Paul Peytral | |
Född | 20 januari 1842[1][2][3] Marseille, Frankrike |
---|---|
Död | 30 november 1919[1][2][3] (77 år) Marseille, Frankrike |
Medborgare i | Frankrike |
Utbildad vid | Lycée Thiers |
Sysselsättning | Politiker[4] |
Befattning | |
Ledamot av Frankrikes nationalförsamling Senator för tredje franska republiken[4] | |
Politiskt parti | |
Parti républicain, radical et radical-socialiste | |
Barn | Victor Peytral (f. 1874) |
Redigera Wikidata |
Paul Louis Peytral, född den 20 januari 1842 i Marseille, död där den 30 november 1919, var en fransk politiker.
Peytral uppsatte en stor farmaceutisk affär i sin hemstad, blev 1881 radikal deputerad, var januari-november 1886 i ministären Freycinet understatssekreterare i finansministeriet, 1887 ordförande i budgetutskottet samt april 1888-februari 1889 (i ministären Floquet) och april-november 1889 (i ministären Charles Dupuy) finansminister och framlade som sådan ett av kammaren tillbakavisat förslag till inkomstskatt. Peytal blev 1894 ledamot av senaten och var 1895-98 vicepresident där. Han erhöll 1898 i uppdrag att bilda en ministär (efter Méline), men misslyckades och ingick som finansminister i Brissons kabinett i juni och efter dettas fall, i Dupuys i oktober samma år. Peytral avgick med Dupuy i juni 1899 och var 1901-05 ånyo en av senatens vicepresidenter. År 1905 hörde han till dem, som genomdrev beslutet om kyrkans skilsmässa från staten, och i juni 1914 tillhörde han som inrikesminister Ribots genast vid dess första framträdande i deputeradekammaren störtade "tredagarsministär". Under Första världskriget var Peytral president i senatens finanskommission och presiderade 1916 i en specialkommission rörande landets ekonomiska organisation under och efter kriget.