James Fitzjames Stephen
| James Fitzjames Stephen | |
 | |
| Född | 3 mars 1829[1][2][3] Kensington |
|---|---|
| Död | 11 mars 1894[1][2][3] (65 år) Ipswich, Storbritannien |
| Begravd | Kensal Green Cemetery |
| Medborgare i | Förenade kungariket Storbritannien och Irland |
| Utbildad vid | Universitetet i Cambridge Eton College Trinity College, Cambridge King's College London  |
| Sysselsättning | Domare, jurist[4], advokat, barrister[5] |
| Befattning | |
| Domare | |
| Politiskt parti | |
| Liberal Party | |
| Maka | Mary Richenda Cunningham (g. 1855–)[6][7] |
| Barn | Katharine Stephen (f. 1856)[6] Herbert Stephen (f. 1857)[6][8] James Kenneth Stephen (f. 1859)[6] Harry Lushington Stephen (f. 1860)[6] Rosamond Stephen (f. 1868)[6] |
| Föräldrar | James Stephen[6] Jane Catherine Venn[8][6] |
| Släktingar | Leslie Stephen (syskon)[6] |
| Heraldiskt vapen | |
_Achievement.png) | |
| Redigera Wikidata | |
Sir James Fitzjames Stephen, född den 3 mars 1829 i London, död den 11 mars 1894 i Ipswich, var en engelsk rättslärd. Han var sonson till parlamentsledamoten James Stephen, son till ämbetsmannen James Stephen och far till poeten James Kenneth Stephen.
Stephen var först praktiserande advokat och publicist och som medlem av indiska rådet 1869-72 ledare och reformator av Indiens rättsväsen. Åren 1879-91 var han domare vid High Court of Justice. Bland Stephens straffrättsliga arbeten och editioner, som räknas till den engelska lagkunskapens klassiska verk, märks A general view of the criminal law of England (1863; 2:a upplagan 1890) samt framför allt Digest of the criminal law (1877, 6:e upplagan 1904), en grundläggande framställning av Englands då gällande straffrätt, och den stort anlagda History of the criminal law of England (3 band, 1883), som trots vissa ojämnheter är att anse som ett standardverk. Vidare utgav han Digest of the law of criminal procedure (tillsammans med sonen Herbert Stephen, samma år), The indian evidence act och Digest of the law of evidence (1876; 6:e upplagan utgiven av sönerna Herbert och Harry Lushington Stephen, 1904) I den på sin tid uppseendeväckande och vitt spridda skriften Liberty, equality, fraternity (1873; 2:a upplagan 1874) polemiserade Stephen mot John Stuart Mills nyutilitarism. Han fick sin levnadsteckning av brodern Leslie Stephen 1895.
Källor
[redigera | redigera wikitext]Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Stephen, 1. Sir James Fitzjames i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6cr6rm8, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Sir-James-Fitzjames-Stephen-1st-Baronettopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p49478.htm#i494776, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: vse2015876532, läst: 16 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Joseph Foster, Men-at-the-Bar : A biographical hand-list of the members of the various Inns of Court, including her Majesty's Judges, etc., andra utgåvan, Joseph Foster, 1885.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p49478.htm#i494776, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
|