Bretazenil

Bretazenil
Strukturformel
Molekylmodell
Systematiskt namntert-butyl-8-bromo-11,12,13,13a-tetrahydro-9-oxo-9H-imidazo(1,5-a)-pyrrolo(2,1-c)(1,4)benzodiazepine-1-carboxylate
Kemisk formelC17H13ClN4
Molmassa417,068804±0 g/mol
CAS-nummer84379-13-5
SMILESO=C(OC(C)(C)C)c1ncn2c4c(C(=O)N3[C@H](c12)CCC3)c(Br)ccc4
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Bretazenil, ibland felaktigt också omnämnd som Bretazanil[1][2] är en bensodiazepin i gruppen imidazobensodiazepiner.[3] Halveringstiden för Bretazenil beräknas till två och en halv timme.[4]

Bretazenil verkar främst sövande och ökar sömnkvaliteten[5][6] och antiepileptiskt[7] men även lätt ångestdämpande.[8] Studier visar att bretazenil även är mindre vanebildande och användaren utvecklar tolerans långsammare[9] än vid intag av andra bensodiazepiner som diazepam och alprazolam.[10] Betydligt långsammare toleransbildning har också noterats gentemot andra antiepileptiska medel vid studier på råttor.[11] Av de anledningarna har studier även visat det föreligger en lägre missbrukspotential av bretazenil jämfört med andra substanser i samma grupp, samt kraftigt reducerade avtändningssymptom.[12] Bensodiazepiner som alprazolam, diazepam och klonazepam missbrukas i hög grad runt om i världen.[13]

Bretazenil är en partiell agonist. Partiella agonister är speciella på de sättet att de kan fylla en receptor utan att framkalla ett fullt fysiologiskt svar.[14] Ämnet har även studerats utanför läkemedelsbranchen som ett substitut för alkohol. Bretazenil sägs vid användning i berusningssyfte kunna ge användaren de positiva effekterna av alkoholintag som avslappning och social förmåga men utan de negativa sidoeffekterna så som yrsel, illamående, koordinationssvårigheter, minnesförlust, leverskador, Wernicke-Korsakoffs syndrom med flera. Bretazenil har även, till skillnad från alkohol, ett mycket effektivt motgift i form av flumazenil. Flumazenil används i allmänhet som motgift vid bensodiazepinöverdoser.[15]

Ämnet uppfanns 1988 men har ännu aldrig officiellt använts som läkemedel. Det experimenterades mycket med i studier i både USA och Storbritannien på slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Främst utvecklades Bretazenil som en ångestdämpande medicin, men de ångestdämpande egenskaperna visade sig vara svaga och de sedativa egenskaperna desto starkare. Vissa frivilliga testare av bretazenil sägs ha plötsligt somnat under experimenten.[16] Forskare och läkemedelsföretag var inte övertygande om att ämnet var ångestdämpande utöver de sedativa förmågorna och därför avslutades programmet.[17][18][19]

16 juni 2020 rekommenderade Folkhälsomyndigheten att bretazenil skall narkotikaklassas i Sverige[20] Detta efter att bretazenil sålts på internet och diskuterats i olika drogforum. 25 juni samma år gick förslaget igenom och Socialdepartementet narkotikaklassade samtidigt 8 övriga substanser.[21]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Br J Clin Pharmacol. 2003 Jan; 55(1): 39–50.” (på engelska). BJCP; British Journal of Clinical Pharmacology. 2003. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1884188/table/tbl2/. Läst 21 augusti 2020. 
  2. ^ Heberlein, Annemarie; Thomas Hillemacher (2013). Interventions For Addiction: Chapter 49. Medications for Sedative Dependence. Elsevier Inc. Chapters. ISBN 9780128065761 
  3. ^ ”Selective labelling of diazepam-insensitive GABAA receptors in vivo using [3HRo 15-4513”] (på engelska). BJCP; British Journal of Clinical Pharmacology. 2005. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1751217/. Läst 21 augusti 2020. 
  4. ^ A. L. VAN STEVENINCK, R. GIESCHKE, R. C. SCHOEMAKER, G. RONCARI, B. TUK, M. S. M. PIETERS, D. D. BREIMER, A. F. COHEN (1996). [https://bpspubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1046/j.1365-2125.1996.38514.x ”Pharmacokinetic and pharmacodynamic interactions of bretazenil and diazepam with alcohol”] (på engelska). J Lin Pharmacol. https://bpspubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1046/j.1365-2125.1996.38514.x. Läst 21 augusti 2020. 
  5. ^ J. Guldner, L. Trachsel, C. Kratschmayr, B. Rothe, F. Holsboer & A. Steiger (engelska). ”Bretazenil modulates sleep EEG and nocturnal hormone secretion in normal men” (på engelska). Psychopharmacology volume 122. sid. 115-121. https://link.springer.com/article/10.1007/BF02246085. Läst 21 augusti 2020. 
  6. ^ R Gieschke, R Cluydts, J Dingemanse, J De Roeck, W De Cock. ”Effects of bretazenil vs. zolpidem and placebo on experimentally induced sleep disturbance in healthy volunteers” (på engelska). National Library of Medicine (USA). https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/7746029/. Läst 21 augusti 2020. 
  7. ^ R. Brabcová H. Kubová L. Velíšek P. Mareš (1993). ”Effects of a Benzodiazepine, Bretazenil (Ro 16‐6028), on Rhythmic Metrazol EEG Activity: Comparison with Standard Anticonvulsants” (på engelska). Epilepsia Volume 34, Issue 6. Wiley Online Library. sid. 1155-1160. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/j.1528-1157.1993.tb02146.x. Läst 21 augusti 2020. 
  8. ^ M Nazar, M Jessa, A Płaźnik (1997). ”Benzodiazepine-GABAA receptor complex ligands in two models of anxiety” (på engelska). National Library of Medicine (USA). https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/9444572/. Läst 21 augusti 2020. 
  9. ^ A Płaźnik (1995). ”Pharmacology of tolerance to benzodiazepine receptor ligands” (på engelska). National Library of Medicine (USA). https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/8868371/. Läst 21 augusti 2020. 
  10. ^ Usoa Busto, Howard L Kaplan, Laurie Zawertailo, Edward M Sellers (1994). ”Pharmacologic effects and abuse liability of bretazenil, diazepam, and alprazolam in humans” (på engelska). ASCPT; American Society for Clinical Pharmacology and Therapeutics. https://ascpt.onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1038/clpt.1994.55. Läst 21 augusti 2020. 
  11. ^ C Rundfeldt, P Wlaź, D Hönack, W Löscher (1995). ”Anticonvulsant tolerance and withdrawal characteristics of benzodiazepine receptor ligands in different seizure models in mice. Comparison of diazepam, bretazenil and abecarnil” (på engelska). National Library of Medicine (USA). https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/7473156/. Läst 21 augusti 2020. 
  12. ^ P Schoch, J L Moreau, J R Martin, W E Haefely (1993). ”Aspects of benzodiazepine receptor structure and function with relevance to drug tolerance and dependence” (på engelska). National Library of Medicine (USA). https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/7910739/. 
  13. ^ ”Benzodiazepine Abuse Overview” (på engelska). Web MD. https://www.webmd.com/mental-health/addiction/benzodiazepine-abuse#1. Läst 21 augusti 2024. 
  14. ^ Z. Tashma, L. Raveh, H. Liani, D. Alkalay, S. Givoni, J. Kapon, G. Cohen, M. Alcalay, E. Grauer. ”Bretazenil, a benzodiazepine receptor partial agonist, as an adjunct in the prophylactic treatment of OP poisoning” (på engelska). Journal of Applied Toxicology. Wiley Online Library. https://www.researchgate.net/publication/11444141_Bretazenil_a_benzodiazepine_receptor_partial_agonist_as_an_adjunct_in_the_prophylactic_treatment_of_OP_poisoning. Läst 21 augusti 2020. 
  15. ^ Nutt, D. J. (2005). ”Alcohol alternatives – a goal for psychopharmacology?” (på engelska). Journal of Psychopharmacology. sid. 318-320. https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/0269881106063042. Läst 21 augusti 2020. 
  16. ^ Samardzic, Janko; Dubravka Svob Strac (2016). Benzodiazepines and Anxiety Disorders: From Laboratory to Clinic. Intechopen. sid. 94-96. ISBN 978-953-51-2792-5 
  17. ^ Taylor, John B; David J. Triggle (2007). Comprehensive Medicinal Chemistry II Volume 6. Elsevier Science. sid. 85-115. ISBN 978-0-08-045044-5 
  18. ^ Groenink, Lucianne; Berend Olivier, Megvan Bogaert, Ruudvan Oorschot, Ronald Oosting (2005). Techniques in the Behavioral and Neural Sciences Volume 15 Part 2. Elsevier Science. ISBN 978-0-444-51823-1 
  19. ^ Squire, Larry R.; C.K.Haas, A.Shekhar, A.W.Goddard (2009). Encyclopedia of Neuroscience. Academic Press. sid. 499-508. ISBN 978-0-08-045046-9 
  20. ^ ”12 substanser föreslås klassas som narkotika eller hälsofarliga varor”. Folkhälsomyndigheten. Arkiverad från originalet den 21 september 2020. https://web.archive.org/web/20200921002051/https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/juni/12-substanser-foreslas-klassas-som-narkotika-eller-halsofarliga-varor/. Läst 21 augusti 2020. 
  21. ^ ”Nio nya nätdroger narkotikaklassas”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/LAJo8p/nio-nya-natdroger-narkotikaklassas. Läst 21 augusti 2020. 
v • r
Bensodiazepinderivat (N05BA, N05CD)
1,4-Bensodiazepiner
1,5-Bensodiazepiner
2,3-Bensodiazepiner *
Triazolobensodiazepiner
Imidazobensodiazepiner
Oxazolobensodiazepiner
Tienodiazepiner
Pyridodiazepiner
Pyrazolodiazepiner
Pyrrolodiazepiner
Tetrahydroisokinobensodiazepiner
Bensodiazepinprodroger
 * atypisk aktivitetsprofil (inte GABAA-receptorligander)