar.kb.se/2647969/1910-06-20/edition/0/part/1/page/5. Läst 15 april 2020. 
  14. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 16 september 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-09-16/14498/6. Läst 19 juli 2015. 
  15. ^ ”I rampljuset”. Dagens Nyheter. 9 december 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-12-09/14937/8. Läst 19 juli 2015. 
  16. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter. 18 oktober 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-10-18/14530/6. Läst 19 juli 2015. 
  17. ^ Mr (6 november 1910). ”'Himlen på jorden' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-11-06/14549/10. Läst 19 juli 2015. 
  18. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 20 november 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-11-20/14563/6. Läst 19 juli 2015. 
  19. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 10. 2 december 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-12-02/14575/10. Läst 19 juli 2015. 
  20. ^ Oscar Rydqvist (7 oktober 1946). ”Mannen i den blommiga, blå morgonrocken”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-10-07/273/12. Läst 6 februari 2015. 
  21. ^ Jean q.P. (2 juni 1911). ”Namn och nytt”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-06-02/14749/7. Läst 19 juli 2015. 
  22. ^ Jean q. P. (30 juli 1911). ”Kristallsalongens nya sommarrevy”. Dagens Nyheter: s. 8. https://arkivet.dn.se/tidning/1911-07-30/14805/8. Läst 21 april 2024. 
  23. ^ Justillo (30 juli 1911). ”Kristallsalongens nya revy”. Aftonbladet: s. 8. https://tidningar.kb.se/j2vzn4zv4bsmn97/part/1/page/8. Läst 21 april 2024. 
  24. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 8 oktober 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-10-08/14875/8. Läst 19 juli 2015. 
  25. ^ O.H. (15 oktober 1911). ”Teater och musik: Folkteatern”. Aftonbladet: s. 4. https://tidningar.kb.se/p714t9c11f59f8k/part/1/page/4. Läst 21 april 2024. 
  26. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 5 november 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-11-05/14903/8. Läst 19 juli 2015. 
  27. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 17 november 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-11-17/14915/6. Läst 19 juli 2015. 
  28. ^ ”Den första Strindbergshyllningen - på Folkteatern !”. Stockholmstidningen: s. 2. 22 januari 1912. https://tidningar.kb.se/2ldv097d3btfvwk/part/1/page/2. Läst 11 maj 2024. 
  29. ^ ”Premiären på Folkteaterns påskrevy!”. Dagens Nyheter: s. 8. 10 april 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-04-10/15053/8. Läst 19 juli 2015. 
  30. ^ ”'Wall, Berger & C:o' Ett Stockholmslustspel, Vasateaterns första nyhet för säsongen”. Dagens Nyheter: s. 1. 31 augusti 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-08-31/15193/1. Läst 19 juli 2015. 
  31. ^ Ariel (10 november 1912). ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 749. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1912/pdf/1912_45.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  32. ^ ”4711”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF23246&pos=194. Läst 8 juli 2015. 
  33. ^ ”'Den nakna sanningen' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 10. 6 oktober 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-10-06/15229/10. Läst 19 juli 2015. 
  34. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 21 november 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-11-21/15275/9. Läst 19 juli 2015. 
  35. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 31 december 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-12-31/15313/6. Läst 19 juli 2015. 
  36. ^ B. B-n (16 januari 1913]). ”'Mister Ernst' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 7. https://arkivet.dn.se/tidning/1913-01-16/15327/7. Läst 20 april 2024. 
  37. ^ ”Mister Ernst”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P15420&pos=4. Läst 20 april 2024. 
  38. ^ ”Ett modernt äktenskap”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14518&pos=203. Läst 8 juli 2015. 
  39. ^ ”Amatörtjuven”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF23287&pos=19. Läst 5 juli 2015. 
  40. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 9 januari 1914. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1914-01-09/15675/8. Läst 15 juli 2015. 
  41. ^ ”Kontanter”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14535&pos=207. Läst 8 juli 2015. 
  42. ^ ”Kompanjonen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14534&pos=210. Läst 8 juli 2015. 
  43. ^ X.X. (22 maj 1914). ”Borgmästarinnan återkommer”. Dagens Nyheter: s. 6. https://arkivet.dn.se/tidning/1914-05-22/15804/6. Läst 19 april 2024. 
  44. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 4. 15 augusti 1914. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1914-08-15/15887/4. Läst 15 juli 2015. 
  45. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 6 oktober 1914. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1914-10-06&toPublicationDate=1914-10-06. Läst 15 juli 2015. 
  46. ^ Bo Bergman (25 oktober 1914). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 11. https://arkivet.dn.se/tidning/1914-10-25/15958/11. Läst 25 december 2020. 
  47. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 6 november 1914. https://arkivet.dn.se/tidning/1914-11-06/15970/8. Läst 25 december 2020. 
  48. ^ Mae (22 november 1914). ”Folkteaterns premiärer”. Dagens Nyheter: s. 7. https://arkivet.dn.se/tidning/1914-11-22/15986/7. Läst 25 december 2020. 
  49. ^ ”"Fröken Tralala" på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 9. 17 januari 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-01-17/15A/9. Läst 15 juli 2015. 
  50. ^ ”Namn och Nytt”. Dagens Nyheter: s. 6. 15 mars 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-03-15/72A/6. Läst 15 juli 2015. 
  51. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 14 april 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-04-14/99a/6. Läst 15 juli 2015. 
  52. ^ ”Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 5. 6 maj 1915. https://arkivet.dn.se/tidning/1915-05-06/121a/5. Läst 15 juli 2015. 
  53. ^ ”Teaterpremiärerna i går”. Dagens Nyheter: s. 11. 29 augusti 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-08-29/233A/11. Läst 15 juli 2015. 
  54. ^ Bo Bergman (16 september 1915). ”'Lika barn leka bäst' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. https://arkivet.dn.se/tidning/1915-09-16/251A/7. Läst 25 december 2020. 
  55. ^ Bo Bergman (10 oktober 1915). ”'Tattar-Ingrid' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. https://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-10-10/275A/7. Läst 15 juli 2015. 
  56. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 24 oktober 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-10-24/289A/9. Läst 15 juli 2015. 
  57. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 5. 10 december 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-12-10/336A/5. Läst 15 juli 2015. 
  58. ^ Dick. (2 januari 1916). ”Nyårspremiärer”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1916-01-02/1/1. Läst 20 juli 2015. 
  59. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 28 april 1916. https://arkivet.dn.se/tidning/1916-04-28/114/9. Läst 25 december 2020. 
  60. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 5. 9 augusti 1916. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1916-08-09/213/5. Läst 20 juli 2015. 
  61. ^ ”'En gåtfull kvinna' på Intiman”. Dagens Nyheter: s. 4. 10 augusti 1916. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1916-08-10/214/4. Läst 20 juli 2015. 
  62. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 5. 12 februari 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-02-12/41/5. Läst 20 juli 2015. 
  63. ^ ”'Støvlett-Kathrine' på Intima teatern”. Dagens Nyheter: s. 5. 14 februari 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-02-14/43/6. Läst 20 juli 2015. 
  64. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 25 juni 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-06-25/168/6. Läst 20 juli 2015. 
  65. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 27 juni 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-06-27/170/7. Läst 20 juli 2015. 
  66. ^ ”Muck Lindens debut på Lorensbergsteater”. Dagens Nyheter: s. 1. 28 augusti 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-08-28/232/1. Läst 20 juli 2015. 
  67. ^ ”Lorensbergsteaterns öde”. Dagens Nyheter: s. 7. 3 oktober 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-10-03/267/7. Läst 20 juli 2015. 
  68. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 28 november 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-11-28/323/10. Läst 20 juli 2015. 
  69. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 8. 11 december 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-12-11/336/8. Läst 20 juli 2015. 
  70. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 9. 25 mars 1918. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1918-03-25/81/9. Läst 20 juli 2015. 
  71. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 26 juni 1918. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1918-06-26/168/6. Läst 20 juli 2015. 
  72. ^ Bo Bergman (3 november 1918). ”'Skandalskolan' på Intima teatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1918-11-03/297/10. Läst 2 april 2016. 
  73. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 12 april 1919. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1919-04-12/99/6. Läst 21 juli 2015. 
  74. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 4 juni 1919. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1919-06-04/148/6. Läst 21 juli 2015. 
  75. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 2 juli 1919. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1919-07-02/174/6. Läst 21 juli 2015. 
  76. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 4. 26 juli 1919. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1919-07-26/194/4. Läst 21 juli 2015. 
  77. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 30 augusti 1919. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1919-08-30/224/6. Läst 21 juli 2015. 
  78. ^ ”Amerikanskt på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 6. 18 oktober 1919. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1919-10-18/273/6. Läst 21 juli 2015. 
  79. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 5 november 1919. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1919-11-05/291/6. Läst 21 juli 2015. 
  80. ^ ”Hertiginnans halsband”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14382&pos=281. Läst 11 juli 2015. 
  81. ^ Bo Bergman (4 januari 1920). ”'Rena rama sanningen' på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1920-01-04/3/7. Läst 21 juli 2015. 
  82. ^ ”Namn och Nytt”. Dagens Nyheter: s. 8. 25 maj 1920. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1920-05-25/137/8. Läst 21 juli 2015. 
  83. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 28 maj 1920. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1920-05-28/140/6. Läst 21 juli 2015. 
  84. ^ ”Vasateaterns nya pjäs en fransk tjuvfars”. Dagens Nyheter: s. 1. 5 september 1920. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1920-09-05/239/1. Läst 21 juli 2015. 
  85. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 12. 17 oktober 1920. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1920-10-17/281/12. Läst 21 juli 2015. 
  86. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 9. 1 december 1920. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1920-12-01/326/9. Läst 21 juli 2015. 
  87. ^ Bo Bergman (16 januari 1921). ”'Borgmästarinnan' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-01-16/14/10. Läst 22 juli 2015. 
  88. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 4. 16 augusti 1921. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-08-16/218/4. Läst 22 juli 2015. 
  89. ^ ”Hon gav dig ögon”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14384&pos=291. Läst 11 juli 2015. 
  90. ^ ”'Dansflugan' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 12. 30 oktober 1921. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-10-30/293/12. Läst 22 juli 2015. 
  91. ^ ”Jag måste ha Adrienne”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14427&pos=282. Läst 11 juli 2015. 
  92. ^ Bo Bergman (12 februari 1922). ”'Skilsmässans villervalla' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1922-02-12/41/1. Läst 24 juli 2015. 
  93. ^ ”Varulven”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14519&pos=286. Läst 11 juli 2015. 
  94. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 9. 29 mars 1922. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1922-03-29/85/9. Läst 24 juli 2015. 
  95. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 22 maj 1922. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1922-05-22/136/10. Läst 24 juli 2015. 
  96. ^ ”Teaternytt”. Dagens Nyheter: s. 7. 4 oktober 1922. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1922-10-04/267/7. Läst 24 juli 2015. 
  97. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 29 december 1922. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1922-12-29/351/6. Läst 24 juli 2015. 
  98. ^ Bo Bergman (16 april 1923). ”'Stängda paradiset' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-04-16/100/5. Läst 26 juli 2015. 
  99. ^ Teateralmanacka 1923 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1923 (1924) s. 89
  100. ^ ”Andra bröllopsnatten”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14525&pos=22. Läst 5 juli 2015. 
  101. ^ ”Fransk äktenskapsfars inleder säsongen på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 10. 2 september 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-09-02/237/10. Läst 26 juli 2015. 
  102. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 9. 20 september 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-09-20/255/9. Läst 26 juli 2015. 
  103. ^ ”'Bläckplumpen' Vasateaterns nya program”. Dagens Nyheter: s. 10. 23 september 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-09-23/258/10. Läst 26 juli 2015. 
  104. ^ ”Premiär på Vasan i går”. Dagens Nyheter: s. 1. 21 oktober 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-10-21/286/1. Läst 26 juli 2015. 
  105. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 8. 4 november 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-11-04/300/8. Läst 26 juli 2015. 
  106. ^ ”Vasateaterns senaste”. Dagens Nyheter: s. 9. 9 november 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-11-09/305/9. Läst 26 juli 2015. 
  107. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 3 juli 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-07-03/176/7. Läst 26 juli 2015. 
  108. ^ [a b] Teateralmanacka 1923 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1923 (1924) s. 90
  109. ^ ”'Borgmästarinnan' återuppstår snart på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 5. 6 mars 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-03-06/65/5. Läst 27 juli 2015. 
  110. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 9 mars 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-03-09/68/9. Läst 27 juli 2015. 
  111. ^ ”'Tretti da'r på Vasateatern'”. Dagens Nyheter: s. 10. 13 april 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-04-13/102/10. Läst 27 juli 2015. 
  112. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 12. 17 maj 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-05-17/134/12. Läst 27 juli 2015. 
  113. ^ ”'Det gick en ängel' på Komediteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 27 juni 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-06-27/172/7. Läst 27 juli 2015. 
  114. ^ [a b c] Teateralmanack 1924 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1924 (1925) s. 86
  115. ^ ”'Vännen Lorel' på Kommediteatern [sic”]. Dagens Nyheter: s. 7. 5 augusti 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-08-05/211/7. Läst 27 juli 2015. 
  116. ^ ”'Dulcie' på Komediteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 2 september 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-09-02/239/7. Läst 27 juli 2015. 
  117. ^ ”Dockan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22166&pos=25. Läst 28 juli 2015. 
  118. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 12. 21 januari 1925. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-01-21/19/12. Läst 20 juli 2015. 
  119. ^ Bo Bergman (19 augusti 1925). ”'Fröken X, Bok 1742' redivivus”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-08-19/223/6. Läst 20 juli 2015. 
  120. ^ Bo Bergman (30 september 1925). ”Premiär på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-09-30/265/10. Läst 20 juli 2015. 
  121. ^ ”Borgmästarinnan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22443&pos=322. Läst 11 juli 2015. 
  122. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 8. 6 februari 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-02-06/35/8. Läst 2 augusti 2015. 
  123. ^ Teateralmanack 1926 i Svenska Dagbladets Årsbok – fjärde årgången, händelserna 1926 (1927) s. 124
  124. ^ Bo Bergman (7 februari 1926). ”'De nya herrarna' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-02-07/36/11. Läst 2 augusti 2015. 
  125. ^ Bergman, Hjalmar (1926). Dollar: Komedi i tre akter. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. sid. 5. Libris 1335534 
  126. ^ Bo Bergman (2 september 1926). ”Nya Oscarsteatern slog i går upp portarna”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-09-02/237/1. Läst 2 augusti 2015. 
  127. ^ ”'Han som får örfilarna' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 13. 22 oktober 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-10-22/287/13. Läst 2 augusti 2015. 
  128. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 12 november 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-11-12/308/10. Läst 2 augusti 2015. 
  129. ^ Bo Bergman (14 november 1926). ”Två premiärer på lördagkvällen”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1926-11-14&toPublicationDate=1926-11-14. Läst 2 augusti 2015. 
  130. ^ ”'Geografi och kärlek' på skolteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 29 mars 1927. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-03-29/85/7. Läst 5 januari 2016. 
  131. ^ ”Geografi och kärlek”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22320&pos=62. Läst 4 juni 2015. 
  132. ^ Erik Nyblom (10 april 1927). ”Skrattsuccès på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-04-10/97/10. Läst 5 januari 2016. 
  133. ^ ”Bättre folk”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22321&pos=16. Läst 3 juni 2015. 
  134. ^ Bo Bergman (2 september 1927). ”Höstpremiär på Oscar: 'Advokaten Bolbec och hennes man'”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-09-02/237/1. Läst 5 januari 2016. 
  135. ^ ”Advokaten Bolbec och hennes man”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22269&pos=3. Läst 3 juni 2015. 
  136. ^ Bo Bergman (9 oktober 1927). ”'Den första av herrarna' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-10-09/274/16. Läst 5 januari 2016. 
  137. ^ Teateralmanack 1927 i Svenska Dagbladets Årsbok – femte årgången, händelserna 1927 (1928) s. 109
  138. ^ ”Reprispremiär på 'Gröna hissen'”. Dagens Nyheter: s. 14. 4 mars 1928. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-03-04/62/14. Läst 6 januari 2016. 
  139. ^ ”Gröna hissen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22273&pos=331. Läst 11 juli 2015. 
  140. ^ Bo Bergman (31 mars 1928). ”'Skandalskolan': Oscarsteaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-03-31/89/1. Läst 6 januari 2016. 
  141. ^ ”Skandalskolan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22274&pos=136. Läst 11 juni 2015. 
  142. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1928) sid. 443
  143. ^ Bo Bergman (9 september 1928). ”Lördagskvällens premiärer: 'En komedi på slottet' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-09-09/246/15. Läst 6 januari 2016. 
  144. ^ Teateralmanack 1928 i Svenska Dagbladets Årsbok – sjätte årgången, händelserna 1928 (1929) s. 142
  145. ^ Bo Bergman (2 november 1928). ”Hjalmar Bergmans 'Patrasket'”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-11-02/300/1. Läst 6 januari 2016. 
  146. ^ Bo Bergman (13 december 1928). ”'Hokus-Pokus' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-12-13/341/6. Läst 6 januari 2016. 
  147. ^ ”Scen och Film”. Dagens Nyheter: s. 12. 12 april 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-04-12/98/12. Läst 6 januari 2016. 
  148. ^ Erik Nyblom (14 april 1929). ”'Den svarta skjortan' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-04-14/100/11. Läst 6 januari 2016. 
  149. ^ [a b] ”Dulcie”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22323&pos=44. Läst 4 juni 2015. 
  150. ^ Bo Bergman (10 november 1929). ”'Dulcie' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-11-10/307/12. Läst 6 januari 2016. 
  151. ^ ”Scen och Film: Gott om folk på Oscarsteaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 12. 27 november 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-11-27/324/12. Läst 6 januari 2016. 
  152. ^ Bo Bergman (29 november 1929). ”Premiärer på Oscars och Operan”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-11-29/326/9. Läst 6 januari 2016. 
  153. ^ ”Teater Musik och Film: Oscarsteaterns premiär i morgon”. Dagens Nyheter: s. 12. 16 maj 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-05-16/131/12. Läst 6 januari 2016. 
  154. ^ Bo Bergman (18 maj 1930). ”'Bruden' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-05-18/133/9. Läst 6 januari 2016. 
  155. ^ Bo Bergman (26 augusti 1931). ”Hans nåds testamente: Spelöppning hos Ekman, starten god”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-08-26/230/1. Läst 3 januari 2016. 
  156. ^ [a b] ”Mammas förflutna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14405&pos=347. Läst 11 juli 2015. 
  157. ^ Rq (22 november 1931). ”Tre lördagspremiärer: 'Mammas förflutna' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-11-22/318/4. Läst 27 augusti 2015. 
  158. ^ Erik Nyblom (2 januari 1932). ”Nyårsrevyerna”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-01-02/1/9. Läst 27 augusti 2015. 
  159. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1932) s. 128
  160. ^ ”Teater Musik Film: Gösta Ekmans jubileum”. Dagens Nyheter: s. 12. 23 november 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-11-23/320/12. Läst 7 januari 2016. 
  161. ^ Erik Nyblom (25 november 1932). ”Ekmanjubileum”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-11-25/322/9. Läst 7 januari 2016. 
  162. ^ Teateralmanack 1932 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1932 (1933) s. 162
  163. ^ ”Kanske en diktare”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14553&pos=351. Läst 11 juli 2015. 
  164. ^ ”Mästerkatten i stövlarna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14403&pos=352. Läst 11 juli 2015. 
  165. ^ ”'Mästerkatten' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 3 oktober 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-10-03/269/7. Läst 7 januari 2016. 
  166. ^ ”Teater Musik och Film”. Dagens Nyheter: s. 8. 24 oktober 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-10-24/290/8. Läst 7 januari 2016. 
  167. ^ Erik Nyblom (6 november 1932). ”Tre teaterpremiärer: 'Adam och Evorna' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-11-06/303/10. Läst 4 januari 2016. 
  168. ^ Oscar Rydqvist (20 november 1932). ”'I de bästa familjer' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 24. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-11-20/317/24. Läst 4 januari 2016. 
  169. ^ ”Söndagens revypremiärer: Lindorms gröna ängar på Folkan”. Dagens Nyheter: s. 6. 2 januari 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-02/1/6. Läst 4 januari 2016. 
  170. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 18. 3 februari 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-02-03/32/18. Läst 7 januari 2016. 
  171. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 8. 23 januari 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-23/21/8. Läst 7 januari 2016. 
  172. ^ Bo Bergman (25 januari 1933). ”'En caprice' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-25/23/5. Läst 27 augusti 2015. 
  173. ^ ”Högre skolan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14416&pos=361. Läst 12 juli 2015. 
  174. ^ Bo Bergman (26 februari 1933). ”Högre skolan”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-02-26/55/1. Läst 27 augusti 2015. 
  175. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 7. 28 mars 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-03-28/84/7. Läst 14 juli 2015. 
  176. ^ Bo Bergman (26 februari 1933). ”'Mollusken' på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-05-18/133/10. Läst 7 januari 2016. 
  177. ^ ”Middag kl. 8”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14402&pos=363. Läst 12 juli 2015. 
  178. ^ Bo Bergman (10 september 1933). ”Fru Kolthoff som gäst i Vasans 'Middag kl. 8'”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-09-10/245/1. Läst 27 augusti 2015. 
  179. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 9. 11 november 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-11-11/307/9. Läst 11 juli 2015. 
  180. ^ Bo Bergman (12 november 1933). ”En kvinna med flax”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-11-12/308/1. Läst 7 januari 2016. 
  181. ^ ”Teater Musik Film: 'Tovaritch' i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 9. 16 januari 1935. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-01-16/15/9. Läst 8 januari 2016. 
  182. ^ ”Teater Musik Film: Holbergpremiär i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 14. 14 april 1935. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-04-14/102/14. Läst 8 januari 2016. 
  183. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 9. 1 maj 1935. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-05-01/117/9. Läst 8 januari 2016. 
  184. ^ Bo Bergman (11 september 1935). ”Lustspelspremiär på Komediteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-09-11/247/1. Läst 8 januari 2016. 
  185. ^ ”Hm, sade greven”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22205&pos=94. Läst 28 juli 2015. 
  186. ^ ”Teater Musik Film: Tollie Zellman i Blanche-revyn”. Dagens Nyheter: s. 9. 17 juli 1936. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-07-17/191/9. Läst 9 januari 2016. 
  187. ^ ”Teater Musik Film: Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 8. 23 februari 1937. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-02-23/52/8. Läst 10 januari 2016. 
  188. ^ ”Vasateaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 4. 24 februari 1937. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-02-24/53/4. Läst 10 januari 2016. 
  189. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 12. 21 november 1937. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-11-21/317/12. Läst 10 januari 2016. 
  190. ^ ”Teater Musik Film: Oscarspremiären”. Dagens Nyheter: s. 10. 24 februari 1938. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1938-02-24/53/10. Läst 13 januari 2016. 
  191. ^ Bo Bergman (26 februari 1938). ”'George and Margaret' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1938-02-26/55/1. Läst 13 januari 2016. 
  192. ^ Oscar Rydqvist (17 januari 1942). ”'Sagan' i Dramatikerstudion”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-01-17/15/9. Läst 30 januari 2016. 
  193. ^ Oscar Rydqvist (21 februari 1942). ”'Blåjackor' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 22. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-02-21/50/22. Läst 30 januari 2016. 
  194. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 9. 10 oktober 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-10-10/275/9. Läst 30 januari 2016. 
  195. ^ Serenad på Oscarsteatern, programblad, 1944
  196. ^ Y.F. (22 september 1944). ”Svensk operett på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-09-22/258/6. Läst 2 februari 2016. 
  197. ^ P. (10 november 1945). ”Urpremiär på 'Manina'”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1945-11-10/306/9. Läst 5 februari 2016. 
  198. ^ ”Eskapad”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25005&pos=46. Läst 26 juni 2015. 
  199. ^ Gerd Ribbing (26 september 1946). ”'Eskapad' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-09-26/262/14. Läst 6 februari 2016. 
  200. ^ Age (1 september 1947). ”Teater Musik Film: Tollie Zellman”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1947-09-01/235/11. Läst 10 februari 2016. 
  201. ^ Age (7 oktober 1947). ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1947-10-07/271/11. Läst 10 februari 2016. 
  202. ^ Perpetua (2 januari 1949). ”Revynytt på tre fronter: Ögonfägnad på Södran”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1949-01-02/1/12. Läst 14 februari 2016. 
  203. ^ Ebbe Linde (9 januari 1952). ”Två urpremiärer”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1952-01-09/8/3. Läst 7 mars 2016. 
  204. ^ S B-l (5 september 1952). ”Teater Musik Film: Hasse Ekman på Intiman”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1952-09-05/241/11. Läst 7 mars 2016. 
  205. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 10. 5 april 1953. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1953-04-05/92/10. Läst 12 mars 2016. 
  206. ^ S. B-l (29 mars 1954). ”'Dödsdansen', andra delen”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-03-29/86/12. Läst 18 mars 2016. 
  207. ^ S. B-l (22 april 1954). ”Scribe på Kammarteatern”. Dagens Nyheter: s. 13. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-04-22/108/13. Läst 18 mars 2016. 
  208. ^ Ebbe Linde (18 september 1954). ”Prins på vift”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-09-18/253/9. Läst 22 augusti 2015. 
  209. ^ ”'Blåjackor' i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 13. 11 september 1956. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1956-09-11/247/13. Läst 18 mars 2016. 
  210. ^ Ingvar Holm (3 oktober 1957). ”Tollie Zellman i 'Baronessan'”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1957-10-03/269/20. Läst 18 mars 2016. 
  211. ^ S B-l (12 mars 1958). ”Dramatikerstudion ger 'Baronessan'”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1958-03-12/69/14. Läst 18 mars 2016. 
  212. ^ ”Teater Musik och Film: Bror Olsson på Teatern vid Sveavägen”. Dagens Nyheter: s. 11. 7 oktober 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-10-07/272/11. Läst 6 januari 2016. 
  213. ^ Bo Bergman (8 oktober 1930). ”'Årgång 1930' vid Sveavägen”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-10-08/273/11. Läst 6 januari 2016. 
  214. ^ Teateralmanack 1931 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1931 (1932) s. 170
  215. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 27 juni 1941. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1941-06-27/170/22. Läst 29 januari 2016. 
  216. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 20. 11 februari 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-02-11/40/20. Läst 30 januari 2016. 
  217. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 20. 17 juli 1943. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-07-17/190/20. Läst 30 januari 2016. 
  218. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 28. 20 maj 1944. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-05-20/135/28. Läst 2 februari 2016. 
  219. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 28. 23 februari 1945. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1945-02-23/52/28. Läst 5 februari 2016. 
  220. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 23. 23 maj 1947. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1948-05-23/136/20. Läst 10 februari 2016. 

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata