Kepler-5 | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Svanen |
Rektascension | 19t 57m 37,6885s[1] |
Deklination | +44° 02′ 06,190″[1] |
Skenbar magnitud () | +13,9[2] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | F5 V[3] |
Variabeltyp | Planetpassage-variabel[4] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | -23,63 ± 5,40[3] km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: -0,190 ± [1] mas/år Dek.: -3,252[1] mas/år |
Parallax () | 1,0829 ± 0,0202[1] |
Avstånd | 3 010 ± 60 lå (920 ± 20 pc) |
Detaljer | |
Massa | 1,347 +0,056−0,02[5] M☉ |
Radie | 1,793 ± 0,053[5] R☉ |
Luminositet | 0,669[4] L☉ |
Temperatur | 6 297 ± 50[6] K |
Metallicitet | +0,04 ± 0,06[5] |
Andra beteckningar | |
Kepler-5, KOI-18, 2MASS J19573768+4402061, KIC 8191672, Gaia DR3 2079018300195390464, Gaia DR2 2079018300195390464[3][4] |
Kepler-3 är en dubbelstjärna i mellersta delen av stjärnbilden Svanen[7] inom synfältet för Keplerteleskopet. Den har en skenbar magnitud av ca 13,9[3] och kräver ett kraftfullt teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 1,083 mas[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 3 000 ljusår (ca 920 parsec) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca -24 km/s.[3]
Tre upptäckter som gjordes före Kepleruppdraget och som var i Keplers synfält, fick Keplerbeteckningarna 1, 2 och 3. Kepler-5 är den andra planetbärande stjärnan som upptäcktes under Kepleruppdraget, en NASA-operation som försöker upptäcka jordliknande planeter som passerar framför dess värdstjärna sett från jorden.[8] Stjärnans planet, Kepler-5b, var därför den andra av de fem första planeterna som tillkännagavs den 4 januari 2010 vid det 215:e mötet i American Astronomical Society i Washington, D.C., tillsammans med planeterna runt Kepler-4, Kepler-6, Kepler-7 och Kepler-8.[9]
Kepler-5b:s första upptäckt undersöktes på nytt av forskare vid W.M. Keck Observatory vid Mauna Kea, Hawaii, McDonald Observatory i västra Texas, Palomar och Lick Observatories i Kalifornien, MMT-, WIYN- och Whipple-observatorierna i Arizona; och Roque de los Muchachos-observatoriet på Kanarieöarna.[7][10]
Kepler-5 är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass F5 V.[3] Den har en massa av ca 1,35[5] solmassor, en radie av ca 1,8[4] solradier och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 0,67[4] gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 6 300 K.[6] Stjärnan har en metallicitet på [Fe/H] 0,04 (± 0,06), vilket gör den ungefär lika metallrik som solen,[5] och därför ökar dess sannolikhet att ha planeter i omloppsbana.[11]
En färsk katalog över följeslagare till Keplerstjärnor fastställda från högupplöst bild visar två följeslagare till Kepler-5 på avstånd på 0,9 och 3,5 bågsekunder.[12] Huruvida dessa stjärnor är fysiskt bundna till Kepler-5 eller bara slumpmässiga lägen av icke-relaterade stjärnor är okänt, men nyare studier har visat att 60 till 80 procent av följeslagarna inom en bågsekund från Keplerstjärnorna är verkliga binärer.[13]
Kepler-5b har en massa som är mer än dubbelt så stor som Jupiters massa och något mindre än en och en halv av Jupiters radie. Kepler-5b kretsar kring dess stjärna med en omloppsperiod av 3,5485 dygn och ligger på ungefär 0,0538 AE från Kepler-5. Den är alltså en het Jupiter, eller en gasjätte som kretsar nära dess värdstjärna.[14] Som jämförelse kretsar Merkurius kring solen vid 0,3871 AE med en period av 87,97 dygn.[15] Planetbanans excentricitet antas vara 0, vilket är excentriciteten för en cirkulär bana.[2]
(AE) |
(d) |
|||||
---|---|---|---|---|---|---|