Kepler-5

Kepler-5
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSvanen
Rektascension19t 57m 37,6885s[1]
Deklination+44° 02′ 06,190″[1]
Skenbar magnitud ()+13,9[2]
Stjärntyp
SpektraltypF5 V[3]
VariabeltypPlanetpassage-variabel[4]
Astrometri
Radialhastighet ()-23,63 ± 5,40[3] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -0,190 ± [1] mas/år
Dek.: -3,252[1] mas/år
Parallax ()1,0829 ± 0,0202[1]
Avstånd3 010 ± 60  (920 ± 20 pc)
Detaljer
Massa1,347 +0,056−0,02[5] M
Radie1,793 ± 0,053[5] R
Luminositet0,669[4] L
Temperatur6 297 ± 50[6] K
Metallicitet+0,04 ± 0,06[5]
Andra beteckningar
Kepler-5, KOI-18, 2MASS J19573768+4402061, KIC 8191672, Gaia DR3 2079018300195390464, Gaia DR2 2079018300195390464[3][4]

Kepler-3 är en dubbelstjärna i mellersta delen av stjärnbilden Svanen[7] inom synfältet för Keplerteleskopet. Den har en skenbar magnitud av ca 13,9[3] och kräver ett kraftfullt teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 1,083 mas[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 3 000 ljusår (ca 920 parsec) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca -24 km/s.[3]

Tre upptäckter som gjordes före Kepleruppdraget och som var i Keplers synfält, fick Keplerbeteckningarna 1, 2 och 3. Kepler-5 är den andra planetbärande stjärnan som upptäcktes under Kepleruppdraget, en NASA-operation som försöker upptäcka jordliknande planeter som passerar framför dess värdstjärna sett från jorden.[8] Stjärnans planet, Kepler-5b, var därför den andra av de fem första planeterna som tillkännagavs den 4 januari 2010 vid det 215:e mötet i American Astronomical Society i Washington, D.C., tillsammans med planeterna runt Kepler-4, Kepler-6, Kepler-7 och Kepler-8.[9]

Kepler-5b:s första upptäckt undersöktes på nytt av forskare vid W.M. Keck Observatory vid Mauna Kea, Hawaii, McDonald Observatory i västra Texas, Palomar och Lick Observatories i Kalifornien, MMT-, WIYN- och Whipple-observatorierna i Arizona; och Roque de los Muchachos-observatorietKanarieöarna.[7][10]

Kepler-5 är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass F5 V.[3] Den har en massa av ca 1,35[5] solmassor, en radie av ca 1,8[4] solradier och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 0,67[4] gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 6 300 K.[6] Stjärnan har en metallicitet på [Fe/H] 0,04 (± 0,06), vilket gör den ungefär lika metallrik som solen,[5] och därför ökar dess sannolikhet att ha planeter i omloppsbana.[11]

En färsk katalog över följeslagare till Keplerstjärnor fastställda från högupplöst bild visar två följeslagare till Kepler-5 på avstånd på 0,9 och 3,5 bågsekunder.[12] Huruvida dessa stjärnor är fysiskt bundna till Kepler-5 eller bara slumpmässiga lägen av icke-relaterade stjärnor är okänt, men nyare studier har visat att 60 till 80 procent av följeslagarna inom en bågsekund från Keplerstjärnorna är verkliga binärer.[13]

Planetsystem

[redigera | redigera wikitext]
Bild som visar den relativa storleken på de första fem planeterna som upptäcktes av Kepler. Kepler-5b är den näst största, markerad i blått.

Kepler-5b har en massa som är mer än dubbelt så stor som Jupiters massa och något mindre än en och en halv av Jupiters radie. Kepler-5b kretsar kring dess stjärna med en omloppsperiod av 3,5485 dygn och ligger på ungefär 0,0538 AE från Kepler-5. Den är alltså en het Jupiter, eller en gasjätte som kretsar nära dess värdstjärna.[14] Som jämförelse kretsar Merkurius kring solen vid 0,3871 AE med en period av 87,97 dygn.[15] Planetbanans excentricitet antas vara 0, vilket är excentriciteten för en cirkulär bana.[2]

Kepler-5 solsystem[14][16]
Planet
Massa
Halv storaxel
(AE)
Siderisk omloppstid
(d)
Excentricitet
Inklination
Radie
b
2,111 +0,0067−0,0021 MJ
0,0538 ± 0,0015
3,548465446 ± 0,000000183
0
89,14 +0,44−032°
1,246 +0,036−051 RJ
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Kepler-5, 9 mars 2024.
  1. ^ [a b c d e f] Vallenari, A.; et al. (Gaia collaboration) (2023). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 674: A1. arXiv:2208.00211. Bibcode:2023A&A...674A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202243940. S2CID 244398875. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b] "Summary Table of Kepler Discoveries". NASA. 2010-08-27. Archived from the original on 2010-05-27. Hämtad 2010-10-16.
  3. ^ [a b c d e f] https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=Kepler-5. Hämtad 2024-08-19.
  4. ^ [a b c d e] "Kepler-5". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2019-11-29.
  5. ^ [a b c d e] "Notes for star Kepler-5". Extrasolar Planets Encyclopaedia. 2010. Archived from the original on 21 January 2011. Hämtad 26 februari 2011.
  6. ^ [a b] David Williams (1 September 2004). "Sun Fact Sheet". Goddard Space Flight Center. NASA. Hämtad 26 februari 2011.
  7. ^ [a b] "NASA's Kepler Space Telescope Discovers its First Five Exoplanets". NASA. 4 January 2010. Hämtad 26 februari 2011.
  8. ^ "Mission overview". Kepler and K2. NASA. 13 April 2015. Hämtad 7 augusti 2020.
  9. ^ Rich Talcott (5 January 2010). "215th AAS meeting update: Kepler discoveries the talk of the town". Astronomy.com. Astronomy magazine. ämtad 26 februari 2011.
  10. ^ Koch, David G.; et al. (2010). "Discovery of the Transiting Planet Kepler-5b". The Astrophysical Journal Letters. 713 (2): L131–L135. arXiv:1001.0913. Bibcode:2010ApJ...713L.131K. doi:10.1088/2041-8205/713/2/L131.
  11. ^ Henry Bortman (12 October 2004). "Extrasolar Planets: A Matter of Metallicity". Space Daily. Hämtad 26 februari 2011.
  12. ^ Furlan, E.; et al. (2017). "The Kepler follow-Up Observation Program. I. A Catalog of Companions To Kepler stars from High-Resolution Imaging". The Astronomical Journal. 153 (2). 71. arXiv:1612.02392. Bibcode:2017AJ....153...71F. doi:10.3847/1538-3881/153/2/71.
  13. ^ Hirsch, Lea A.; et al. (2017). "Assessing the Effect of Stellar Companions from High-resolution Imaging of Kepler Objects of Interest". The Astronomical Journal. 153 (3). 117. arXiv:1701.06577. Bibcode:2017AJ....153..117H. doi:10.3847/1538-3881/153/3/117.
  14. ^ [a b] Esteves, Lisa J.; Mooij, Ernst J. W. De; Jayawardhana, Ray (2015). "Changing Phases of Alien Worlds: Probing Atmospheres Of Kepler planets with High-Precision Photometry". The Astrophysical Journal. 804 (2). 150. arXiv:1407.2245. Bibcode:2015ApJ...804..150E. doi:10.1088/0004-637X/804/2/150.
  15. ^ David Williams (17 November 2010). "Mercury Fact Sheet". Goddard Space Flight Center. NASA. Hämtad 26 februari 2011.
  16. ^ "Kepler candidate overview page". NASA Exoplanet Archive. NASA. Hämtad 2017-12-10.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]