Agustín Querol

Agustín Querol
FöddAgustín Querol Subirats
17 maj 1860[1]
Tortosa, Spanien
Död14 december 1909[2][3][4] (49 år)
Madrid
BegravdSan Justo-kyrkogården[5]
kartor
Medborgare iSpanien[6]
Utbildad vidReal Academia de España en Roma
SysselsättningSkulptör, politiker, medaljkonstnär[6]
Befattning
Ledamot av Diputado a Cortes, Roquetes (1907–1909)[7]
Utmärkelser
Storkorset av Alfons XII:s orden (1902)[8]
Redigera Wikidata

Augustín Querol y Subirats, född den 17 maj 1860 i Tortosa, död den 14 december 1909, var en spansk skulptör.

Querol, som studerade i Madrid och Rom, väckte stor sensation med sina hemsända arbeten av kraftig realism, våldsam rörelse och uttryck (Tradition, Franciskus sköter de spetälska, Tullia åker över sin faders lik). Sedan var han bosatt i Madrid, utförde en mängd byster, statyer (Francisco de Quevedo i Madrid, andra i Vigo, Manila, Havanna med flera städer) och stora monumentalverk, bland dessa minnesmärket över de stupade i Zaragoza (en ängel med utbredda vingar stöder en döende yngling), Alfonso XII:s ryttarmonument i Madrid med en mängd sockelfigurer – framryckande soldater med segerns gudinna Nike i spetsen – samt frontongruppen på nationalbiblioteket i Madrid. Dessutom är att nämna Cánovas del Castillos sarkofag med det sörjande Spanien nedanför den dödes bild och monumentet över Epatzas änka (en fattig ung kvinna med sitt barn) i Bilbao. Georg Nordensvan skriver i Nordisk familjebok: "Q:s skulptur är liffull och rörlig, full af glöd och lidelse."

Wikimedia Commons har media som rör Agustín Querol.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, Artists of the World konstnärs-ID: 00135179.[källa från Wikidata]
  2. ^ RKDartists, RKDartists-ID: 250705, läst: 23 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00147518, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID (tidigare schema): 00536880030866.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, hemerotecadigital.bne.es , läst: 15 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] RKDartists, RKDartists-ID: 250705, läst: 18 november 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.congreso.es , läst: 15 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  8. ^ BOE-ID: BOE-A-1902-7574.[källa från Wikidata]
Auktoritetsdata